Överallt i parken upptäcker man allteftersom vackra skulpturer av gammalt motiv. Det blir nästan som en tävling i att upptäcka flest skulpturer var.

I bakgrunden ligger ”Den gyllene drakens paviljong” där vi satt ett bra tag och observerade sädesärlornas lek på näckrosornas blad.

Datum: 2/7-2009

Läge: 10 km söder om Askersund

Känsla: Harmonisk känsla, porlande vattenfall och himlen som speglade sig i vattnet fullt av näckrosor.

Skötsel: Välskött, men kanske en trädgård som till stor del sköter sig själv. Vissa delar av parken var under uppbyggnad.

Växter: Mer buskar och träd än blommor. Just för tillfället blommade Rudeckior, Anemoner, vita och röda näckrosor, klänghortensior och Bambu.

Historia: Grundad av Ebbe Johnson 1960.

Platsen där den nuvarande kinesiska trädgården ligger var från början ett av flera dagbrott där Harge Bruk bröt kalksten, fältspat och marmor. Enligt källorna lär brytningen börjat så tidigt som i slutet av 1600-talet med leveranser främst till Huskvarna vapenfabrik och Taberg. Brytningen av kalksten pågick ändå till och med slutet av 1920-talet då den sista fartygslasten skeppades ut från hamnen i Bastedalen.

Café: Relativt tråkigt urval. Det vanliga såsom bulle, kladdkaka, glass, té och kaffe. Helt okej priser. Man sitter inte inne i parken utan på en gräsplan utanför parken.

Ägare:

Öppetider: Alla dagar mellan 10-17. Kostar 70:- vuxen, gratis för barn under 15 år.

Hemsida:www.bastedalenherrgard.se

När man först kör in på Kinaparkens parkering ser det för ögat typiskt svenskt ut. Äppelträden har små sura minimala frukter och det finns ett flertal hus med röda knutar. Men så fort man stigit in i Parken är det som att ha transporterats till just Kina.

En slingrande trätrapp leder ner till den första paviljongen och när man går nedför trappan hör man i bakgrunden ljudet av vinspelets toner.

”De 18 pelarnas paviljong” är den första man går igenom. Bredvid den ligger vattnet klart och fullt av grönska.

Efter att ha gått över ”De onda andarnas bro” hör man det rogivande porlande av ett vattenfall.

Just den delen av parken var inte den bästa eftersom den var under uppbyggnad.

Vi såg upp mot klipporna där furorna växte mot himlen och undrade var Bonsaiträden fanns.

I bortre delen av parken är det något lummigare. Här växer Anemoner, Bambu och annat smått och gott.

Vi sätter oss en stund i ”Den gamla trädgårdsmästarens paviljong” som vi dedicerar till Slottsträdgårdsmästaren. :)

Vi passerar ”Regnbågsbron”, ett vackert hantverk i sten. En textrad som vi hittade på en tavla utanför parken:

”Månen lyser genom pilträdet vid dammen då den tvättar sin själ i de klara böljorna”.

Efter att ha tagit igen oss i paviljongen så fortsätter vi vår klättring upp mot ”De sista solstrålarnas paviljong”. Tyvärr var det inte så soligt, men det storslagna namnet gav ändå utdelning i form av den fina utsikten över parken.

Utefter kanterna ser vi små hus, andarnas bostäder, som bidrar till den mystiska känslan i parken.

Denna textrad finner vi sedan på tavlan utanför parken:

”Dammens spegel reflekterar skuggorna; där öppnas en ingång till sjöjungfruns palats”.

 

På vägen ut från Kinaparken ser vi en klunga av Strålrudbeckia.

Till och med insekterna i parken kändes exotiska. Tyvärr fick vi inte de vackra trollsländor och fjärilar som cirkulerade i parken på bild, men en humla är inte dum den heller.

 

Och så lämnar vi parken bakom oss, det känns nästan overkligt att gå ut till äppelträden, husen med de vita knutarna och skylten med ”Bulle, 15:-”.

Inte behöver man betala flera tusen för att åka till Kina, när det ligger mitt i Sverige!

 

Tack för en strålande trädgårdsspaning med vackra bilder och fin text Eira, Katarina och Siri. De flesta bilderna är tagna med mobilkamera....

 

Text och de flesta bilder av Eira.