Kontemplation
Ale stenar på Österlen
På Gotland finns flera sådana platser. På Österlen är Haväng en sådan plats och uppe vid Ale stenar finns en aning magi. När jag hade båt en gång i tiden hittade jag många platser i Roslagens ytterskärgård som fick mig att bli lugn.
Ofta är platserna belägna högt uppe på ett berg. Ofta med utsikt över havet och den obrutna horisonten.
En bit från min slottspark ligger ett berg med utsikt ut över vattnet och det händer ibland att jag går dit en stund när jag känner mig stressade eller orolig. Jag sitter där en liten stund och ser ut över sjön. Det är ganska långt från bebyggelse och till det berget leder bara en stig som inte är så mycket trampad.
Inne i vackra trädgårdar finns inte det här lugnet som jag eftersträvar och trots att jag tycker om Stockholm så kan stan inte bjuda på några sådana här platser.
Var har ni era platser, som får er att bli lugna?
Hallshuk på Gotland
Haväng på Österlen
Bara bilderna på platserna förmedlar ett lugn.
I skogen försvinner tiden och man finner ro och i skärgården när man ser ur över vattnet.
Mariana
Jag önskar att jag kunde säga kollitotten, men det är ju inte riktigt sant för mycket trafik runt för det.Kommer för sällan till de här tysta fina platserna tyvärr.
Garanterat vid havet, som inte jag ser så ofta. Däremot varsomhelst jag hör vinden susar i träden. De senaste dagarna har det blåste friskt här och när jag hör hur träden "svarar" sköljer sig lugnet genom min kropp. Då behövs ingen musik.
Bergen i Bohuslän, som jag vet att du också tycker om, min vän. Om du vill åka dit kan du få låna min stuga. Jag vet att du skulle hedra den.
Spännande att höra vad som lugnar människor.
Mira...det vore ju fantastiskt...en natt. Jag kommer att åka västkusten upp på hemvägen. Vad vänligt. Vi får höras om det.
När det stressar ihop sig brukar jag lämna vad jag har för händer och sätta mig vid dammkanten och titta på koikarparna.
Eller så tar jag en sväng in i skogen, det funkar alltid.
jo- det är nog någonstans var vinden rufsar håret, då för länge sedan när yngsa ännu var under två år och fick flyga gratis tog jag alla tre barnen o flög till göteborg o tog färjan över till danmark, vi hade hyrt en husvagn på en gudsförgäten ö- mandö, där var det vind- vad jag behövde mitt i all barnbestyr. nu drömmer jag om att hyra något på shetlandsöarna(nästa sommar) för det måste blåsa, blåsa bort oron!jag har varit "sjöman" i min ungdom- då var det bara att gå upp på däck o se ut över havet -som var olika varje dag
Lugnet lägrar sig bara jag sätter kurs mot österlen. Det är så gott att tända i vedspisen och ta en öl. På vintern alltså. På sommaren blir det en i trädgården istället. Gislövs Hammar mellanSkillinge och Brantevik är ett ställe för komplentation. Det borde du besöka Hasse.
Beror lite på hur "akut" behovet är. Om det är bråttom blir det närmaste skogen och en sten eller stubbe, torpet funkar alltid. Största lyckoruset kan jag känna på en klippa vid havet helst västkusten eller uppe på en fjälltopp där jag kan blicka ut över de oändliga vidderna. I fjällen har jag hittat tillbaks till mig själv fler än en gång vill jag lova när linan jag balanserat på har varit slak och vinglig....
En promenad i Torpetskogen här mitt i den Sörmländska idyllen där internettuppkoppling och mobiltelefon bara fungerar sporadiskt. Eller att sitta på torptrappan och låta blicken vila på kullarna och sjön är också något som ger själen ro. Hemma i stan blir det en tur ut till Gålö om behovet av lugn är akut.
www.ribersborgskallbadhus.se klicka på BADET och sen BILDER jag är helst där när det är lite folk, just när det öppnat/straxt stänger och regniga dagar. Där kan jag tänka färdigt.
Skickar en bild från bastun till Din mail, där pratar vi om riktigt kontemplativ stämning (oftast).
Ha en skön kväll
Underbara bilder! Jag vill alltid till havet när det blir för jobbigt. Det finns en fin sträcka att vandra på längst uppe på norra Bornholm. Där har man havet nedanför sig och på sommaren är doften av vildrosor fantastisk. Mycket avstressande!
Håller med du! Det fria havet oavsett var du finner det. Gärna med lite vågskvalp eller kluck mellan stenarna. Mmmmmmmmm.
Uppvuxen med Stockholms skärgård som sommarlekplats saknar jag alltid havet sommartid här i Småland (dock ine den mörka granbevuxna delen).
Ha de gott. Catarina
Mitt östra Gotland!När jag får vandra längs stränderna där, andas med vågorna och rikta blicken mot horisonten då känner jag den totala stillheten och närheten till livet känslan.
Men jag har nog förmågan att ibland kunna känna lugnet även i storstadens rusningstrafik. Och då är jag riktigt nöjd med mig själv.
Underbara bilder bror!
Fina platser och bilder!
Stranden mellan Stenshuvud och nya Knäbäckshusen, är min bästa plats. Ett år när jag jobbade heltid som lärare i bild och hade hemskt schema varje fredag, åkte jag ut dit efter jobbet och gick en timme och sen hem till familjen, och det kändes verkligen som om hade jag inte haft platsen vid stranden hade jag inte orkat!
ha det fint i sommaren!
Vi bor granne med ett naturreservat. Gammelskog är bra för själen. På en hög höjd i mitten av reservatet finns en bronsåldersgrav. Någon ville ha ett grave-room with a view.
Kommer precis från Gotland, det är fantastiskt. Österlen är också helt underbart.Men eftersom jag bor vid Västkusten så blir det här jag finner min ro..att bara åka ut till havet är underbart..skärgården runt Marstrand är närmast. Men uppåt kusten är det med helt underbart,klipporna vid Smögen..eller Fjällbacka, eller....listan kan bli lång.Hoppas din semester blir härlig och njuuuut..Torprosen
Alla resor till trots så är balkongen hemma en avkopplande plats, grönt och lummigt på både insida och utsida och inga hus framför utan naturen i blickpunkten med alla årstidsväxlingar, även i vardagsrummet ser jag samma fond. Om du har semester nu så önskas dig en trevlig sådan och inte regn hela tiden som det är här nu, du jobbade väl i allra värsta hettan tidigare. Glad Augusti:-)!
