Höst i Humlegården - Stockholms vackraste park!
Jag ringde företaget på Sturegatan 10 och frågade om jag fick fotografera från deras terrass och det gick bra! Visst hade jag velat att huset skulle haft några våningar till, så att jag fått en bättre överblick av Humlan, men jag är tacksam att jag fick några minuter på terrassen där på 7:e våningen.
Så mycket bättre...
25 oktober 2015
Oktoberhelg. Skrivarförmiddag hemma i nästet. Hornsgatans Ginkgoträd. Bysistorget. Djurgården. Thielska galleriet. Laxlunch hos Monika där. Hundpromenad på Blockhusudden. Höstfärger. Fotograferar. Mat från Sjöcaféet. Vin. Så mycket bättre. Hundpromenad igen!
Den vackraste platsen!
Min kompis Lexus
Cissi och Lexus
Busiga pilar
Bysistorgets Prunus Accolades höstfärger!
Hornsgatans Ginkgoträd börjar gulna en aning.
Bland alla Hornsgatans Ginkgoträd ligger den vackra blomsterbutiken Ginkgo i nr. 60.
Hagaparken i höstskrud
20 oktober 2015
Idag var hela Hagaparken som ett stort färgfyrverkeri! Det blev en kort visit då jag hade en tid att passa i Wenner-Gren Center, men jag gick i varje fall runt kronprinsessans inhägnade mark, där skyltar visade att man inte fick fotografera innanför det höga järnstängslet. Min kamera kändes plötsligt som ett vapen i stället för att vara det instrument som brukar fånga det vackra! Hagaparken var verkligen vacker idag!
Hagaparken är en engelskinspirerad park i Haga i Solna kommun i Stockholms län, som anlades på initiativ av Gustav III, varför den även kallasGustavianska Parken. Den ligger vid Brunnsvikens västra strand och sträcker sig från Stallmästaregården i söder (nära Stockholms innerstads norra kant) till Frösundavik i norr.
I parken finns idag en rad olika paviljonger och tempel som till exempel Turkiska kiosken, Koppartälten, Kinesiska paviljongen och Ekotemplet. Där finns även Haga slott samt grunden till ett aldrig färdigbyggt lustslott kallat Stora Haga slottsruin. Parkens totala yta omfattar 144 hektar som ingår i sin helhet i Kungliga nationalstadsparken. (Wikipedia)
Ekotemplet i Hagaparken i Solna är en av flera mindre byggnader, paviljonger och lusthus som uppfördes i Hagaparken mellan 1788 och 1795. I Sverige finns flera ekotempel, det i Hagaparken är förmodligen ett av det mest påkostade i Sverige och sedan 1935 ett statligt byggnadsminne. (Wikipedia)
Utsikt över en höstfärgad stad, från Wenner-Gren Center
20 oktober 2015
När jag skrev boken Stockholms gröna rum, besökte jag vid några tillfällen kyrktorn och höga byggnader för att få annorlunda vyer och vinklar av Stockholm. Jag har fortsatt att klättra upp för att få fin utsikt och idag besökte jag den 25 våningar höga Wenner-Gren Center vid Sveaplan, efter att ha fått tillåtelse att ta bilder från festvåningen på plan 24.
För några veckor sedan skrev jag att den här hösten nog inte skulle bjuda på någon större färgprakt i träden, men jag hade fel, färgerna tog lite tid på sig bara och idag var Stockholm underbart vackert!
Jag fick fem minuter på 24:e våningen och jag hänfördes verkligen av utsikten, både ut mot Brunnsviken och prinsessan Viktorias Haga och över Vanadislunden och Sveavägen in mot City. Några bilder är tagna genom fönstren, men jag fick även öppna ett litet fönster där jag kunde få ut kameran.
Det här var ännu en spännande och fin fotostund i huvudstaden och jag tacker Anders och Pauline för att ni lät mig ta bilderna!
Wenner-Gren Center är ett höghus intill Sveaplan vid norra delen av Sveavägen i stadsdelen Vasastan i Stockholms innerstad. Byggnaden, som ritades av arkitekt Sune Lindström, var det första höghus i Sverige som genomförts i stålkonstruktion och var vid färdigställandet Europas högsta byggnad med en stomme av stål. Wenner-Gren Center invigdes 1962.
