Gödsla växter
Det här med gödsling är inte lätt och det är en riktig djungel när man ska försöka köpa rätt gödselmedel till sin trädgård. När man läser om de olika gödselmedlen så vet man inte vad som är reklam eller ren fakta. Själv tycker jag att det tar emot att sprida oorgansikt gödselmedel som NPK och försöker klara mig så långt det går med kogödsel, kompostjord och Algomin och jag borde bli bättre på att gröngödsla.
Nu har jag blandat egen erfarenhet med uppgifter från boken ´´Trädgårdens jord och gödsling´´ av Lars-Eric Samuelsson och Ulf Schenkmanis. Det finns oändligt mycket att berätta om gödsling men det är bättre att läsa om det i bra böcker. Det vore intressant höra om era erfarenheter av gödsling också.
Naturen behöver aldrig gödslas för att fungera eftersom ingen städar bort löv och annat organiskt material. I våra trädgårdar vill vi ha det städat och snyggt, det känns ibland som om vi kopplar ihop våra hem inomhus med trädgården utanför vad gäller städning. Det vore faktiskt bättre att ha lite stökigt i trädgården vilket skulle gynna både växter och djur. Jag minns den nu bortgångne naturprogramledarn Jan Danielsson som alltid uppmanade folk att städa mindre i trädgårdarna.
Vi behöver alltså ersätta växtnäringsförlusterna med olika slags näringsämnen. Man kan välja mellan organiska gödselmedel som t.ex. stallgödsel och kompost. Oorganiska gödselmedel är fabriksprodukter som innehåller de ämnen växten behöver för att må bra.
De näringsämnen som växterna tar upp i stora mängder är kväve, fosfor, kalium, magnesium och svavel.
Kvävet behövs för tillväxten. Vid kvävebrist störs klorofyllbildningen och växternas blad får en ljusgrön färg. För mycket kväve gör att växten får sämre övervintringsförmåga.
Fosfor påverkar utvecklingen av frukter och frön och stimulerar rotutvecklingen.
Om tillgången på kalium är god stärks stödjevävnanden, vinterhärdigheten förbättras och växterna blir mer motståndskraftiga mot sjukdomar.
Algomin är framställt av döda rester av algkalk som skördas utanför Bretagne i Atlanten. Produkten är KRAV-godkänd.
Algomin innehåller mer än 30 olika mikronäringsämnen som är viktiga för växter men om man vill tillsätta mer kväve, fosfor och kalium måste man nog komplettera med något annat gödselmedel. Själv använder jag Algomin i parken och igår fick perennrabatterna sin vårdos.
Av de organiska gödselmedlen är kogödsel något näringsfattigare än t.ex. hästgödsel, den har däremot mycket hög mullhalt och passar utmärkt som jordförbättringsmedel till de flesta jordar. Själv använder jag mängder av väl brunnen kogödsel i slottsparken. Vi har turen att ha en bonde på ön som levererar till oss. Tyvärr så ska tydligen de flesta jordbrukare bli uppsagda från sina arrenden eftersom greven tydligen har andra planer för marken.
Hönsgödsel är snabbverkande och näringsrik, den har höga halter av kväve, fosfor och kalium.
Benmjöl är en biprodukt från slakterier och innehåller mycket fosfor. Det är viktigt att benmjölet brukas ner ordentligt i jorden.
Blodmjöl kommer också från slakterierna och är innehåller mycket kväve och är snabbverkande.
Oorganiska gödselmedel framställs alltså i industrier och har ett koncentrerat näringsinnehåll.
Kalksalpeter innehåller endast kväve och används när det helt saknas kväve och det är mycket snabbverkande. Förr använde man det ofta på gräsmattor vilket gjorde att man fick klippa gräsmattan väldigt ofta. Om man måste använda kalksalpeter så ska det spridas när det regnar för att undvika brännskador.
PK-gödselmedel innehåller fosfor och kalium och passar bra till t.ex. fruktträd.
Av sammansatta gödselmedel är ju NPK det vanligaste. Där ingår kväve, fosfor och kalium. Fullgödselmedel har NPK som grund men har även tillsatser av mikronäringsämnen. Det finns även många olika specialgödselmedel för olika växter.
Det är viktigt att sluta gödsla de flesta växter på sensommaren så att de i lugn och ro får avmogna och göra sig beredda för vintern.
I år ska jag även prova Rockdust som ni kan läsa mer om här.
Verkligen ett lärorikt inlägg. Ett kapitel, åtminstone jag, aldrig lärt mig riktigt.
