Site Meter

Stockholms stadsträdgårdsmästare

Kungsträdgårdenpå 1870-talet. Bild ur Ny Illustrerad Tidning 1874.

Stockholms första parker
När industrialismen nådde Sverige i mitten av 1800-talet ökade befolkningen i Stockholm kraftigt. Under 50 år ökade befolkningen i huvudstaden från 100 000 till 300 000 invånare. Det byggdes stora stenhuskvarter på malmarna och den tidigare lantliga staden fick mer ett storstadsutseende.  Tidigare låg idylliska gårdar intill de centrala delarna av staden. Se Stockholms befolkningsutveckling från 1900 fram till idag här.

Någon vid den tiden beskrev utvecklingen så här:
I stället för grönskande och blomstrande trädgårdar är hela det vida området fyllt av husmassor, som helt och hållet förintat eller utestängt den vidsträckta, vackra utsikten. Stockholm har blivit en stenöken, en Holmia petraea, med ett ord en storstad.

Humlegården 1897. Bilden tillhör Stockholms Stadsmuseum

Till slut började människorna längta efter grönska och promenadstråk mitt i stenöknen. Stadsplanerarna började snegla på de stora Europeiska städernas stadsparker. I norra Europa var det nu populärt med bergsparker som liknade den engelska parkstilen med stora naturliga ytor. Kronobergsparken och Tegnérlunden ligger mitt i kvarterssystemens räta linjer som små naturoaser i stenstaden. De tillkom på 1880-talet liksom Vanadislunden, Tantolunden och Vitabergsparken. År 1869 fick Stockholm sin första stadsträdgårdsmästare då Alfred Medin tillträdde tjänsten.  Han hade bl.a. utbildat sig vid Rosendal på Djurgården.

Men de första parkerna eller trädgårdarna i Stockholm kom innan vi fick en stadsträdgårdsmästare. Kungsträdgården och Humlegården har funnits som trädgård sedan medeltiden och var länge endast till för kungafamiljen, men den första parkanläggningen som var tillgänglig för allmänheten var Strömparterren vid slottet. Platsen var tidigare en skräpig upplagsplats men som på 1830-talet förvandlades till en vacker trädgård med konditoriservering.
1853 öppnade Berzelii Park och vid samma tid skapades parken vid Mosebacke Torg på söder. På 1870-talet började Mariatorget anläggas, eller som det då hette Adolf Fredriks Torg. Dessa platser var alltså Stockholms allra första parker.


Strömparterren på 1830-talet.


Strömparterren i slutet av 1800-talet. Bilden tillhör Stockholms Stadsmuseum


Carl Johan Billmarks Stockholmspanorama från 1868

Funktionalismens genombrott i Sverige kom efter Stockholmsutställningen 1930 vilket kom att märkas mest i arkitekturen men även inom trädgårdskonsten och utförandet av parkerna i staden. Nu skulle parkerna inte bara vara vackra att se på utan även fungera som lek- och picknickplatser för folket.

Stockholms stadsträdgårdsmästare
  • 1869 - 1906. Stockholms första stadsträdgårdsmästare hette Alfred Medin (1841-1910) och innehade tjänsten mellan 1869-1906, en period då stora förändringar i både byggnation och parkanläggningar ägde rum i huvudstaden. Under den här perioden anlades bl.a.  Kronobergsparken, Vanadislunden, Tegnérlunden, Tantolunden och Vitabergsparken. Även flera alléer tillkom under Medins tid som stadsträdgårdsmästare, som Strandvägens lindallé och även alléerna vid Valhallavägen, Karlavägen och Narvavägen. Under Medins tid skapades också de första trädskolorna, växthusen och drivbänkarna för att driva upp växter att smycka stadens nya parker mm. med.
  • 1936-1938 Osvald Almqvist (1884-1950) var arkitekt vid funktionalismens genombrott i slutet av 1920-talet. Han var initiativtagare till de sammanhängande parkstråk som Holger Blom senare utvecklade och genomförde. Fredhällsparken och Rålambshovsparken blev de första parkerna som anlades efter Almqvists tanke. Almqvists noggrannhet och estetiska krav gjorde att hans idéer tog för lång tid att färdigställa och han hamnade i konflikt med uppdragsgivare. Han bad till slut att få lämna sin tjänst.
  • 1938-1971 Holger Blom (1906-1996) verksam under åren 1938-1971  - läs mitt inlägg här - avgick med pension 1971 och då avskaffades tjänsten stadsträdgårdsmästare.
  • 2009 infördes titeln på nytt med en liknande tjänst som de tidigare stadsträdgårdsmästarna haft och dagens stadsträdgårdsmästare i Stockholm heter Pia Krensler och tillträdde tjänsten i september 2009.

