Fototävlingen är över och nu återgår bloggen till det vanliga igen. Den här tiden finns inte så mycket att visa från parken...trodde jag. För det finns några riktiga tuffingar kvar ännu, som verkar stå emot allt väder. Det har varit många minusgrader och i fredags låg ett täcke med snö över slottsparken. Trots det så kämpar några rosor vidare och anstränger sig fullt ut för att gå i blom. Jag är inte riktigt kompis med den röda Ingrid Bergman här överst...i vanliga fall. Men nu tar jag av mig hatten för denna kämpe som blivit betad av rådjur hela sommaren men aldrig gett upp och just nu är den ståtlig som den äkta Ingrid Bergman och är en av de allra sista blommorna i trädgården för i år. Jag lovar att aldrig mer snacka skit om dig Ingrid.

Annars är det lövjobb som gäller nu. Tungt lövjobb. Men vi har koll... J och jag. Mitt 40:de höstarbete ska nog bli klart framöver.

En dag utan mobiltelefon och dator i parken. Morgonen var lite förvirrande då även plånboken lämnades hemma.

Priset till Lars Forslin kommer jag att överlämna personligen på onsdag. Vi bor ju i samma by!

Vidjehortensian är nästan lika vacker i det här stadiet tycker jag.


Slutet är nära tänker den gråtande rosen Westerland.



Clematis viticella


Stanwell Perpetual...vad säger man? Den blommar ännu!


Tack Chanette i köket för det fina fotbolls-hjärtat. Ha nu en skön vinter i Asiens värme!