Nu har jag gnällt färdigt om hösten och den stundande vintern. Jag har valt att bo kvar på den här breddgraden och då får jag helt enkelt finna mig i att frysa och befinna sig i mörker.
Vidjehortensian och rosenflockeln här ovan kämpar i det längsta för att blomma vidare, båda är verkliga långblommare och verkar vägra att ge upp.
Nedan en bild av lejongapen som inte verkar ha en aning om att det är i slutet av oktober.
Nu har jag samlat fröer från blåsalvia, rosenvial, trädpion, strålrudbeckia och strandiris.

.....och Brittsommarastrarna blommar vidare....