• 2009
  • 2008
  • 2007

  • Site Meter

    Mitt första fria år, vecka 12 - Trädgårdsmässa

     Suddig skymning hemma i nästet, med blommor från trädgårdsmässan som doftar ljuvligt!
     
    Trollhassel i Bergianska trädgården 20 mars - Vårdagjämningen!

     

     

    19 mars – måndag

     

    När min bok Stockholms gröna rum kom ut våren 2013, fick jag många förfrågningar från olika trädgårdsföreningar om att föreläsa om stadens parker och trädgårdar och än idag hör olika föreningar av sig och vill att jag ska komma och berätta. Förra året fick jag till exempel en förfrågan från Täby-Vallentuna trädgårdsförening, men tyvärr har jag ännu inte hittat mod och kraft att ställa mig inför publik och berätta, men jag jobbar på det, i mitt huvud…!

     

    Idag träffade jag i varje fall trevliga Eva Svedberg från Täby-Vallentuna trädgårdsförening. som ville ha 20 böcker signerade och vi möttes på kultiga och anrika Östra Station Järnvägsrestaurangen. ´´Ett värdigt stationshus för allmänheten´´ som det hette när restaurangen öppnade i funkisens tid 1932. Det mesta av inredningen är original från öppningsåret och sedan 1935 drivs restaurangen av samma familj. Även om det inte finns så stort urval av bakverk, så känns det ändå lite trevligt att ta en fika här, speciellt trevligt var det idag när jag blev bjuden och när Eva och jag diskuterade trädgårdar, både i Sverige och ute i Europa och det visade sig att vi båda sett en hel del trädgårdar i Italien. Jag signerade böckerna och det kändes fint att boken fortfarande uppmärksammas.

     

     

    20 mars – tisdag

     

    Förra året den här tiden blommade blåsippor, hav av snödroppar vid Biskopsudden och vid Parkudden på Djurgården och krokus lyste vackert i de flesta trädgårdar. I år ligger snö kvar och vi får vara glada åt de tappra vintergäck som blommar på få platser där snön smält och åt trollhasseln som verkar ha blommat hela vintern i kylan. Nu har vi i varje fall sol och någon enstaka plusgrad som tillsammans med solen värmer marken och smälter snön i södersluttningar.

     

    Jag gjorde ett hastigt besök i Bergianska trädgården för att se om det fanns något mer än den långblommande trollhasseln, som kunde visa något tecken på vi går mot slutet av mars. Men nej, det fick bli några bilder på trollhasseln igen…!

     
     
     Tilia americana vid Tekniska högskolan
     
     Boksignering åt Eva Svedberg från Täby-Vallentuna trädgårdsförening
     
     Årets första balkongfrukost

     

     

    21 mars – onsdag

     

    Jag placerade tallriken med vanilj- och blåbärsyoghurt, samt mina ostmackor på balkongbordet och satte mig ner för att njuta av årets första frukost på balkongen. Det kändes oerhört stort efter den här långa vintern och det kommer att bli många sådana stunder i år, både här hemma i Bromma och ute på Djurgården! Förra året vid den här tiden var jag mitt uppe i vårstädningen i Engsholms slottspark…!

     

    De behagliga pensionärsmorgnarna fortsätter och efter en stillsam förmiddag tog jag mig in till Torildsplan och vandrade ner mot Norr Mälarstrand. Flera plusgrader i luften och den starka solen har äntligen satt igång den stora snösmältningen, vilket gör att vattnet porlar fram längs gator och parkvägar. Renoveringen av Norr Mälarstrands parkstråk fortsätter och kommer inte att vara färdigt förrän 2019. Jag vek av upp mot Hantverkargatan och tog en kopp te inne på ´´Sockerbagaren´´ i nr. 28.

     

    Idag fick jag för första gången känna på hur det är att vara PJ på riktigt. Eftersom jag är intresserad av Stockholms parkhistoria, ville jag gärna lyssna på ett föredrag i Stadsarkivet som handlade om Kungsholmen. Föreläsare var arkivets Mats Hayen. Som vanligt var jag ute i god tid eftersom det fanns begränsat med sittplatser och ju mer salen fylldes med besökare, förstod jag att jag befann mig i ett stort stimmigt pensionärsläger. Alla, och då menar jag alla, var pensionärer. Jag borde ha förstått det eftersom föreläsningen skulle vara kl. 13.00 på en onsdag. Och nu är jag ju själv pensionär…!