Claus: Skönt att du kommenterade....har på känn att det här inlägget är så tråkigt att jag försvinner från datoreres bokmärken eller favoriter. Hur kul är det med förebyggande trädgårdsskötsel. Man vill ju helst se resultat direkt. Så varför skriver jag ett sådant här inlägg? Ingen aning faktiskt....
Nej, det här var väl inte tråkigt, jag funderar ofta över gödningens vara eller icke vara. Har använt hästgödsel många år, men iår har jag testat hönsgödsel i pelletsform. Var av ren bekvämlighet, jag orkade bara inte kärra all hästskit ett år till :) På Hajdes http://www.hajdes.se/ vet jag att de testat släke i botten på urnor med blommor. Förr hade ju gårdarna i strandsocknar "släk-täkter" nere vid stranden där de fick hämta släke för att gödsla sina åkrar... Ja, det blev ett långt inlägg i ett kärt ämne :)
Jag tycker att ämnet är högst intressant och att inlägget ligger bra i tiden. ;)
Ute: kögödsel på påse, chrysan + gräsklipp och höstlöv.
Inne: flytande blåkorn och biobact.
Man borde lära sig mer om gödsel men det är inget man prioriterar - tyvärr.
Kö = ko på lulemål.
Man borde kunna editera sina misstag.
Hur funkar det med nässelvatten? Det verkar ju vara ekologiskt och bra. Lite bökigt att hålla på med i stora mängder, men det går nog att lösa...
http://www.odla.nu/metoder/nasselva.shtml
Åsa: vad är släke? Kan det vara det gotländska ordet för tång?
Hasse: Gödning är inte ointressant. Däremot svårt. Jag känner mig alltid osäker om jag ger för mkt eller för lite. Använder mest kogödsel och kompost.
Det var jag som frågade. Varför faller namnet bort ibland? Jag är säker på att jag fyllde i det.
Nässelvatten är nog mycket bra!
Ulrika! Ja, visst är släke och tång samma sak. Tänkte inte på att det var gotlänsk benämning...
Man tager vad man haver. I mitt fall hönsskit (från egna höns) uppblandat med golvströ. Hela härligheten får bränna en säsong (minst) innan jag strör ut - på hösten eller våren, ibland både ock.
Jag var lite fundersam på golvströt från början pga av att den innehåller barrträ = terpentin, men det har inte orsakat några problem.
Allt gräsklipp använder jag också som täckmaterial, med viss försiktighet runt känsliga plantor efter mitten av augusti. Har funderat på mineraler ibland, men aldrig märkt att det behövs här. Kanske för att trädgården ligger på gammal gruvmark.
För övrigt gillar jag idén att inte överdriva städandet. Jag lämnar t.ex. alltid kvar blast från alla grönsaker i landen. Varför först släpa det till komposten och sedan tillbaka när maskarna kan göra jobbet direkt på plats.
Inomhus vattnar jag med vatten från husets akvarier.
Oj, det här blev en lång kommentar i ett inte alls uttömt och absolut inte tråkigt ämne.
Jag är en passionerad gräsklippssamlare och lasagna gardening freak. Konstgödsel struntar jag i helt, men gillar ko- och höns-dito. Tack för din vackra blogg!
du har räddat min dag
egen urin da, sk guldgodsel? det har jag anvant i manga ar men i sma doser, dvs 1 del urin 10 delar vatten.
En trevlig trädgårdsperson som heter Börje Remstam har intressanta synpunkter och erfarenheter med täckodling- han gödslar inte. Har skrivit en bok om sina erfarenheter se http://www.remstam.se/
kerstin a: Jag har haft kontakt med honom och fått boken av honom som jag har skrivit om i dagens trädgårdsbok om du tittar på den kategorin. Men tack för informationen ändå!
Beträffande urin, min farfar vattnade sina fucsior (?)med det. Hur mycket han blandade vet jag inte men de var stora som träd med millioner blommor.
Marianne: Ja urin är bra. Man kanske skulle utföra en del av sina toalettbesök vid slottets terrass i sommar där våra stamfuchsior står...
Jag har köpt boken av börje Remstam intressant läsning, och konstgödsel änvänder jag inte överhuvudtaget. Däermot så har jag gjort gödselvatten av rävsvansar, ( glömmde bort det riktiga namnet just nu). Se bara till att ila så du lipper få rävsvansar i rabatterna? Om har ett väldigt djupt rotsysten vilket gör dom rika på mineraler.
Jag vill tipsa alla som läser här om en annat gödsel som oftast glöms bort.
Stenmjöl eller "rockdust", som det säljs under, innehåller mängder med olika mineraler och spårämnen.
Läs själva:
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/mitt-pa-det-skotska-hoglandet-finns-en-prunkande-lustgard_369554.svd
