Site Meter

Stort treblad - Trillium grandiflorum

 
Trillium grandiflorum växer vild främst i östra Nordamerika, ofta i lönn- eller bokskogar och anses som en lättodlad perenn i trädgårdar och som blommar i maj-juni med rent vita blommor. Mina bilder tog jag i Bergianska trädgården i Stockholm den 12 maj 2011.

Trilliumsläktet har ca 50 olika arter och de utmärker sig med att ha endast tre blad som nästan helt saknar bladskaft i stjälkens ände och med en enda blomma som inte har någon direkt doft. Blommorna är stora i jämförelse med andra trilliumarter och blommorna kan bli 7 cm stora. De har en knölliknande och tjock jordstam.

Stort treblad bildar med tiden täta bestånd och blir ca 30 cm höga.
De trivs bäst i väldränerad och svagt kemiskt sur jord. Trillium grandiflorum har en långsam tillväxt så om man börjar med små plantor så krävs det tålamod innan man får ett så tätt bestånd som på bilderna här. Men tålamod måste ju varje trädgårdsmänniska ändå ha om man ska trivas i sin trädgård. Stressa kan vi göra när vi lämnar trädgården.

Stort treblad har fått tre stjärnor av Zetas trädgård och en planta kostar där 149 kr.

 
Goolge

Violruta - Thalictrum delavayi



Bilderna i inlägget som är tagna i vecka 34 2009 i Visby botaniska är av sorten Hewitt´s Double.

Violrutan växer vild i sydvästra och centrala Kina och är häridig hos oss i hela landet. Namnet kommer från en fransk missionär i Kina som hette Delavay.
Den blir ca 150 cm hög och blommar i juli och augusti. Man bör samplantera den tillsammans med andra högre perenner då den behöver lite stöd och sällskap. Den bör bindas upp i tid för att inte falla till marken och den vill helst inte bli flyttad från sin växtplats men om man är tvungen så gör man det på våren.
Planteringsavstånd c/c 50 cm.

Den vill ha en lugn plats i sol eller halvskugga och näringsrik jord. Jag har själv aldrigg använt den i slottsparken men tänker nog prova framöver då jag tycker att den är mycket vacker.

Violrutan kan ibland drabbas av mjöldagg och även av bladlöss.

Några sortnamn:
  • Hewitt´s Double - Lilarosa fyllda blommor. Högt betyg (tre stjärnor) av Zetas trädgård.
  • Splendide - Violett med mörka stjälkar. Ny sort.
  • Album - Vit
  • Den rena artern Thalictrum delavayi - Blåviolett

Förökning

Förökning kan ske på våren genom delning och med frö. Delning sker av äldre exemplar. Fröna sås i krukor med väldränerad såjord och täcks med ca 4 mm jord. Krukorna ställs i ett rum där temperaturen är 10-16 °C. Groningen är ojämn och tar 3-4 veckor. När fröplantorna har växt till sig planteras de ut på den nya växtplatsen. (Från CD-skivan Perenner & lökväxter).




Goolge

Lammöra - Stachys byzantina



Lammöra har funnits i Sverige sedan början av 1800-talet. Visst är blommorna vackra men jag tror att de flesta odlar lammöra för bladens skull. Det finns en sort som heter ´Silver Carpet´ för de som inte är intresserade av blomningen, den blommar endast med få blommor och bladen blir bara 10 cm långa. 

De är perfekt tillsammans med växter som har rödfärgade blad, till exempel som undervegetation till små japanska lönnar, eller tillsammans med rosor. Lammöron vill ha ett soligt läge i ganska lätt, mager och torr jord. Alltför näringsrika jordar gör att den växer för kraftigt och förlorar sitt normala utseende. Lammöra härstammar från Östra Balkan och Kaukasus och är mycket härdig här i Sverige. Bladverket blir ungefär 20-30 cm men blomaxen som går i rosalila blir ca. 40 cm. Plantorna blir ofta glesa och behöver då delas och planteras om vilken man helst gör på våren. 

Som alla förstår så blandar jag egna erfarenheter med fakta från böcker då jag skriver om växter och vad gäller lammörat så hittar jag en märklig skillnad i två olika böcker. I Lena Månssons mycket bra bok om perenner skriver hon att de vill ha kalkhaltig jord men i Hanssons perenner berättar de att lammöron är kalkskyende! Även på CD-skivan Perenner och lökväxter står det att den trivs i kalkhaltiga jordar. Läge för egna tester...

Några sortnamn:
  • ´Big Ears´ - lila blommor på 40 cm höga  stjälkar. Bladen är stor och silverfärgade.
  • ´Cotton Ball´ - Stora runda blommor.
  • ´Silver Carpet´ - Blommar inte...eller mycket lite silvervita blad som bildar mattor 10-15 cm höga.
  • ´Primrose Heron´ - Grå blad med dragning åt gult. 30-40 cm hög.