     

    Det var en ny känsla. Inget fel på något sätt. Bara annorlunda!

     

    Hur som helst var det intressant att få höra om Kungsholmens parkhistoria och även om jag visste det mesta, fick jag ändå en del ny kunskap med mig hem. Till exempel, att när Stadshuset stod klart 1923, var det meningen att det i Stadshusparken skulle planteras ett ´´Stockholms vårdträd´´, alltså ett träd som skulle skydda staden från onda makter. Först kördes en alm över Riddarfjärden med båt till Kungsholmen från Helenborgsområdet på Södermalm. Trädet planterades, men dog kort därefter. Ett nytt försök gjordes, men även det trädet dog. Först 1928 lyckades den ek som planterades då, att överleva. Så nu vet vi alla att den 90 år gamla eken är huvudstadens vårdträd!

     

    Under min vandring på Kungsholmen idag lyssnade jag på den utmärkta podcasten ´´Våra drömmars stad´´ med Wille Crafoord, Linus Adolphson (Olles son) och Staffan Lindfors som grottar ner sig ordentligt i Stockholms historia. På ett lättsamt och spännande sätt berättar de om olika stadsdelar, händelser eller om personer i historien.  Avsnittet jag lyssnade på idag handlade om Norr Mälarstrand på Kungsholmen, så det passade perfekt! Tyvärr verkade podden ha avslutats förra sommaren. Men det finns fortfarande 25 härliga avsnitt att lyssna på. Hoppas verkligen att de sätter liv i den här podden igen och jag skrev till Wille Crafoord på Instagram och frågade, vi får se om jag får något svar.

     

     

     

    22 mars – torsdag

     

    På morgonen blandade jag mig i arbetsrusningen på min väg ut mot Djurgården, men den sista biten var jag ensam kvar på bussen. Lexus och jag långvandrade på morgonen och vi njöt av vårsol och snösmältning. Fåglarna sjöng och vintergäcken vid Blockhusuddens busshållplats lyste starkare än någonsin. Kontrasten mot den vita snön intill är verkligen effektfull, vi stockholmare får nöja oss med vintergäck och snödroppar än så länge. Vattnen var nu helt öppna, men med is kvar längs stränderna.

     

    Fram på dagen vandrade jag hemåt och tanken var att gå från Blockhusudden hem till Bromma. Men efter ett mysigt utefikastopp med min kära dotter i Berzelii park, tog jag trots allt tunnelbanan hem från T-centralen. Det blev ändå 22 584 steg idag!

    Vid Sergels Torg är stora ytor avstängda på grund av de stora ombyggnaderna av SEB-huset och det ska bli spännande att en gång se resultatet.

     

     
     Vintergäck på Blockhusudden
     
     ´´Boken´´ finns fortfarande med hos Allt om Trädgård på mässor!
     
     Blomster-Cecilia!
     
     

     

    23 mars – fredag

     

    Nordiska trädgårdar på Älvsjömässan är tradition att besöka för trädgårdsnördar, så jag tog Tvärbanan och pendeltåget dit och mötte Cecilia som var där med sina arbetskamrater från Djurgårdsförvaltningen. Vid Allt om Trädgårds monter som alltid är placerad vid entrén, såg jag att de fortfarande säljer min bok, för sjätte året i rad.

    Det var lagom med folk i mässhallen, men jag blir ändå lätt yr på sådana här platser och hade inte direkt någon koll på riktningar i denna enorma utställningshall. Som tur är har Cecilia någon slags inbyggd GPS, så jag följde min käresta när hon kryssade mellan alla hundratals montrar.

     

    Jag känner dock att jag har tappat det riktigt stora intresset för trädgård som jag tidigare hade och då menar jag intresset som trädgårdsmästare/trädgårdsarbetare/trädgårdsodlare, vilket jag ju inte längre är. Och även om jag ska pyssla lite i trädgården på Blockhusudden i sommar, så kommer jag framöver mest att betrakta, fotografera och skriva om trädgårdar!

