Jag kom hit på förmiddagen den här dagen tidigt i juni och hade bakom mig trädgårdar som Göteborgs botaniska, Norrvikens trädgårdar och Sofiero. Det var rododendrontider och parkens färger gick i lila och de höga parkrododendron växte höga i stora snår. Utefter den lilla ån vid bergets kant stod rododendronen tätt och gjorde sig fint mot vattnet. Jag är inte någon älskare av rododendron ska jag säga, men ibland måste jag erkänna att de blir vackra om de placerats rätt.

Den här parken har enorma ytor och är en park med många olika aktiviteter och är säkert ett självklart utflyktsmål för ortens befolkning. Flera skolklasser var på plats just nu, så någon direkt stillhet kunde man inte hitta vid det här tillfället men det är nog inte syftet med parken heller. Det är mer en levande park, för rekreation, men jag tror nog att man även kan vila här. Vid en lite bro kom man över till en sluttning upp mot skogen och där fortsatte den rikliga rododendronblomningen.

Här finns en omtalad rosengård och det var lite synd att jag inte befann mig här en månad senare, just nu blommade ingen ros. Så mycket spännande trädgårdsväxter såg man inte annars och de stora ytorna gör att det här är just en park och ingen trädgård.
I parken finns en vårträdgård, en doftträdgård och den japanska trädgården och jag ska erkänna att jag inte visste något om dessa delar av trädgården då jag var där utan läste om dem senare. Tråkigt men sant....lovar att titta på dessa platser vid nästa besök.
Jag hade nog för stora förväntningar på den här parken och jag föll inte fullt ut måste jag säga.