Axel Wenner-Gren, tidigare Axel Wennergren, var VD för Electrolux, skapade sig en stor förmögenhet under 1920-talet genom försäljning av dammsugare och kylskåp, främst i USA. På förslag av nobelpristagaren Hugo Theorell (medicin 1955) donerade han 1955 pengar till ett internationellt centrum för gästande vetenskapsmän i Stockholm. Wenner-Grens donationen belöpte sig på 8 miljoner kronor (motsvarar cirka 100 miljoner i 2005 års penningvärde), och regeringen tillhandahöll en gratis tomt.
Byggnadens läge var väl valt, på vägen till Arlanda, porten till världen, där utrikeshallen invigdes samtidigt med Wenner-Gren Center. Axel Wenner-Gren dog samma år som byggnaden stod klar. (Wikipedia)
Här skulle man kunna sitta en vecka...
Brunnsviken och Kräftriket som tillhör Stockholms universitet
Brunnsviken/Haga
Bellevueparken med Carl Eldhs ateljé och Paschs malmgård
Utsiktsbänken på Engsholm
Jag letade upp några gamla bänkbilder och tyckte att det var kul att se lite olika stämningar vid min favoritbänk. Nu ska jag kanske bertätta att den här bänken står här för våra gästers skull och inte för trädgårdsmästaren, som några kanske tror. Men visst tar jag fem minuter här ibland och njuter av tystnaden och utsikten, och under tidiga sommarmorgnar så hälsar jag alltid morgonen välkommen här på berget.
Alla bilder är tagna med mobiltelefonens kamera, men jag är inte ute efter att skapa några mästerfoton här, utan vill bara fånga stämningen. Bilderna ligger inte heller i någon som helst ordning.
När första snön faller så tar jag in bänken!
Höstport - Grönstedtska palatset
Grönstedtska palatset, även kallat Vinlagret, är en byggnad vid Norra station i Vasastan i norra utkanten av Stockholms innerstad. Byggnaden är ritad av Cyrillus Johansson och uppfördes 1923 för den nybildade Vin- & Spritcentralen. Från början bedrevs verksamheten i Grönstedts namn, en av de vinfirmor centralen tog över, därav byggnadens namn. Från 1967 till 2011 hade Vin och sprithistoriska museet sina lokaler i huset. År 2012 flyttade museet (som bytt namn till Spritmuseum) till Galärskjulen på Djurgården. (Wikipedia)
Kullatäppan vid Nordiska museet
Maj 2019
Nu har Djurgården blivit ännu vackrare! I år anlades nämnligen den stora planteringen vid Nordiska museet på Djurgården.
Namnet Kullatäppan har planteringarna fått för att hylla de många dalkullor som arbetade inne på Nordiska museet, på Skansen och på andra platser på Djurgården, där de bland annat utförde trädgårdsarbete. Tanken bakom namnet var att lyfta fram några av de människor av enkel börd som med sitt viktiga arbete bidragit till det natur- och kulturarv vi är stolta och tacksamma över idag. (Maja Josefsson - Djurgårdsförvaltningen)
Träd, buskar och perenner planterades i juni 2015 och jag har fått växtlistor av vänliga trädgårdsmänniskor på Djurgårdsförvaltningen. Bara på växtlistan ser jag att det här kommer att bli en plantering helt i min smak. Att växterna skulle etablera sig så otroligt bra redan första året hade jag inte väntat mig, det brukar ta ett år innan perenner fyllt ut ytorna, men här har marktäckande och andra perenner växt till sig mycket bra i sommar. Säkert tack vare den regniga juli, men även bra skötsel av Djurgårdsförvaltningen. Det är Maja Josefsson och Jolanda Lemberg som stått för koncept, plan för markmodulering och växtval, Sture Koinberg har ritat rabatternas former och gångvägarnas dragning. Arbetet har skett i gott samarbete med Gunnar Björkman och personalen på Djurgårdsförvaltningen.
När jag först såg växtlistorna, kändes det som att det var ett mycket bra val av både träd, buskar och perenner, men den prakt som planteringen bjuder på så här sent in i hösten kunde jag aldrig tänka mig, även om jag förstod att planteringen är anlagd med tanke att den ska blomma som bäst under sensommar och höst. Men jag ser även fram mot att njuta av ormöga, lungört, myskmadra och praktnejlikrot under vår och försommar.
Det som gör det här till min favoritperennplantering just nu, är de skiftande nivåerna med mjuka kullar och att de olika perennerna har fått stora ytor där de olika sorterna mjukt möter varandra och väver samman på ett vackert sätt. Just nu märks mest den underbara nävan 'Dreamland', blodpilörten och höstanemonen. Jag måste säga att jag är mycket imponerad av Djurgårdsförvaltningens nya plantering och eftersom jag ofta vandrar på Djurgården kommer jag med nyfikenhet och glädje att följa utvecklingen. I vår kommer jag åter igen fotografera planteringen när vårlökar (som snart ska sättas) och de tidiga perennerna börjar blomma.
