Toscana 1999
Vi landade i Bologna där vi blev hämtade med buss som tog oss till Florens. Jag älskar Italien och Toscana men av någon anledning föll jag inte helt för Florens. Kanske att jag haft för stora förväntningar. Visst var det fantastiskt att se alla historiska platser som vi blev guidade till men det var ett oerhört högt tempo i staden. Trafiken var hård och det varnades för ficktjuvar, vi fick ha våra ryggsäckar på magen, ryggsäckarna hade vi fått innan resan, fyllda med diverse prylar som var bra att ha under resan.
Det var den 12 maj och robiniaträden efter vägarna blommade som bäst. Vi bodde på Park Hotel i Siena och första kvällen blev vi bjudna på en fin middag på hotellet.
Nästa dag gick vår beställa buss till Castello Banfi söder om Montalcino. Efter en oändlig resa på gropiga slingriga vägar kom vi till en av världens fem största vinfabriker. Det var mycket intressant att se vintillverkning i stor skala men det var ju inte direkt vad man tänkt sig en vingård i Toscana. Det man tänker sig är ju en mindre gård med vacker omgivning och gamla dammiga mystiska vinkällare. Här var det vinfabrik som gällde. Vi såg också produktionen av balsamvinäger.
Efter den guidade visningen gick bussen upp till slottet Banfi där det väntade femrätters lunch och vinprovning. Vi handlade också en hel del vin i butiken.
Utanför slottet såg jag hur olivträden beskars, de kunde säkert sin sak men det såg lite bryskt ut för en trädälskare.
Castello Banfi
På hemvägen stannade vi vid den vackra romanska kyrkan Sant´Antimo och det var skönt efter en stressig dag få stiga in i den gamla kyrkan där det spelades gregoriansk munkmusik på låg nivå och det var helt stilla där inne.
Efter lite eftermiddagsvila hemma på hotellet blev det promenad på några kilometer in till Siena. Det enormt stora torget var mycket speciellt, det är helt öppet och folk satt och låg i grupper mitt på marken, vissa hade instrument med sig och det hördes levande musik från flera håll. Torget som sluttar mot mitten kantades av restauranger och souvenirstånd. Siena är en trevligt ruffig och trång stad och det stora torget känns som en befrielse när man virrat runt i gränderna intill.
Dag tre. Efter gårdagens stora vinfabrik så infriades drömmarna om den vackra vingården med utsikt över det Toscanska landskapet. Vi besökte nämligen Castello di Verrazzano, en mindre gård som var rena paradiset. En manlig guide som direkt memorerade alla våra femton namn..... tydligen hans speciallitet här i livet. Detta var en mycket välskött och vacker gård. Självklart blev det vinprovning också.
Senare så besökte vi den gamla staden San Gimignano (se bilden nedan) där vi shoppade lite innan vi åt på Ristorante Cisterna där lunch var förbeställt.
Från bussfönstret kunde man konstatera att det som är så lugnande här är det mjuka böljande landskapet och att alla byggnader är färgade i terrakotta och ljust bruna färger och smälter fint in i omgivningarna. Inga faluröda hus här inte. Tyvärr fanns det inte tid att besöka någon trädgård under denna resa då det var en mat och vinresa.
Vi gjorde ytterligare några besök men här tog min skrivna dagbok slut här, jag får fråga mina reskamrater om de minns något mer.
Toscana var mycket vackert och jag kan absolut tänka mig att återvända någon gång i framtiden.
Florens
I Florens blev vi guidade i den historiskt så kända miljön och när vi kom fram till Palazzo della Signoria stod vi plötsligt framför Michelangelos mästerverk, den fem meter höga Davidstatyn och även om det här bara var en kopia från 1800-talet så kändes det mycket speciellt. Originalet flyttades in i museet Galleria dell Accademia år 1873. Det finns kritik mot att Davids händer har gjorts alldeles för stora och att könsorganet var för litet. Det känns nästan brottsligt att kritisera Michelangelo, men jag kan hålla med i kritiken, men konstnären kanske lade in någon symbolik i proportionerna. Ännu mer märkvärdigt var det att stå utanför Basilica de Santa Maria del Flore, Florens fantastiska katedral med kupolen som kom på lats utan byggnadsställningar och ritades av Filippo Brunelleschi på 1400-talet. För att inte missa något av det viktigaste under vår korta tid i Florens, besökte vi även baptisteriets fantastiska gyllne portar i brons intill katedralen från 1300- och 1400-talet. Den östra porten som skapades av Ghiberti kallas Paradisporten. För att få fortsatt tur i livet, men även säkerställa att någon gång återvända till staden så klappade jag vildsvinets tryne på Piazza del Mercato.