Site Meter

Från Lyran till Vinterviken

 Konditori Lyran. Villan byggdes som sommarhus 1867 och hundra år senare öppnades ett konditori i den märkliga byggnaden.
 

 

24 september 2020

 

Det är sällan jag besöker de södra förorterna och när jag någon gång gör det så väljer jag de vackraste platserna att fotografera på. Så som jag gör var jag än befinner mig. Det har faktiskt hänt att jag fått kritik att jag enbart fokuserar på det som är vackert, att jag inte visar hela platsen, även det som eventuellt inte är så tilltalande. Att det är finare på mina bilder än det är i verkligheten. Den kritiken är så märklig att jag inte ens orkar kommentera. Som tur är så uppskattar de flesta att jag väljer det vackra i stadens gröna rum!

 

Nåväl, idag tog jag bilen till Konditori Lyran i Mälarhöjden och gick bort till Vinterviken. Sommarvärmen är kvar trots att vi närmar oss oktober, 21 grader idag och vindstilla. På Pettersbergsvägen gick jag förbi villor som hängde i branten ner mot Mälaren, med storslagen utsikt över vattnet och över till ´´mitt´´ grönskande Bromma. Inga skrytbyggen direkt, utan hyfsat enkla hus, men med tanke på bilarna som stod parkerade utanför, kan jag tänka att det inte är trädgårdsmästare som bor här direkt. Här och där finns dock vackra äldre trähus bevarade från en helt annan tid då stockholmare hade sina sommarhus här och då platsen kallades Fridhem. På Wikipedia läser jag att det var Sandbergs hushållerska Emma Hedin, som när orten skulle fastslå ett namn, förslog Mälarhöjden. Heder åt Emma!

 

På en brygga nästan framme vid Vinterviken pratade jag en med en ´´bryggdykare´´, en man med en kraftfull magnet som kan lyfta upp till 400 kilo. Om han nu skulle orka lyfta det...

Han stod där på bryggan och fiskade upp järnskrot som låg på botten och berättade att han fått upp fyra stycken soptunnor på några dagar. Annars var det cyklar och annat rostigt bråte som låg i en hög på bryggan. Bottnarna i våra sjöar och hav är människans dolda soptippar. Det som inte syns finns inte. Människan och naturen! Både besviken och förbannad vandrade jag vidare. 

 

Vid Vinterviken vände jag och tog mig tillbaka till Konditori Lyran, där jag fikade och vilade mina vandrarben som trampat en mil idag.

 

 
 
 Jag var på Lyran...
 
Klubbensborg. Carl Mikael Bellmans syster och svåger bodde på 1770-talet inte långt härifrån på Hägerstens gård. Bellman själv har vistats på Klubben, hans epistlar "Rörande kortspelet på Klubben" (nr 42) och "Angående landstigningen vid Klubben i Mälaren en sommarafton 1769" (nr 49) tilldrar sig här. Gamla "Värdshuset Klubben", den höga gulmålade trävillan kallades tidigare "Bellmanvillan" men har idag återfått sitt tidigare namn. (Wikipedia)
 
Pettersbergsvägen i Mälarhöjden
 
Vinterviken
 
 Med magneten som klarar upp till 400 kilos tyngd, fiskar den här hjälten upp metallskrot som dumpats i Mälaren. Ett grillgaller blev fyndet när jag tittade.
 
 

Kommentarer
Postat av: Per

Härliga bilder som vanligt Hasse, och tack för vandringstipset! Det blir nog en sväng till både Mälarhöjden och Lyran. :)

2020-09-25 @ 11:13:58
URL: http://whatgoodami.blogspot.se
Postat av: Katarina

Vilken fin vandring! Jag har varit en hel del i Vinterviken och i alla fall en gång på Lyran - men promenaden mellan har jag missat!

2020-09-25 @ 12:50:03
Postat av: Hasse

Ja det tycker jag att ni ska göra Per, en spännande vandring både längs vattnet och uppe bland villorna med utsikt.

2020-10-02 @ 12:41:07
Postat av: Hasse

Då får du prova den här vandringen Katarina!

2020-10-02 @ 12:41:49
Postat av: Inger

Gamla kända omgivningar och favoritfikaställen! :)

2020-11-01 @ 19:27:22
URL: http://ingerwikman.blogspot.com/
Postat av: Hasse

Ja det finns fina fikaställen här Inger!

2020-11-01 @ 21:47:28

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0