Alfred Medin, Mauritz Hammarberg, Osvald Almqvist och Holger Blom.

Mosebacke 1896. Bilden tillhör Stockholms Stadsmuseum


Adolf Fredriks Torg som nu heter Mariatorget.


Odengatan 1902. Till höger den blivande Vasaparken. Bilden tillhör Stockholms Stadsmuseum


Tegnérlunden 1903. Bilden tillhör Stockholms Stadsmuseum


Stureparken 1887-1889. Bilden tillhör Stockholms Stadsmuseum


Humlegården, vykort från 1915


Eriksbergsparken. Bilden tillhör Stockholms Stadsmuseum


Vasaparken 1910. Bilden tillhör Stockholms Stadsmuseum


Vasaparken 1900 öster ifrån. Bilden tillhör Stockholms Stadsmuseum

Läs Wikipedias fina sammanställning av parker i Stockholm här.

 

Källor:
Stockholms parker av Bertil Asker 1986.

Bilder bl.a. från Stockholms stadsmuseum och från boken Stockholms parker
Wikipedia

 


Kommentarer
Postat av: Ramona K

Jag har tagit del av dina senaste inläggen. Jösses vilken kunskapskälla du är. Det känns verkligen att du älskar din stad. Men även vi som inte bor i Stockholm kan hoppas med dig att den nya Stadsträdgårdsmästare kan bygga vidare på sin företrädares visioner. Men man blir lite fundersam när hennes tjänst är placerad på Trafikkontoret

2010-02-23 @ 21:40:15
Postat av: Mariana

Ännu en härlig guidning,det var jätte kul att läsa och se alla fina bilder.

Mariana

2010-02-23 @ 23:18:03
Postat av: Claus

Vilken härlig lektion. Claus

2010-02-24 @ 06:41:13
URL: http://koloniet.blogspot.com
Postat av: Lillebeth

Nu förstår jag vad du gjorde när du var alldeles tyst: Laddade. Oj, hur mycket kunskap som helst. spännande! Får ta lite it taget, men här lär jag mig mycket om min barndomsstad. Tack! (Skitvinter)

2010-02-24 @ 09:01:10
URL: http://vidbergetsfot.blogspot.com
Postat av: yrsa

vilka härliga bilder, måste söka fram extra ögonen för att få en riktig härlig titt. (sjöng inte magnus uggla om stureplan) och allt som jag läst om i fogelströms böcker får hjärtat att slå extra! kanske man sku behöva ha stockholm till ett ställe att återkomma till- nu som då. det är ju inte på det viset långt dit. själv har jag kuopio- jag har ett kuopio mått som behöver fyllas på med jämna mellanrum med besök.

2010-02-24 @ 09:43:48
Postat av: Anita K.

For en herlig leksjon om parkene i Stockholm! Vi var nesten i alle sammen da vi besøkte din by i oktober. Solen gikk ned i Tegnérlunden og luffaren gikk etter småflasker.



Takk for nok et kunnskapsrikt innlegg.

Postat av: TrädgårdsTuristen

Verkligen intressant läsning och tittning. Precis sånt jag är intresserad av. Tack Slottsträdgårdsmästaren. /Trädgårdsturisten

2010-02-24 @ 15:34:35
URL: http://tradgardsturisten.blogspot.com
Postat av: Kalle

Imponerande läsning och intressanta bilder även

för den som inte är trädgårdsmästare.

Stockholms historia är alltid fascinerande.

Brukar ibland promenera Odengatan och förbi

Vasaparken. På bilderna finns ju inte ett fordon!

2010-02-24 @ 19:49:36

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0