Omfamna livet
Vem ska man tro på?
Känner mig helt förvirrad inför den vård jag får för min tennisarmbåge. Det känns som om det pågår ett krig i det tysta mellan den traditionella och den alternativa sjukvården. Min husläkare är egentligen bara en startplats för att sedan kastas ut i sjukvårdens labyrinter. Jag har alltså varit hos en sjukgymnast här i byn för ett tag sedan som i stort sett kastade ner mig på en bänk och slet i armar och rygg ett tag och sa att jag skulle krama en boll när jag tittade på TV. Henne besöker jag aldrig mer.
Ortopeden som jag besökte förra veckan rekommenderade sjukgymnastik på Sabbatsbergs sjukhus, OS-kliniken och där har jag nu varit på morgonen. Där fick jag en mycket bra lektion i hur man ska använda armen nu när jag har den här skadan, hur jag ska lyfta och greppa saker med handflatan uppåt för att inte anstänga skadan. Hon sa också att jag inte skulle ta en korg när jag handlade i livsmedelsaffären utan ta en vagn.....hon vet nog inte hur mina inköp går till. Det skulle se märkligt ut med en Findus fiskgratäng och en brödbit i en stor kundvagn.
Jag fick också reda på anledningen till att jag fick tennisarmbåge. När jag kört mina maskiner, röjsågen och lövblåsen har jag haft en rörelse där jag lyft maskinerna med högerarmen då jag kört och eftersom det är ett intensivt arbete så har till slut den här skadan uppkommit. Tänk på det alla som jobbar med maskiner i trädgårdarna, det gäller att variera rörelserna och vila ofta.
Det stöd som arbetsterapeuten sa att jag skulle köpa och som kostade nästan 500 kr, den tyckte sjukgymnasten på Sabbatsberg att jag inte alls skulle använda då handleden inte fick vila utan måste användas. Vem ska man tro på?
Akupunkturen fortstätter jag med två gånger i veckan och det känns rätt. I morgon vill hon att naprapaten där ska behandla mig en stund. Sjukgymnasten var tveksam till behandlingen av naprapaten, hon tyckte att det var för många inblandade. Vem ska man tro på? Jag har gjort allting vad alla inblandade sagt att jag ska göra men snart börjar jag tvivla på allting. Värken i armen har inte blivit bättre på något sätt och jag blir både stressad och otålig.
Dagens låt
Lång väg hem med Ulf Lundell
En vinterspaning finns nu på Trädgårdsspanaren
Vila är det enda som hjälper. Vila, vila och mer vila.
..och jag rekommenderar återigen en cortisonspruta.
Kombinerat med avslappning.
Det finns vetekuddar, som man kan värma upp och lägga runt det onda stället. Väldigt skönt.
Att längta till sommaren är ju inte fel, men man har ju bara ett liv, och då vi människor inte går i idé på vintern, så kanske man skall försöka se ljuspunkterna även den mörka årstiden.
Adventsljusstakar och julgranar inräknade :)
Hälsn. Eivor
Matildas fikarum: Får försöka förstå att det kommer att ta lite tid.
Eivor: Nä...någon kortisonspruta blir det inte. Jag ska bli bra ändå men en vetekudde kanske man skulle skaffa sig. Här finns varken adventsljusstake eller julgran i år men jag hade i alla fall tomtar på bloggen!
Hej igen,
Jag förstod inte riktigt det där med tomtarna i Din blogg, för jag var bortrest till det årliga julbordet med släkten.
Det blev Lundsbrunns spa-anläggning i år. "Sådär".
Själv hade jag valt Älvsborgs fästning med båtresa och facklor, men majoriteten bestämmer .
Man kan inte ha roligt jämt :)
Tror absolut att det är en "helhet" i allt...MÅR man bra i själen avspeglar det sig i kroppen - och vice versa...Att VILA är aldrig fel, och jag tror absolut på den "alternativa" och ofta "uråldriga och beprövade" vården. Idag skall det medicineras direkt utan alltför ingående analys...Och på en NATUR-MÄNNISKA som DU passar det enkla och genuina tror jag...Så fram med fler nålar =D
Trolda - med ett krya-på-dig-stick =D
Eivor: Jag hade nog också röstat på Älvsborgs fästning.