     

    En monter som intresserade mig lite extra, var Hermods trädgårdsutbildningar där några elever hade gjort ett fint arbete om Centralbadets trädgård. Källa till arbetets uppgifter: Stockholms gröna rum! En annan plats som vi tyckte mycket om, var en idéträdgård där mängder av julrosor i olika färger och nyanser planterats i en rund plantering med en fontän centralt! Mycket vackert! Vi gick några varv och jag träffade inte lika många trädgårdskompisar som jag brukar göra på den här mässan, men det är lite fint att gå här några timmar eftersom det är som en start på trädgårdssäsongen! Lunchbuffé åt jag med Djurgårdsförvaltningens trevliga personal på Scandic hotell intill och en vacker vårbukett med narcisser fick jag med mig hem till nästet!

     

     

     Östermalms mysigaste gata - Danderydsgatan
     
     
     Guiden Pontus Dahlstrand på Floragatan vid Thailändska ambassaden

     

     

    24 mars – lördag

     

    Ett gäng tappra stockholmsvandrare möttes i korsningen Karlavägen/Sturegatan denna blåsiga lördag. Dagens aktivitet var en stadsvandring på Villagatan och i Lärkstaden på Östermalm, med den mycket duktiga guiden Pontus Dahlstrand. Att isande vindar drog genom gatorna, gjorde egentligen inte så mycket eftersom det fanns så mycket intressant att lyssna på. Det handlade mest om hur de förmögna stockholmarna byggde sina stora pampiga villor här i östra delen av staden. Han berättade att i det stora huset där bland annat Ivar Krüger en gång bodde på Villagatan, fanns vid ett tillfälle 46 boende och 50 tjänstefolk…!

     

    Pontus berättade med inlevelse och han var verkligen kunnig på byggnadernas historia och vilka människor som bott i de olika fastigheterna. Jag följer gärna med på fler vandringar, men när det blir varmare. Mycket varmare! Efter ett hett bad hemma i nästet, fick jag tillbaka medvetandet! 100 kr för en och en halvtimma var billigt!

     

     

    Vandringen  marknadsfördes så här!

     

    Curmanska villan på Floragatan. Varuhusdirektören Josep Sachs och Ivar Kreuger. Alexandra Kollontaj och f.d. Sovjetiska ambassaden. Palmeska huset och Adelsköldska villan. "Bergslärkorna" och f.d. Östermalms cellfängelse. Anders Sandrews och Paul U Bergström...

     

     

     Therese lär sig beskära fruktträd!
     
     Westermossens får!
     

     

    25 mars - söndag

     

    Vaknade ute på Blockhusudden den här första dagen i år då klockan visade sommartid. Under min morgonvandring skrek gråhägrar från Isbladskärret och sångsvanarna från Lilla Värtan. Visst är det härliga vårläten, även om det inte är riktigt lika vackra läten som hos koltrast och bofink. En ensam paddlare och två knölsvanar på ett isflak gled sakta förbi och det såg ut att bli en vacker dag. 

     

    Vid lunchtid drog jag på mig arbetskläder och åkte mot Roslagen. På gården Westermossen där min fina systerdotter och hennes man bor, skulle jag äntligen beskära fruktträden som jag så länge lovat. Den här fantastiska dagen med klarblå himmel och åtta plusgrader blev perfekt för trädbeskärning. Therese ville lära sig grunderna i fruktträdsbeskärning och jag tror nog att hon snappade upp en del av det jag berättade om.

     

    På gården kacklade frigående höns, som högt över sig hade två svävande, hungriga havsörnar. Vi höll uppsikt så att ingen av de vackra hönsen skulle bli örnmat. Fåren bräkte hemtrevligt och när som helst ska det tydligen bli lamm här på Westermossen! Det var lite av mysig Mandelmanns-stämning här idag. Nu hoppas vi på ett bra fruktår!


    Mitt första fria år, vecka 11 - Kylans återkomst

    Kall gryning på Blockhusudden
     
     Isbladsskärrets gråhägrar
     
     Min favoritbrygga på Djurgården
     
     
    13 mars - tisdag
      
    Det regnar i Stockholm! Vårregn! Några plusgrader! Vått och skitigt, men ett steg närmare våren nu när snön sjunker ihop allt mer för varje dag. Under dagen gick tyvärr regnet över i blötsnö.
     
