• 2009
  • 2008
  • 2007

  • Site Meter

    Underbara Gullvivan blomsterhandel på Lidingö

     Olivera Johansson
     
    Det är inte så ofta vi besöker Lidingö, trots att vi varje dag blickar ut mot ön från Cecilias köksfönster. Idag vandrade vi en stund efter stranden vid Kappsta och Mölna. På vägen hem passerade vi en liten blomsteraffär som låg inklämd mellan några tråkiga byggnader utefter Södra Kungsvägen. Den här butiken var dock motsatsen till det som är tråkigt! Cecilia tyckte att vi skulle stanna eftersom hon såg blommande prunuskvistar och magnolia när vi åkte förbi. Vi vände och klev in i det som blev årets första blomsterlycka! 
     
    Ibland händer det att jag verkligen ´´drabbas´´ av en plats. Det kan vara en vild och vacker trädgård, en skön naturupplevelse, Camp Nou i Barcelona, eller en liten tokcharmig blomsterhandel som plötsligt dyker upp när man minst anar det. Gullvivans blomsterhandel ligger på Södra Kungsvägen 62 och har funnits här i tio år. Det är Olivera Johansson och Kristian Skald som driver detta lilla paradis. Klicka gärna in på hemsidan här!
     
    Mina ögon siktade direkt in sig på de blommande kvistarna på utegården och jag blev ivrig att försöka fånga något av allt det vårigt vackra på bild. Jag märkte inte ens att Lexus som var med in, träffade trädgårdshunden som var av samma ras och de blev genast bästa kompisar och fick röja runt i butiken hur mycket det ville!
     
    Inne i butiken förvånades jag över hur oerhört charmigt vackert allt var. De underbara dörrarna med den perfekta gröna färgen, blomsterbuketterna som Olivera bundit, trägolvet, ja hela atmosfären var så fantastisk. Den här platsen gjorde verkligen vår dag idag och vi kommer självklart att återvända hit för att handla växter och fortsätta beundra det vackra. Lexus kommer att kräva att få följa med för att leka med sin nya kompis!
     
    Att få se blommande julrosor, rosa prunuskvistar och utslagna magnolior i februari, är ren lycka för en gammal vårlängtande trädgårdsmästare!
     
     
    Den fantastiska julrosen heter Winter angels!
     
     

    Ljus och fågelsång

     
    Långsamt och försiktigt närmar vi oss våren.  Även om hela mars återstår innan den första riktiga vårmånaden gör entré, finns det tecken på att livet börjar vakna i natur och trädgårdar. Ljuset är på väg tillbaka, fåglarnas sånger låter alltmer hoppfulla, vintergäck och snödroppar syns här och där. Det är även nu som de magiska soluppgångarna skapar nästan overkliga vyer i öster. 
     
    Pensionärslivet rullar på i sakta mak så här års. På Djurgården vandrar jag med Lexus och vi letar ständigt efter vårtecken. Jag försöker även hålla koll på vad som händer i övrigt i vår huvudstad, men det är först när stadens rum börjar grönska som den här bloggen varknar igen.

    En vintersaga

     
     
    Genom åren här på sociala medier har jag uttryckt min avsky för vintern med mörker, kyla, isiga bilar, kalla händer och fötter. Jag tycker att tiden då natur och trädgårdar står nakna utan minsta tecken på liv, är alldeles för lång. Förra året den här veckan såg vi de första vintergäcken vid Blockhusuddens busshållplats. Se här!
     
    Idag skulle jag bege mig hem till Brommanästet från Djurgården, men inga bussar gick på grund av snön, så vandrade bort till spårvagnen vid Waldemarsudde. Jag gick i skogen på rena oplogade vägar och stigar och trots mina alltid så kalla händer, njöt jag av naturens skönhet.  Det var som att vandra i en vintersaga och jag vore en idiot om jag inte tycker att detta är underbart vackert! 
     
     
     

    Filmen om Slottsträdgårdsmästarens sista år på Engsholm

    Under mitt sista år som trädgårdsmästare i Engsholms slottspark 2017, filmade jag då och då med min iphone och bakom kameran fanns ibland också min medarbetare J som är fastighetsansvarig på Engsholm. Nu först har jag fått ihop alla klippen och redigerade så gott jag kunde - jag har just förstått hur Imovie fungerar. 
     
    För alla er som orkar se 38 minuter från mitt sista arbetsår, fram med popcornen och luta er tillbaka. Tänk på att det är filmat med en mobiltelefon, att det är ett amatörjobb och att jag ibland låter lite förvirrad, jag hade inget manus utan allt babbel är spontant!
     
     
      
     
    I min egen version av filmen har jag lagt in musik till vissa filmsekvenser, men tänkte inte på att all musik är upphovsrättsskyddad och jag fick snabbt radera mitt yotube-klipp. Så nu har jag gjort en ny version utan musik, i början ligger det musik, men jag kunde av någon anledning inte få bort det. Där det är helt tyst i filmen, har det tidigare varit musik. Synd att det inte går att ha med den musik som jag valt, filmen hade en annan känsla då.
     
    Visst skulle jag väl ha fått med vitsippor och gullvivor under våren, men ibland glömde jag bort att filma och jag hade ju ett jobba att sköta också! 
     
     
     
     


    Ljusets återkomst

     
    Januari måste var årets tråkigast och långsammaste månad, men nu har vi äntligen klivit över till februari, månaden då talgoxarnas sång hörs allt starkare och då dagarna blir märkbart ljusare. Bilden som jag en försommar tog ute vid Rosenhill på Ekerö, får symbolisera mitt liv som pensionär. Lite sliten, men vid gott mod och oftast med skönhet omkring mig!
     
    Annars händer det inte så mycket just nu. Bloggen vilar och väntar på vårtecken. Jag har varit utan bil ett tag, men om två veckor ska jag hämta en ny bil som jag leasat på 3 år. Tids nog kommer jag att bli ständig SL-resenär, men under ett antal år till vill jag ha en bil, som kan ta mig till vackra och spännande platser. 
     
    Livet som pensionär är mycket behagligt, trots att det är vinter. Visst kan det ibland kännas som om trädgårdsintresset håller på att svalna något nu när jag inte jobbar, men jag har en väldigt aktiv trädgårdsmästare vid min sida och jag följer Cecilias spännande arbete på Djurgården. Sommarblommor till årets planteringar är beställda och det ska bli intresssant att se resultatet framöver!
     
    Jag fortsätter att vistas varannan vecka på Blockhusudden hos Cecilia och Lexus och det känns fortfarande som ett perfekt sätt att leva mitt liv. På något sätt saknar jag att skriva bloggdagbok som jag gjorde förra året, den fick mig att sysselsätta mig extra mycket och besöka alla möjliga och omöjliga evenemang. Kanske att jag nästa år tar upp dagboksskrivandet igen!
     


    RSS 2.0
    Related Posts with Thumbnails