Bok - Fagus sylvatica
Kronvalls slottspark i början av maj 2009
Boken bildar täta krontak och trädets grenar växer nästan vågrätt ut. Trädet kan bli upp till 40 meter högt och är det lövträd i Sverige som blir högst. 1968 mättes höjden på en bok vid infarten till Maltesholm i Skåne till 41 meter. Boken växer dock mycket sakta i ungdomen. Omkretsrekord samma år hade en bok vid Ingsäter som ligger 5 km norr om Skövde, den hade en omkrets av 6,36 meter vid 30 cm höjd - i vanliga fall brukar man mäta en omkrets vid brösthöjd. En bok brukar bli ca 150 år gammal men ibland kan de bli så gamla som 300 år. Boken har ytliga rötter vilket gör det svårt att plantera någon undervegetation där bokar växer.
Boken blommar i april-maj, före lövsprickningen, men först när den nått en ålder av 40-80 år. Man brukar säga att det är ollonår vart fjärde till vart sjunde år då trädet fylls av bokollon. Ollonen är näringsrika och innehåller mycket fett vilket lockar många djur till att besöka bokträd. Boken har lite problem att föröka sig eftersom ollonen måste komma under jorden och den vill också gro i skugga. Jag antar att vissa djur som vildsvin t.ex. kan hjälpa till att böka ner rötterna i jorden.
Bokar är vanliga i västra och mellersta Europa och trivs på väldränerade och mullrika jordar i kuperad terräng och i södra Sverige bildar den skogar där marken fylls av de nedfallna bladen på hösten och förmultnar så långsamt att det är svårt för markflora att etablera sig. Man brukar säga att den är vildväxande upp till mellersta Bohuslän och i Kalmartrakten och som odlad kan den klara sig enda upp till mellersta Norrlands kusttrakter. Sveriges största bokskogar finns på de skånska åsarna och på Ryssberget vid Blekingegränsen. På Djurgården i Stockholm finns en liten bokskog vid Biskopsudden och vid Ekebyhovs gård på Ekerö lät ägaren Albrecht Ihre plantera några hektar med bokar.
Samlingarna av hanblommor hänger som gula bollar på långa skaft, varje blomma har 4-7 fjällika kronblad. Honblommorna sitter två och två, skyddade i en skaftad, taggig och fyrflikig svepeskål, som blir 2-5 cm lång, när frukten är mogen spricker flikarna isär så att de två trekantiga, bruna nötterna kan falla ur. (Europas träd av Bob Press)
Bokved har ett högt värmevärde och har varit och är ett eftertraktat bränsle. Bokens virke används ofta till parkettgolv, möbler, träskor, glasspinnar och inom cellulosaindustrin.
Sedan 1974 finns en lag som ska skydda de 60 000 hektar bokskog som finns kvar från att ersättas av andra trädslag.
Tyvärr har även bokarna råkat ut för en mystisk svampsjukdom i södra Sverige, bland annat i Pildammsparken i Malmö där man fått såga ner många döda träd.
- ’Pendula’, hängbok I-IV Kl 125/150 479:-
++ - - ’Rohan Gold’, bok, gulbladig I-III Kl 50/60 298:-
- - - Kl 80/100 479:-
++ - - ’Viridivariegata’, brokbladig I-III Co 60/80 369:-
++ - - f. tortuosa, vresbok I-III Co 40/50 419:-
+++ - - Flikbladiga Gruppen ’Aspleniifolia’, flikbok I-IV Co 100/125 498:-
++ - - Purpurbladiga Gruppen (f. purpurea) blodbok I-IV Co Th 125/150 329:- (445:-)
+++ - - - ’Purple Fountain’ (hängblodbok) I-IV Kl Th 100/125 559:-
++ - - - ’Purpurea Pendula’, hängblodbok I-III Kl Th 100/125 598:-
- - - - Kl Th 125/150 759:-
- - - - toppympad, stamträd Co Sh 120 1.480:-
- - - - toppympad, stamträd Co Sh 150 2.190:-
+++ - - - ’Purpurea Tricolor’, blodbok, brokig I-III Kl 60/80 298:-
++ - - - ’Rohanii’, flikblodbok, rödbladig I-IV Kl 100/125 469:-
+++ - - - ’Rohan Obelisk’ (’Red Obelisk’) blodbok I-III Kl 60/80 298:-
- - - - pelarform, smalvuxen
där det prasslar så underligt ljust och sprött
där marken är slät av vissnande blad
och det silar ett dallrande silverljus
genom grenarnas tak.
Där man glömmer en stund
att man är mänska.
(Kerstin Söderholms dikt ´´Under bokarna´´)
De här omfamnande bokarna, en blodbok och en vanlig, växer i Sturehofs slottspark.
Blodbokar vid Sturehofs slottspark 2008
Bokar på Djurgåden i Stockholm i november 2009.
Källor:
Europas träd av Bob Press
Träd och buskar av Ingmar Holmåsen
Noredeuropas träd av Alan Mitchell
Porträtt av träd av Bengt Edlund
Jeg har tatt meg den frihet å gi deg en award! Denne bloggen er så lærerik og interessant! Samtidig får jeg se vakre bilder som varmer hjertet nå i disse høstmåneder! TAKK!!
Awarden ligger på min blogg:)
Ja bokskogar är man inte bortskämd med här uppe i norr. Just boken måste ju vara ett av Sveriges vackraste träd!?
Tror jag i alla fall.
Och Gran, lärk...för att alls inte glömma min favorit; Asp.. :)
Elin S: Vad kul! Tack så mycket!
The Secret Garden: Ett av de vackraste i varje fall...om vi pratar vilda träd. Jag gillar lönn, lind och fågelbärsträd. De flesta träd är vackra där de passar...har bara så svårt för de mörka spikmattorna gran.
Kolla kolla kolla björken
den är faktiskt grön och vit
grön och vit, grön och vit
kolla kolla kolla grön
kolla kolla kolla vit
den är faktiskt, den är faktiskt
grön och vit
/Bajen e bäst i stan
Bokar är mina favoriter det är inte mycket som slår att gå i en bokskog med solstrålarna som silar ner genom takkronorna.
I närheten där vi bor finns en liten planterad bokskog.
Vilka helt underbara bilder. Blodbokarna vid Sturehof ... bilden är som ett vykort. Har inte tid att läsa nu (sitter på jobbet) men såg bilderna och var bara tvungen att kommentera dom. Dom är såå vackra.
Har förmånen att bo där det finns fina vilda bokskogar, vackra på våren, svala på sommaren & fantastiska på hösten. Rekomenderar att du svänger in vid Drakamöllans strövområde på din nästa tur till Österlen, var där i höstas en liten sväng.
Ligger precis innan du kommer fram till Brösarps vägstation, om du kommer norr ifrån.
Hav utan hamnar: Brukar inte gilla björkar så mycket men efter din kommentar ...så gör jag såklart det!
Mariana: Håller med dig...det är speciellt!
Anita: Fint att du gillar bilderna. Bokarna vid Sturehof är verkligen mäktiga.
Oskar: Mycket bra med sådana tips...så att man kan hitta nya platser. Är mycket tacksam och den platsen finns nu på listan med platser att besöka i vår.
de där bokarna från Sturehof är helt magiska, jag känner igen dem på en gång, visste faktiskt inte vad det var för träd tills för inte så länge sedan. När man åker färja på Mälaren så ser man de på långt håll och det är ju det som är meningen eftersom det var ju vattenvägen som man anlände till slottet förr i tiden.