    Igår fotograferade jag gråhägrarna vid Isbladskärret som nu anlänt till sina bon. De cirka 50-60 paren har gjort Isbladskärret till en exotisk plats i Stockholm, speciellt på våren när de stora, vackra skränande fåglarna tar kommandot över den här våtmarken i Stockholm. På Naturmorgons podcast, lyssnade jag idag på programmet som handlade om just dessa gråhägrar och fick veta att de faktiskt övervintrar vid Råsjön i Solna. 
     
    Eftersom jag inte bara är intresserad av Stockholms gröna rum, utan även av Stockholms utveckling i stort, så uppskattar jag verkligen den nya poden ´´Stockholm växer´´. Första avsnittet handlar just om att Stockholm växer och hur huvudstaden kommer att förändras framöver. När Stockholms stadsdirektör Ingela Lindh pratar om renoveringen av City runt Sergels Torg som just nu pågår, nämner hon även tiden då hela Klara revs på 50-60-talet. Hon säger att det nya city som man ersatte de gamla Klarahusen med, blev dåliga offentliga miljöer, det är väl de flesta eniga om.
     

    Men nu vill staden försöka läka såren och göra någonting åt detta övergrepp som skedde under Norrmalmsregleringen, som att offentliga rum där tidigare knappast någon ville vistas, plötsligt blir attraktiva platser att vara på. Brunkebergstorg, Gallerians kvarter, Mäster Samuelsgatan med Moodgallerian är några platser hon nämner, som har blivit vänligare att vistas på. Mitt i arbetet att läka några av stadens sår uppstår plötsligt en bevarandevåg där en märklig kategori människor påstår att de fyrkantiga betong- och glaslådorna ska kulturminnes klassas. Ibland förstår jag inte alls hur människor tänker, varken de som beslutade att förinta gamla Klara, eller de som nu vill bevara det hemska som blev efter alla rivningar!

     

    Jag ser fram mot resultatet av förändringen, även om jag har svårt att tro att det blir ett trivsamt och mänskligt city den här gången också. Hela stadsplanen finns ju trots allt kvar. Men vad vet jag. Vi väntar och ser!

     

     
    Christer på Prins Eugens Waldemarsudde skolar om sommarblomsådden.
     
    Prins Eugens Waldemarsudde
     
     Rosendals trädgård - barnkammaren!
     
     
    15 mars - torsdag
     
    Våren tvekar och morgonen var solig men riktigt kall. Vi halkade fram på den isiga strandpromenaden på väg bort mot Prins Eugens Waldemarsudde. Tyvärr glömde jag broddarna hemma, det hjälpmedel som jag nyss provat för första gången och som nu kommer att göra vintervandringarna så mycket behagligare.
    Vindarna har gjort att hela viken vid Blockhusudden har fått in all is från vattnen utanför och SL-båten kämpar sig fram bland isflaken i sin färd fram och tillbaka mellan Stockholm och Lidingö. Trots det kalla och vintriga landskapet så blommar vintergäcken vid muren borta vid Blockhusuddens busshållplats, som om de inte förstod att Kung Bore fortfarande har greppet!
     
    När vi kom fram till Waldemarsudde hälsade vi på inne i växthusen där sådden av sommarblommor nu skolades om. Dofterna och den trevliga stämningen där inne, gjorde att jag fick en stor lust att odla något igen, vilket vi också snart ska göra ute på Blockhusudden. Det här var första gången sedan jag gick i pension, som jag kände en längtan efter att åter igen få skapa lite grönska och blomning. Trädgårdsmästare Marina var tyvärr på språng till en föreläsning som hon skulle hålla, men jag träffade i stället Christer och Gunilla som jobbade med omskolning av de växter som i sommar ska få den vackra trädgården att åter blomma!
     
