Knuthamling
Ett sätt att beskära gatuträd för att reducera kronorna är att knuthamla träden. Det går ut på att man skär in krongrenarna till önskat avstånd från stammen och de nya skotten tillåts bara utvecklas från grenens ände. Under många års beskärning uppstår de klubbformiga knutarna.
I Tyskland och i södra Europa är det vanligt att knuthamla plataner där man tidigt har tvingat krongrenarna till att växa i en paraplyform genom att binda ner grenarna. Först när kronan fått den önskade formen kan man börja med knutbeskärningen.
I Sverige är det endast lind, pil och möjligen ask som kan knuthamlas. Trädet måste beskäras ofta (varje eller vartannat år) för att inte beskärningssåren ska bli för stora och att man behåller den tänkta knutformen. Det här är alltså en kostnadskrävande metod.
Problemen med gatuträd
Jag tycker som vanligt att man ska försöka i det längsta låta även gatuträd få utvecklas så naturligt som möjligt och det är då viktigt att man väljer träd som inte blir så stora att de måste beskäras regelbundet.
Men just knuthamling kan se ganska ok ut i gatumiljö, i alla fall när trädet grönskar. Där stora träd redan finns och där kronan måste reduceras är alternativet att ta bort trädet och ersätta det med mindre träd, då handlar det dock om mycket stora kostnader
Lind är det överlägset vanligaste gatuträdet i stockholmsområdet eftersom det är vackert, tål det tuffa livet i stan ganska bra och tål även att beskäras. Livslängden på ett gatuträd räknas till 50-75 år och det är då viktigt att välja rätt art och sort. Eftersom almen inte används längre och att lind är så tåligt så finns risk att man överanvänder den så att mångfalden minskar. Det är ju en risk att pröva nya träd i gatumiljö eftersom det är kostsamt och tar lång tid att få resultat. Runt Sankt Eriksgatan här i Stockholm växer hästkastanj och det är mycket vackert speciellt när de blommar men då är problemet att trädet är känsligt för vägsalt och för drabbas ibland av bladfläckssjuka. Hur man än söker för att hitta alternativ till linden upptäcker man problem för träden att växa i gatumiljö....det är ju ingen miljö för träd helt enkelt.
Av lindar så har sorten ´Rancho´ börjat ta över i stadsmiljö då kronorna blir konformiga och då inte tar lika stor plats som den rena arten Tilia cordata. Rancho introducerades så sent som 1961 i USA och sorten blir bara 10-12 meter hög. Den sägs vara helt fri från bladlusangrepp som orsakar honungsdagg. Sorten har planterats i Kungsträdgården.
´Greenspire´ från USA och ´Erecta´ från Tyskland prövas också i Sverige.
Se tidigare inlägg.
Bilderna nedan är från Sturehovs slottspark
De ser nästan stiliserade ut. Som konstträd. Jag tycker nog att varsamt beskurna träd, som så mycket som möjligt likar ursprunget, är vackrast. Men när man beskär så här mycket får de ju en helt annan karaktär. Rätt stilig silhuett, ändå.
LillaB: Just den här sortens beskurna träd passar endast i trång gatumiljö (tycker jag)....som du säger ser de mer ut som konstträd den här årstiden.
Jag tycker det är synd att den mänskliga handen alltid skall styra och ställa...Träd är för mig allra vackrast i sin naturliga utformning. Jag förstår dock givetvis behovet av att decimera kronan inne i städer. Och kanske hellre en decimerad krona än inga träd alls...
Trolda - med träd.
Det ser ut som om träden går med knutna nävar...../åsa
Hej! Det är bland andra jag som hamlar träden utanför Münchenbryggeriet, jag tror att de hamlats från början pga platsbrist, volymen på kronorna hade gjort att de ej fick plats. Vi hamlar dem en gång per år.
Hej! Det är bland andra jag som hamlar träden utanför Münchenbryggeriet, jag tror att de hamlats från början pga platsbrist, volymen på kronorna hade gjort att de ej fick plats. Vi hamlar dem en gång per år.