Bilder från 2015
Träd och buskar
Abies concolur - Coloradogran
Berberis buxifolia 'Nana' - Liten buxbomberberis
Betula pubescnes 'Rubra' - Rödbjörk
Cotinus 'Grace' - Perukbuske
Euonymus alatus 'Compactus' - Vingad benved
Hamamelis x intermedia 'Diane' - Hybridtrollhassel
Magnolia x loebneri 'Leonard Messel'
Magnolia x loebneri 'Merrill'
Magnolia x loebneri 'Wildcat'
Magnolia stellata 'Rosea' - Stjärnmagnolia
Prunus laurocerasus 'Piri' - Liten lagerhägg
Viburnum sargentii 'Onondaga' - Blodolvon
Perenner
Actaea simplex 'Brunette' - Rödbladigt höstsilverax
Actaea simplex 'Pink Spike' - Rödbladigt höstsilverax
Anaphalis margaritaceae - Pärleternell
Anemone tomentosa 'Robustissima' - Höstanemon
Asperula odorata - Myskmadra
Bistorta affinis - Bergormrot
Bistorta amplexicaulis 'Blackfield' - Blodpilört
Calamagrostis x acutifolia 'Overdam' - Brokbladigt tuvrör
Calamagrostis brachytricha - Diamantgräs
Digitalis purpurea - Fingerborgsblomma
Digitalis purpurea 'Alba' - Vit fingerborgsblomma
Dryopteris filix-mas - Träjon
Epimedium rubrum - Sockblomma
Eupatorium maculatum 'Purpureum' - Rosenflockel
Euphorbia amygdaloides - Mandeltörel
Euphorbia polychroma - Gulltörel
Geum rivale 'Flames of Passion' - Praktnejlikrot
Geranium 'Dreamland' - Hybridnäva
Geranium renardii - Nätnäva
Helleborus 'Pink Lady´ - Hybridjulros
Hellebourus 'Pretty Ellen Pink' - Hybridjulros
Hellebourus 'Pretty Ellen 'Red' - Hybridjulros
Hylotelephium telephium 'Herbstfreude' - Kärleksört
Omphalodes verna - Ormöga
Pulmonaria saccarata 'Mrs Moon' - Brokbladig lungört
Sanguisorba tenuifolia 'Pink Elephant' - Hängpimpinell
Alla broars dag på Djurgården
Lilla Sjötullsbron över Djurgårdsbrunnskanalen
18 oktober 2015
På lördagen var det ´´Alla broars dag´´ och jag hade bett mina följare på Facebooksidan Stockholms gröna rum att skicka in bilder på sin favoritbro idag. För min egen del måste jag ju nästan välja min bro hemma och tog en selfie på balkongen när jag kom hem från jobbet...! Annars har jag tillbringat en del av helgen ute på ljuvliga Blockhusudden på Djurgården och under lördagsmorgonen tog vi några brobilder vid Lilla Sjötullsbron vid Djurgårdsbrunnskanalen. Under natten och morgonen låg dimman tät och finlandsfartygens mistlurar brölade ständigt, jag läste att fartyg som är över 200 meter långa måste avge en signal på 130 dB! Jag lovar att det hördes, vilket gjorde att nattsömnen blev aningen orytmisk!
På några minuter lättade dimman och himlen blev klarblå. Jag försökte att låta bli att längta efter vita fluffiga fotomoln och i stället njuta av det underbara höstvädret när vi vandrade längs Djurgårdens södra strand bort mot Prins Eugens Waldemarsudde.
Täcka udden
Listonhill. Byggnaden uppfördes 1790-1791 efter ritningar av Hagaparkens skapare arkitekt Fredrik Magnus Piper åt Robert Liston, engelsk ambassadör i Sverige 1788-1793. Listonhill är ett av de få helt genomförda proven av en planlösning inspirerad av den italienske arkitekten Andrea Palladio och den brittiske arkitekten Sir John Soane. Läs mer om byggnaden på Wikipedia här!
Ibland blev jag tvungen att se om det kommit in några broar till Facebooksidan! I skrivande stund har det kommit in 17 broar. Eftersom jag har 2889 följar på Facebooksidan så kanske jag hade väntat mig några till, men jag är glad åt de vackra broar som kom! Tack för dem!
Vi närmade oss Waldemarsudde...