    Vi klev ut i kylan igen och vandrade vidare bort mot Rosendals trädgård där tappra vårlängtande personer satt ute och fikade vid växthusens södervägg, trots minusgraderna! Jag kikade in i det växthus där sommarblommor och grönsaker har sin barnkammare och såg den frodiga grönskan i sålådorna. Vi vandrade hemåt igen längs Djurgårdsbrunnskanalen, där nu isen åter igen lagt sig och vid Isbladskärret där jag fotograferade de vårglada gråhägrarna här om dagen, var det åter igen tomt och tyst. Kylan kanske har fått dem att vända tillbaka till Råsjön i Solna där de brukar övervintra, eller så kurar de på lämplig plats här på Djurgården i väntan på vårvärme.
     
    Den här tiden på året brukar även bofinken anlända och börja sjunga sin fantastiska sång, men i år är våren försenad. Även de fåglar som inte flyttat från Sverige, utan liksom vi människor kämpat sig igenom mörker och kyla, håller sig tysta nu i minusgraderna. De koltrastar som jag tidigare hört sjunga upp sig lite försiktigt inför vårkonserterna, sitter nu helt tysta igen i snön och ser förvirrade ut.
     
    Väl hemma på Blockhusudden kokade jag te och slog mig ner vid köksbordet för att skriva det här. Utanför fönstret hade jag den strålande utsikten mot inloppet från skärgården in till huvudstaden. Cecilia har köpt vackra kornettblommor hos Bosse Rappne, som hon har placerat vid fönstren och jag tänkte på min mamma som alltid hade dessa blommor i sitt eget köksfönster hemma i Norrtälje.
     
     
    Vi gick långa vandringar den här veckan, Lexus och jag!
     
    Liljevalchs. Maria Juslins ´´Rolf´´ som är tillverkad av strumpbyxor!
     
    Andas in - andas ut. ett år med Yoga, av Stefan Bennerdahl
     
     Några södermålningar av Sven H. Bergvall. Bastugatan och Lilla Skinnarviksgränd.
     
     
     
    16 mars - fredag
     
    Nu är jag vansinnigt trött på denna kyla och all snö som täcker hela stan, som tur är har Liljevalchs vårsalong äntligen flyttat tillbaka till Djurgården efter några år inne i stan och idag besökte vi utställningen som har blivit en vårtradition. Årets verk var dock lite tamare än vanligt, inte så många konstnärer som stack ut och berörde. Men några lyckades i varje fall fånga mitt intresse.
     
     
    17 mars - lördag
     
    En strålande soluppgång över fruset vatten mötte mig när jag tidigt denna morgon tittade ut genom fönstret. Efter en tid av gråväder, var nu himlen klar utan ett enda moln. Gnistrande kallt med tio minus och trots mitt vintermotstånd, så var det fantastiskt vackert att blicka ut mot Stockholms östra isiga vatten.
     
    Stor lycka! Idag kom den! En av mina absoluta favoritfåglar som jag under många vårar hälsat välkommen ute på Engsholm där jag jobbade i 20 år. I år mötte jag i stället bofinken vid Blockhusudden på Djurgården. Fylld av lycka fick jag åter igen höra den underbara sången. Hanarna kommer en vecka före för att markera revir. De ´´svenska´´  bofinkarna övervintrar i Belgien och Nederländerna och nu i mars är de här för att para sig och sätta bo. Nu fylls Djurgårdens vackra lövskogar med sången som är svårslagen bland våra fåglar!
     
    Lördagens avslutade vi med ett besök hos vännerna Per och Catherine på Söder, där de bjöd på en fantastisk middag och vi hade en riktigt trevlig kväll! Tack kära kompisar!
     
     
     
     Vintergäcken vid Blockhusuddens busshållplats
     
     

    Mitt första fria år, vecka 10 - Vårkänning

     Ögonblicksbild vid Djurgårdsbrunnskanalen på lördagsmorgonen. Beridna Högvaktens 
    Salvador och Oktav.
     

     

     

    5 mars – måndag

     

     Jag hängde på mig fotoryggsäcken och vandrade över Tranebergsbron mot Kungsholmen. Den värsta kylan har lämnat oss och de få minusgrader som termometern visade när jag gick runt min grannö, var helt ok. Just nu har jag svårt att hitta en bra ljudbok att lyssna på under mina vandringar, men snart börjar ju fåglarna sjunga sina vårsånger och då behövs inga andra ljud.

