Regnet fortsätter att falla under mina lediga onsdagar och idag begav jag mig till min barndoms stad Norrtälje för att gå på den årligen återkommande höstmarknaden som infaller första onsdagen i oktober.
Jag minns så väl när jag gick i skolan här en gång för länge sedan, då fick man ledigt efter lunch när det var höstmarknad. Den dagen luktade hela skolan vidrigt av alla stinkbomber (någon vidrig vätska fanns i små behållare av tunt glas och som man kastade där man ville ha lite annorlunda doft...) som man köpte på rasten vid marknaden. Marknaden var en stor händelse i den lilla staden och man fick stanna ute senare än vanligt på kvällen. Då blev allt mer spännande och i skenet av nakna glödlampor som hängde vid stånden tittade man storögt på allt spännande som fanns hos alla försäljare.

När man var riktigt liten köpte man lyckopåsar som kunde innehålla olika överraskningar. När man blev lite äldre köpte man stinkbomber och ärtrör med vilka man sköt vilt omkring sig.

Idag letade min syster och jag efter lyckopåsar. Stinkbomer och ärtrör lockade inte lika mycket idag men att få återuppleva en lyckopåse hade varit fint. Tyvärr fanns det inte en enda lycklig påse, det fanns inte heller ärtrör eller stinkbomber. I nästan alla stånd kunde man i stället köpa ullstrumpor vilket jag gjorde (här kunde jag lagt in ett Arne Hegerforsskämt om att gå på i ullstrumporna...men jag låter bli). Skäm bort dina fötter med varm, skön o hälsosam lama-ull stod skrivet på skylten. Jag lät också trycka en t-shirt med texten ´´Slottsträdgårdsmästaren´´.
Regnet fullständigt vräkte ner under den timma som jag vistades på marknaden,  den marknad jag inte besökt sedan 70-talet. Det var inte alls som förr men jag tycker om att vandra runt i Roslagens huvudstad vad än det är för väder. Efteråt blev det marknadsmiddag hemma hos mor.