Trolda: Just nu tror jag på allt och ingenting. Tack för krya-på-dig-sticket!
Jag skulle rekommendera besök hos en naprapat. De har trots allt 5 års utbildning (till skillnad från en sjukgymnast som har ca 2 år, en inte helt oväsentlig detalj i sammanhanget). Går själv hos en naprapat vid behov och de kan både muskler, rätta till om något ligger fel,samt ge konkreta rekommendationer till övningar. Att sjukgymnasten inte rekommenderade en naprapat beror nog på att de är rädda att förlora patienter/kunder och det finns nog en viss rivalitet mellan dessa yrkesgrupper! Anledningen till att det skulle bli för många involverade låter lite, ja ansträngd kanske?!
Lycka till och krya på dig!
Ann-Christin: Tack för det!
Ja det kan nog vara anledningen till hennes reaktion när jag nämnde naprapaten, att det är jakt på patienter, allt handlar om pengar och affärer.
Tycker att Ann-Christins råd verkar kloka och skulle nog också själv välja den vägen i första hand. Om inte det ger lindring så blir det kortisonet. Så hade jag gjort.
Lätt att säga när armen funkar bra....
Krya på dig!
Lilla B: Tack så mycket...vi får se vad som händer.
Många goda råd... men håller med om naprapat. Har själv varit hos en kille som äntligen kunde förklara värken jag hade i bäckenet och åtgärdade det med massage, tillrättaläggning av leder och nu är det borta. Men jag tror även på akupunktur, att ta hand om kropp och själ, hitta en balans i livet - fast jag tycker du verkar ha det bra - i allafall när man läser din blogg - och kan man ha ett härligare jobb än vad du har?! ser på dina vackra bilder och längtar så efter våren.... Hoppas du får snar bättring 8`)
Det är en djungel och absolut inte lätt att hitta rätt. En viktig ingrediens i behandlingen, vilken man än väljer, är att patienten tror på den. Så fortsätt med nålarna och använd armen men med måtta. Besök en naprapat om det är det som känns rätt. S hppas jag att du snart får någon bukt med det onda.
Lotta: Tack! Naprapat verkar vara rätt som det låter. Om jag har det bra? Vad ska jag säga...om jag mår dåligt vill jag inte förpesta denna trädgårdsblogg med mörka tankar. Jag mår ok men jag är skitless på att inte ha rutiner och en vettig uppgift. Men som alltid så kunde det vara mycket värre.
____________
Kersti: Tack! Det blir tre behandlingar till med nålarna och sedan blir det träning hos sjukgymnasten. Räknar med att vara helt återställd i februari.
Förstår att det måste kännas frustrerande att "skickas runt" och få olika bud hos olika personer. Du har redan fått många goda råd och jag tror som Kersti att du ska välja den behandling som du tror på och som känns rätt. Vila är lika nödvändig som svårt! Tack för luciahälsningen...Ha en fin Lucia du med!
Hej
Smärtbehandling har jag (tyvärr!) en hel del erfarenheter av.Eftersom smärta handlar om ens egen upplevelse så är det bara Du som kan avgöra vilket som fungerar eller ej.
Jag har haft stor glädje av en mångårig kontakt med en bra sjukgymnast.Detta i kombination med rätt medicin gör att jag har fått en dräglig tillvaro.
Hoppas att Du får en trevlig Luciadag!
Karin A: Jag är mycket glad åt alla råd jag fått här från de som delat sina erfarenheter av sjukvården.
______________
Gunnar: Det låter jobbigt men skönt att du hittat ett sätt av få det drägligt...det här är ju förhoppningsvis inte något långvarigt.
Ha en fin luciadag du också där i solens stad.
Åjeeee, vilken underbar bild!
Omfamna livet? Kan du inte tala om hur man gör när du kommit på det...
Nina: När jag kommit på hur man omfamnar livet ska jag skriva en bok om det....