Förökning
Fröförökning sker på våren då fröna sås i krukor med väldränerad såjord. Fröna ska bara täckas med ett tunt lager jord. Temperaturen bör vara 18-24 grader och  groningstiden är 2-4 veckor. Fröplantorna planteras sedan ut när de växt till sig. (CD-skivan Perenner och lökväxter)

...och så var det uttalet av släktnamnet som jag ofta undrar över - ska man säga Stackys eller Stachys? 



Google

Grå frossört - Scutellaria incana




Grå frossört har jag uppmärksammat i Enköpings Drömpark flera gånger tidigare, nu den 17 augusti då jag besökte parken igen föll jag helt för de vackra blå blommorna på den stadiga växten. Den vill jag ha i slottsparken eftersom de har fördelen att blomma under augusti-september då jag vill ha lite mer perennblomning i planteringarna.
Nu vet jag inte om alla våra harar och rådjur också tycker om den här växten. Ser framför mig en rubrik här på bloggen ´´Harar och rådjur frossar på frossört´´.

Grå frossört härstammar från östra USA och blir 80 cm hög och trivs i sol-halvskugga i bra trädgårdsjord. Blommorna är ljust blå och blommar som sagt i augusti-september. Plantavstånd c/c 35 cm. Den här perenner är mycket svår att få tag i, ingen av Stockholms stora plantskolor eller gardencenter hade den 2010 eller 2011. Jag hittade den i en liten plantskola på landsbygden utanför Enköping!
Att föröka den är tydligen inte lätt men man ska tydligen kunna ta sticklingar under sommaren. Jag ska prova!

I Hanssons Perennbok kan man läsa att namnet Scutellaria kommer från latinests scutella som betyder liten skål och syftar på det skålformiga kvarsittande blomfodret. Men namnet kan också härledas från latinets scutum som betyder sköld och syftar då på den sköldlika puckel som sitter på blommans överläpp.

 
Googler
 

Kranssalvia - Salvia verticillata ´Purple Rain´



De mörkt rödvioletta blommorna sitter i kransar längs hela blomman och jag tycker väldigt mycket om den här perennen som jag använder som vävarväxt i min stora perrennslänt där den samsas med nävor, lavendel, ulleternell och rosor. 
Kranssalvian kanske inte är den allra vackraste perennen, men om man följer den i sin trädgård under en säsong så blir den lätt en favorit. Den har en stor fördel genom att den blommar hela sommaren om man hela tiden klipper av vissna blommor. Man brukar se att det kommer nya knoppar i kransarna. Den är mycket vacker som sällskap till ljust rosa rosor, hos mig har den Rosa rugosa ´Jens Munk´ som granne. 

Tyvärr är den inte så härdig men den frösår sig bra och återkommer alltid i planteringen. Den blir ungefär 40-60 cm hög och vill ha en solig och varm växtplats men den är inte så noga med jordförhållandet, däremot måste det vara väl dränerat så att den inte står i blöt jord. Passar bra i slänter. Jag köpte tio exemplar 1998 till parken och nu finns betydligt fler plantor eftersom den förökat sig med frö.

Den rena arten växter vild på vissa ställen i Sverige men är ganska sällsynt. Den härstammar från Sydeuropa och västra Asien. 

Förökning (från CD-romskivan Perenner och lökväxter) Förökning kan ske genom delning, med frö och med sticklingar. Delning av etablerade exemplar kan ske i samband med omplantering. Fröförökning sker på våren och då sås fröna i krukor med väldränerad såjord. Fröna är ljusgroende och ska inte täckas med jord. Krukan ställs på en ljus plats där temperaturen är 20-27 °C. Groningstiden är ca två veckor och när plantorna har växt till sig skolas de ut på växtplatsen. Sticklingar kan tas i början av augusti och stickas i krukor med sandblandad jord. Täck krukan med en plastpåse som är försedd med lufthål. Utplantering sker när plantorna är hanterbara. 

 

Eldtörel - Euphorbia griffithii 'Fireglow'

 
 
 
Högbladen blir orange/eldröda i juni-juli och är mycket effektfulla i rätt miljö och med rätt sällskap. Här i Humlegården i Stockholm är kompisarna bland annat kirgislök i mitten av juni. Eldtörel är en stadig växt med grenade stjälkar och blir 60-80 cm hög. De vill ha en ganska solig plats men kan även användas i halvskugga.

Den här vackra perenne härstammar från Himalaya och räknas som halvhärdig här hos oss, så man bör nog tänka på att inte plantera den i alltför blåsiga och öppna lägen. Den är däremot inte så kinkig på jordförhållanden men marken måste vara väldränerat. Vid plantering så är 50 cm lagom avstånd mellan plantorna.Vill man föröka den så gör man det genom delning på eftersommaren.

I Marie och Björns Hanssons bok om perenner läser jag att den intruducerades till Europa 1949 från Bhutan och att den där växer bland rhododendron och ekar.

Det finns även en sort som heter 'Dixter' där bladen är mörkare och skiftar i kopparrött.


 
Google

Nyare inlägg

RSS 2.0
Related Posts with Thumbnails