Site Meter

Trädskolor i Stockholm

Stockholms första strandgata och paradstråk, Strandvägen anlades på 1860-talet och lindalléerna började planterades i slutet av 1870-talet. Beslutet att börja plantera gatuträd och alléer i Stockholm kom efter influenser från Paris som på 1860-talet utförde stora förändringar i gatunätet.
Vid slutet av 1800-talet och början av 1900-talet dog många lindar efter Strandvägen på grund av gasläckor och ersattes då av nya träd.
Där de palatsliknande husen nu står efter Strandvägen låg tidigare trädgårdar.


Strandvägen 1962. Bilden tillhör Stockholms Stadsmuseum

På 1880-talet anlades flera allégator i Stockholm, som Karlavägen, Valhallavägen, Narvavägen, Ringsvägen, Birger Jarlsgatan och Karlaplan. I början av 1900-talet byggdes också Odengatan och Sveavägen ut och där träd planterades efter gatorna. Planteringen av lindalléerna på Valhallavägens sista sträcka mot Gärdet utfördes i samband med byggandet av bostadsområdet Gärdet på 1930-talet.


Karlavägen 1901.Bilden tillhör Stockholms Stadsmuseum


Karlavägen på 1960-talet. Bilden tillhör Stockholms Stadsmuseum


Allmänna gränd på Djurgården 1895. På höger sida Gröna Lund som invigdes 1883. Bilden tillhör Stockholms Stadsmuseum

Stockholms första gatuträd

Karlbergsvägen hade redan under 1700-talet en ståtlig allé som började vid Norrtullsagatan och stäckte sig fram till Karlsbergs slott. Den försvann då Karlbergsvägen breddades och nya hus byggdes längs gatan i slutet av 1800-talet.
Även Norrtullsgatan hade en tidig allé som ersattes med nya träd 1850-talet. Även de träden ersattes 1905 mellan Odengatan och Norrtull då 71 lindar och 67 lönnar planterades.

Stadens trädskolor

Då nu stadens gator skulle smyckas med gatuträd och alléer behövdes ett stort antal träd och det besämdes att träden skulle drivas upp i trädskolor i staden. Även i de nya stadsparkerna  behövdes många träd. 1877 tillkom Stockholms första trädskola vid f.d. Gyllenborgska trädgården på Döbelsgatan 44. Här fanns då plantskola, växthus och drivbänkar som användes för att driva upp växter till Stockholms stad.
Så här skriver Bertil Asker i sin bok Stockholms parker:

Gyllenborgska trädgården hade under frihetstiden (1718-1772) varit en stor och vacker lustgård med blomsterparterrer, alléer och klippta häckar men kom efter den gyllenborgska epoken i odlingens tjänst och disponerades under slutet av 1700-talet och en stor del av 1800-talet omväxlande av handelsträdgårdsmästare och tobaksodlare, tills slutligen stadens reservträdgårdar och trädskola installerades på platsen.



F.d. Gyllenborgska trädgården på Döbelsgatan 44 på 1880-talet. Bilden tillhör Stockholms Stadsmuseum

1886 fanns sex växthus vid Döbelsgatan och här övervintrade 70 000 växter och till sommaren drog man upp 220 000 plantor som planterades ut i stadens parker mm. Det tillkom under den här perioden flera nya parker i huvudstaden.
På 1890-talet drogs Odengatan fram här och trädgården flyttade till Götgatan 109-111 som då var en avlägsen plats långt ut på Södermalm.

På 1930-talet skulle järnvägsspår dras inom trädgårdsområdet vid Götgatan och trädgårdsdriften flyttades  den här gången ut till Haga år 1937. 100 000 kvadratmeter mark arrenderades av ståthållarämbetet på Haga slott. Några år senare flyttades även perennaodlingarna från Bohusgatan till Linvävartopet i Haga.
Haga trädgård privatiserades 1991 då Fjärilhuset Haga Trädgård AB köpte mark och växthus av Stockholms stad.

Trädskolan och trädgården i Enskede som startade 1911 drevs parallellt med Götgatans/Hagas trädgård. Uppdrivningen av växter upphörde 1961 i Enskede. Året innan levererade trädskolan 82 000 träd och buskar.
Enskede trädgård fortsatte sin verksamhet och sålde bl.a. halvfabrikat av träd.


Götgatan 109-111 år 1896. Bilden tillhör Stockholms Stadsmuseum


Götgatan 109-111 år 1896. Bilden tillhör Stockholms Stadsmuseum

Slutet

1979 flyttade trädskolan ut från Enskede till Riddersvik i Hässelby som nu tog hand om uppdrivningen av träd till staden. 2008 lades dock trädskolan i Riddersvik ned då de styrande i staden ansåg att det var billigare att köpa träd utifrån än att bedriva egen växtodling. En epok är slut - i 140 år drev Stockholms stad upp egna träd och andra växter.
Nu beställs växter  till staden vida dator och växterna kommer från andra platser i landet,  men troligen  mestadels från andra länder. En mycket tråkig utveckling. Man kan fråga sig vad det är som är lönsamt idag?

