Anonyma bloggmissbrukare
- HEJ SLOTTSTRÄDGÅRDSMÄSTAREN!
- Jo jag såg det på bloggen. Det har jag hört många gånger.
Det är skitkul men lite skrämmande....eller? Jag vet inte vad jag ska tycka. Det blir en vana att sätta sig och skriva ett inlägg varje dag.....eller ovana.
Jag har haft vissa funderingar kring det här med bloggandet nu igen. Det handlar inte om att jag ska sluta men det känns en aning krystat att trädgårdsblogga på vintern. Det blir mest tillbakablickar och annat som jag inte haft någon tanke på att ha med på denna trädgårdsblogg.
När man börjar skriva om sina sjukdomar eller sin sinnesstämning så har i alla fall jag spårat ur en aning, det finns andra bloggar för sådant. Nu på vintern gäller det att hitta en balans mellan dagens växt, Europas träd och en aning personliga inlägg om film, resor, musik, mässbesök eller någon utställning av något slag. När trädgårdssäsongen börjar igen är det lättare att hitta något av intresse att skriva om. Däremot tycker jag om att läsa de tiotalet bloggar jag läser varje dag....även om det inte handlar så mycket om trädgård nu, kommer på mig själv om att läsa om kakrecept och virkning.....! Jag kanske måste hitta några bra fotbollsbloggar den här årstiden i stället.
Förr skev jag vanlig dagbok utanför internet i vissa perioder...både trädgårdsdagbok och en personlig dagbok och ibland kan jag sakna det där att skriva av sig när man har problem eller när man bara har händelser som man vill spara i skrift.
På bloggen måste man tänka att inläggen ska läsas av antingen bekanta eller av helt okända människor och då vill man förmedla något av värde, vara rolig eller lägga in vackra bilder. Tittar jag tillbaka på de här två och ett halvt åren som jag bloggat så vill jag helst radera hälften, herregud....allt är ju sökbart på internet, ibland undrar jag hur Google rankar träffarna, det har hänt många gånger att jag sökt på en växt eller något om trädgård och fått träff på mina egna inlägg!
Bild i Svenska Dagbladet 7 december
Nu ska jag snart slå igenom stort i mediavärlden då en bild från trädgårdsspaningarna ska finnas i Svenska Dagbladet den 7 december....visserligen bara i en bilaga från SKANSKA och bilden blir stort som ett frimärke...men ändå, det är ju oerhört stort!
Jag fick ett mail från en formredaktör som frågade om hon fick låna en bild från en spaning i Centralbadets trädgård. Nu har jag nått mitt mål i livet......jag kommer att finnas i SVD.
Finns det flera bloggare som har samma funderingar som jag??
Njae, jag ser nog inte mitt bloggande som ett missbruk, snarare som en avkoppling. Dock blir det inte alltid så ofta som jag kanske skulle vilja - på grund av tidsbrist. Sen är det ju mindre trädgårdsrelaterat att skriva om på vintern förstås, precis som du skriver... Har just drömt mig bort till Ulla Molins trädgård (och bloggat om det...)
Hoppas du blir bättre i armen snart!
Har en del funderingar som dina. Det blir lätt lite krystade inlägg så här års när man trots allt försöker hålla igång bloggen trots brist på vackra trädgårdsbilder. Det är en balans detta mellan privat och det offentliga nätet. Jag har beslutat mig för att försöka att inte vara privat pga de missbruk av bilder mm som förekommer på nätet.
Grattis till svenskan!
Visst! Och ändå har jag bara bloggat några månader. Jag läste någonstans att en blogg 'sätter sig' efter 6 månader, och där är jag inte än. Men jag känner att jag blivit pratigare sista tiden och mindre fokus på ämnet. Så där är en balans man måste känna in, och jag känner även igen det där med när bekanta läser, då får man tänka till en extra gång, vilket i mitt fall nog inte är ett plus. Visst förstår jag det kan kännas lite knasigt att blogga om trädgård på vintern, men å andra sidan: kanske är det då vi behöver det som allra mest :)! Som läsare kräver man inte mycket, en fin bild, en kommentar, en tanke. Det kan hålla liv i det gröna hjärtat över dessa mörka dagar. Hoppas du hittar din balans!
Fundera grönt: Missbruk var kanske ett för starkt ord i det här sammanhanget....
_________________________________________________
Ingrid E: Jo man väljer ju själv hur privat man vill vara, det har hänt att man raderat inlägg skrivna i natten.
_________________________________________________
munken: Aha...det var ett nytt sätt att se på trädgårdsbloggar om vintern...att hålla det vackra vid liv med bilder mm. tills vi är framme i maj igen. Jag balanserar vidare på slak lina...
Bloggandet har fått mig att delvis prioritera om även om jag spenderade mycket tid vid datorn redan tidigare. Jag kan bli skrämd av tanken att vem som helst kan läsa men samtidigt är det en del av poängen, tycker jag. Jag försöker vara personlig utan att vara privat. Men det är svårt! Jag har definitivt inte upplevt att du "har spårat ur" och dessutom är det naturligt att bloggen speglar trädgårdsåret (dvs. mindre trädgård om vintern). Blicka tillbaka behöver vi göra för att kunna blicka framåt. Och att vi blandar upp med andra intressen tycker jag också är okej!
Grattis till publiceringen! Inte konstigt att de vill använda någon av dina fina bilder därifrån... :) Jag förstår din glädje precis (kände samma sak när Aot kontaktade mig för ett par år sedan).
Karin A: Just så upplever jag din blogg...personlig utan att vara privat. Det där med min glädje över en frimärksstor bild i en bilaga till Svenskan var mest på skämt. Har jag missat att du varit med i Allt Om Trädgård?
Fniss, ja jag tycker det är jättekul även om bilden är frimärksstor. Min bild (för två år sedan) i Allt om trädgård var lika "stor"...men ändå kul att de ville ha den. :)