...där jag fick en smärre chock av att min favoritstaty ´´Tänkaren´´ av Auguste Rodin inte fanns på sin plats! Jag blev tvungen att skriva till Waldemarsuddes trädgårdsmästare Marina och fråga vad som hänt. Efter en stund fick jag svaret. Hon berättade att han är utlånade till Nationalmuseums utställning om Auguste Rodin i Konstakademins lokaler på Fredsgatan 12 som pågår till 16 januari 2016. Jag måste gå dit och hälsa på helt enkelt. Efter det ska han lånas ut till konstmuseet Ateneum i Helsingfors för att sedan vara tillbaka på ´´Wudden´´ i maj månad! Tills dess får vi nöja oss med den vackra urnan!
Vid vackra Café Ektorpet blev det våfflor med blåbärdssylt och kanske var det här årets sista ute-fika-stund!
Jag har några favoritplatser i Stockholm som gör att mitt hjärta slår några extra slag och Blockhusudden längst ute på östra Djurgåden är definitivt en av platserna!
Min bro och jag! Tranebergsbron på ´´Alla broars dag´´. Bilden tagen på min balkong!
Trädgården på Gäddeholm - ny bok!
Jag har alltid varit intresserad av historia och i synnerhet trädgårdshistoria. Nu har jag läst en bok om en plats som jag inte tidigare kände till. Efter att ha jobbat i 45 år i trädgårdar börjar jag bli ganska mätt på trädgårdsböcker och min trädgårdsbokylla är fylld av alla möjliga typer av olika typer av trädgårdsböcker, men nu för tiden går jag faktiskt hellre till bokhyllan med stockholmsböcker. De trädgårdsböcker som jag läser idag handlar mest om trädgårdshistoria och därför blev jag glad åt den här nya boken som heter - Trädgården på Gäddeholm!
Trädgården på Gäddeholms herrgård i Västmanland var en gång full av läckerheter. I drivhusen mognade vindruvor, meloner och tomater och i trädgården skördades äpplen, päron och plommon från flera hundra fruktträd. Sparris drevs fram tidigt på året och var så fin att den prisades på utställningar. Gäddeholm tillhör nuförtiden Västerås stads kulturreservat men under flera hundra år var det en adelsfamiljs praktfulla trädgård. Under 1900-talets senare hälft gick den långsamt till vila och idag finns bara enstaka spår kvar.
Maria Löfgren som skrivit boken har gjort ett gediget arbete i arkiven för att få fram kartor och fakta. Hon har även intervjuat ännu levande personer som förr jobbat i trädgården och förutom att det är intressant att få ta del av de arbeten som utfördes av trädgårdsmästarna och hans medhjälpare, så finns här små stycken i novellform, vilket gör att man lever sig in i de här människornas liv på 1700-talet och fram till 1900-talet.
På senare år har parkens träd inventerats av bland annat trädexperten Per-Ola Fritzon, som bland annat upptäckte ett honträd av en europeisk svartpoppel som är 150 år gammalt, vilket lär vara unikt i Sverige. Eftersom jag är intresserad av träd så gläder det mig att Maria Löfgren beskrivit tillkomsten av trädbeståndet och även tagit med kartor och ritningar där man ser hur äppelträdgården sett ut i slutet av 1800-talet.
Det var med nöje jag läste om trädgården på Gäddeholm och jag hade faktiskt velat haft ännu mer av de fina berättelserna om hur det kunde ha gått till i trädgården för flera hundra år sedan. Boken får nu en fin plats i min bokhylla och jag kommer med all säkerhet att läsa i den igen framöver och jag planerar även att besöka trädgården och caféet nästa vår eller försommar.
Cornelis på Södermalm
Den rosa rosen heter Cornelis och planterades i Cornelisparken 2015! Det är en floribundaros som blommar från juni till oktober och blir ca 70 cm hög!
7 oktober 2015
Det händer ibland att jag hälsar på hos Cornelis när jag vandrar på Södermalm, både vid hans grav på Katarina kyrkogård och vid Cornelisparken, som blev tillägnad vår tids Bellman och invigdes 21 juni 2000. Bitte Jonason Åkerlunds staty, föreställande Cornelis kom på plats först 2007. Under min vandring den här lediga onsdagen i oktober började jag fundera över Cornelis koppling till Södermalm, eftersom parken fått sin plats där vid Mäster Mikaels gata, ner mot Katarinavägen/Renstiernas gata.
Väl hemma såg jag Tom Alandhs dokumentär på DVD från 2004 om Cornelis, för att få reda på var han bott mm. Han levde ju ett minst sagt stökigt liv, med mycket alkohol och bråk. Nu tänkte jag inte gå in på hans levnadshistoria, men jag skrev ner några anteckningar vad vänner och bekanta sagt om honom. Han beskrevs som snäll, generös och bohemisk, men även besvärlig att arbeta med.