1946 gjordes en inventering av stadens gatu- och alléträd som visade att linden var vanligast med 4 639 träd, 1948 björkar och 1931 lönnar.


Trädskolan i Riddersvik 2007

Trädvård
När stadens alla dessa gatuträd nått sin naturliga höjd visade det sig att träden skymde ljuset in till fastigheterna utefter gatorna. I slutet av 1950-talet började den stora hamlingen av Stockholms lindar under stora protester från stockholmarna som älskade sina träd. Men trädkronorna föll och hela stadens utseende förändrades. Ljus kom in i lägenheter och kontor men trädens naturliga utseende var förstörda för alltid.


Hamlade lindar på Strandvägen. 1950-talet.

Bertil Asker som skrivit den fantastiskt intressanta boken Stockholms parker som är källan till det här inlägget - skriver att träden inte tog skada av hamlingen och att träden bildade nya kronor och att allmänhetens protester då svalnade. Jag har min bestämda uppfattning om hamlade träd och jag gläds åt att man nu fått fram lindar med en lägre och mindre omfångsrik krona, Tilia cordata ´Rancho´ som planterats när man bytte ut de gamla lindarna i Kungsträdgården år 2004. Träden var vid planteringen 5 meter höga och hade ett stamomfång på 30 cm. 285 stycken nya lindar planterades på platsen.
Idag är många av lindalléerna, som t.ex. vid Strandvägen och utanför stadshuset - arkadbeskurna, dvs. kronorna har fyrkantig form. På så vis krävs inga stora ingrepp och trädens höjd bestäms.


Arkadbeskärning vid S:t Pauli kyrkogatan i Malmö, se mer här. Skötsel av den här typen av träd är mycket kostsamt då de måste formbeskäras varje år.

Källor:
Stockholms parker av Bertil Asker 1986.

Bilder bl.a. från Stockholms stadsmuseum och från boken Stockholms parker
Wikipedia


Kommentarer
Postat av: Annelie

TACK

2010-02-23 @ 12:33:16
Postat av: Gela

Vad intressant, sånt gillar jag att läsa. Ha en fin fin dag/Gela

2010-02-23 @ 12:35:51
URL: http://gelashemochtradgard.blogspot.com
Postat av: Hillevissan

Tack. Det är alltid intressant med historiska beskrivningar om växter och "vanliga miljöer" hur det såg ut för vanligt folk förr i välden.

Jag hade aldrig kunnat gissa att det fanns så stora plantskolor inom tullarna för inte så himla länge sedan, och att de flyttades runt allteftersom vägar byggdes. Intressant att infrastrukturen alltid går först...

Fnissade åt att Götgatan 109 var lång bort... /Hillevissan

2010-02-23 @ 12:46:33
URL: http://stocksundgarden.blogspot.com
Postat av: Mariana

Det var en trevlig läsning, vad grönt det måste ha varit förr i stan.

Mariana

2010-02-23 @ 13:23:52
URL: http://www.tradgardsdesign.blogspot.com
Postat av: Iann

Fantastiskt fint inlägg, ren njutning!

/IET

2010-02-23 @ 16:23:47
URL: http://iannbloggar.blogspot.com
Postat av: Leif

Du har samlat på dig ;-D

2010-02-23 @ 16:32:39
URL: http://vallby38.blogspot.com
Postat av: Pia

Mycket intressant läsning och kul att se hur det såg ut förr! Men synd att trädskolan inte ansågs lönsam. Jag tror inte alls att det räknas på vad allt fraktande kostar, inte minst för miljön.

2010-02-23 @ 19:50:07
Postat av: Eva

Trevlig och lärorik läsning och jätteroligt med de gamla bilderna! Ett jätteambitiös och fint inlägg!

Tack för det säger

Eva

2010-02-23 @ 20:43:42
URL: http://skogseva.blogspot.com/
Postat av: Marie Carlqvist

Trees of history and romance - essays from the mount Wilson Garden av Michael Pembroke. Jag läser den nu. Senast om lönnar (med tanke på OS och Canada - jag vet, långsökt). En fin-fin bok med botanik, folklore, historia, dikt, karaktärsdrag och annat smått och gott om 21 olika träd.

2010-02-28 @ 16:16:14
URL: http://mariecarlqvist.blogspot.com
Postat av: Slottsträdgårdsmästaren

Tack för tipset Marie.

2010-02-28 @ 18:46:16

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0