Jag googlade på hans Söderkoppling och fick reda på att hans första spelning ägde rum i Frälsningsarméns lokaler på Östgötagatan 1960 men även att han och Fred Åkerström senare skrev låtar på Harvest home på Bondegatan 50, han bodde på en husbåt (som sjönk 1967) i Årstaviken och hans sista bostad var på Renstiernas gata nr. 16, alldeles i närheten av dagens Cornelispark. Cornelis föddes den 8 augusti 1937 i Holland och dog den 12 november 1987 i Katarina församling i Stockholm. Han begravdes sedan på vackra Katarina kyrkogård, där han nu är granne med 1600-tals skalden Lars Wivallius, Lasse Strömstedt och Putte Wickman.
Till minnet av Cornelis död gick jag på en konsert i Katarina kyrka den 12 november 2007, där Lill Lindfors, Svante Thuresson och Claes Jansson sjöng några av Cornelis visor. När jag såg mig omkring bland publiken så fanns där många kändisar och även människor som nog inte uppskattade Cornelis när han levde sitt vilda liv med skandaler, fyllor, skattebrott och fängelse. Nu har Cornelis blivit finkultur!
Konserten avslutades med allsång - I natt jag drömde och utanför föll den första snön över Söders höjder.
Idag när jag lyssnar på min spellista med Cornelis så tänker jag att han med all rätt platsar in som en av Sveriges viktigaste vissångare och trubadurer genom tiderna, tillsammans med Bellman och Evert Taube. Han skrev 500 låtar (Ungefär lika många som Ulf Lundell skrivit hittills) och även om han kanske inte varit så viktig i mitt musiklyssnande genom åren, så finns det vissa visor/låtar som jag tycker oerhört mycket om.
Från parken har man en fantastisk utsikt över Stockholm (besvärligt ljus för fotografering den här dagen)
Mäster Mikaels gata just intill parken
Katarina kyrka från Katarina kyrkobacke.
Katarina kyrkogård
Katarina kyrkogård
Oändligt är vårt stora äventyr
Jag försökte verkligen hitta en dikt om hösten eller brittsommaren till de här bilderna, som är tagna med mobiltelefonen den här fantastiska oktoberdagen i Engsholms slottspark. Men jag har ju så vansinningt svårt för dikter och poesi. Jag tycker att det lätt blir så högtravande och nästan komiskt när någon ska förmedla en text i diktform.
Det finns bara en dikt som jag tycker om och det är jag nog inte ensam om att tycka. Karin Boye skrev den fantastiska dikten ´´I rörelse´´ 1927 och den hänger inte på något sätt ihop med höst eller brittsommar, men jag kan aldrig tröttna på de här raderna. Helst ska den höras av Karin Boye själv. Jag vet att jag har hört henne läsa den på en gammal skrapig inspelning, men nu kan jag inte hitta den någonstans på Internet..
I rörelse
Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och mening i vår färd - men det är vägen, som är mödan värd. Det bästa målet är en nattlång rast, där elden tänds och brödet bryts i hast. På ställen, där man sover blott en gång, blir sömnen trygg och drömmen full av sång. Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr. Oändligt är vårt stora äventyr.
Alla bildern i det här inlägget är tagna med min Iphone 6
Längst ute på Djurgården...
4 oktober - 2015
Det finns några platser i Stockholm där jag hittar det totala lugnet, där mina andetag blir djupare och där oro och stress rinner av. Jag har sagt det många gånger tidigare och jag säger det igen. Skulle inte Långholmen och Djurgården finnas i Stockholm, så vore det inte lika självklart att jag skulle vilja leva resten av mitt liv i huvudstaden. Det är möjligt att jag ser de stora gröna öarna som så viktiga på grund av att jag är född i Roslagen, där naturen och vattnet är en självklarhet.
Tack Djurgården och C för en underbar helg!
Ett lusthus omfamnat av vildvin.
Ingen färgsprakande höst
Ja är lite osäker på om vi får någon sådan där härligt färgsprakande höst i år. Klorofyllen lämnar löven, men på grund av den varma hösten så blir inte löven så vackert rödfärgade som de vissa höstar kan bli. I år är löven mest gulbruna. Rätta mig om jag har fel, men så här är fallet i Stockholm i varje fall. Bilden kommer från en lördagsvandring på Långholmen.
Skön musik till kommande höstvandringar