     

    Borta vid Rålambsvägen 14 fotade jag de fina komiska skulpturerna Harlekin, Columbine, Artisten och Pierrot av Peter Linde och fortsatt sedan ner till Rålambshovsparken. På Riddarfjärden låg isen tjock och till och med jag vågade mig ut på den frusna fjärden och gick fram till marinan. Någon åkte skidor och andra vandrade fram på den upptrampade stigen en bit ut på sjön.

     

    Vid kajen ovanför marinan var det en strid ström av lastbilar som tippade snö i vattnet och jag frågade en vakt i området om det inte följer med farliga ämnen och en massa skräp ner i Riddarfjärdens fina vatten. Visst känns det som ett tveksamt sätt att bli av med all denna snö. Stockholms stad har dispens att tippa 800 000 kubikmeter snö per år i sjön. Globen rymmer 600 000 kubikmeter. Men jag lugnar mig när jag läser på Stockholms stads hemsida:

     

    Av hänsyn till miljön undviker vi att köra bort snö utom i de fall där snöhögar hindrar framkomligheten eller utgör trafikfara. Ibland kan snö också forslas bort för att förbereda gatorna inför väntade stora snöfall.

    I Stockholms stad körs snön till stadens fyra sjötippar eller till snöupplag på land. Regelbunden provtagning har visat att snön innehåller låga nivåer av metaller och andra ämnen. Samtliga gränsvärden för föroreningar underskrids med stor marginal i de prover och analyser som oberoende konsultföretag gjort.

     

     

    Plötsligt blev jag sugen på en god soppa innan jag skulle fortsätta vandringen runt ön och som om någon läst mina tankar såg jag en skylt som visade att det serverades grönsakssoppa på det lilla caféet Los Andes vid Kungsholms hamnplan 1, just invid Norr Mälarstrand.

    Det var ett perfekt val. Inne i det lilla mysiga caféet med den vänliga personalen från Peru, njöt jag av den godaste soppa jag ätit på länge!

     

    Jag travade vidare runt ön och när jag tittade på stegräknaren hemma hade jag trampat 16 081 steg. Jag är ju trots allt pensionär nu och med ett halvtrasigt knä är en mils vandring vad jag klarar nu för tiden.

      

     

     
     Vår i Slottsträdgården Ulriksdal
     
    Stora fantastiskt vackra vallmon fanns utsällda hos Bosse Rappne!
     
     Lyxranunkel
     
     Fika i Slottsträdgården Ulriksdal
     

    6 mars – tisdag

     

    När jag är utsvulten på blommor och grönska, brukar jag åka ut till Edvard Andersons växthus för att få se det jag behöver. Idag snöade det lätt när jag steg in i den 18 gradiga värmen i Medelhavshuset och jag tänkte på det jag skrev i min bok Stockholms gröna rum om den här platsen:

     

    Medan senvintersnön yr utanför glasrutorna njuter jag av tropisk värme och medelhavsklimat i Edvard Andersons växthus i Bergianska trädgården. Min längtan efter vårens ankomst stillas med blommande mandelträd, passionsblommor, fikonträd, parfymjasmin, kamelia, vinrankor och bougainvillea.

     

    Egentligen är jag inte överdrivet intresserad av de tropiska avdelningarna, utan det är just Medelhavsväxterna som jag vill se och dofta på. Idag var det anemonerna som jag beundrade mest.

     

    På vägen hem till tvättstugan (det är mycket att stå i för en pensionär) såg jag att man jobbade med lindarna på Lindhagensgatan, de stammades upp för att inte grenarna ska störa trafiken framöver. Den här långa esplanaden från Lindhagensplan till Ulvsundasjön planterades 2007 med 274 stycken Kejsarlindar, Tilia x europaea ’Pallida’ .

     

    Jag reagerade då över att trädstöden var extremt låga och att det endast var två störar. Vet att stöden inte får vara för höga, eftersom trädets rötter ska känna av rörelsen när det blåser i kronan och på så vis utveckla stödrötter. Men en halvmeters höjd känns lite väl lågt, speciellt om träden är utsatta för vind. Följden blev att många av dessa träd på Lindhagensgatan lutar en aning. Annars tycker jag att den här långa esplanaden blev mycket fin och mjukar upp den ganska hårda miljön i det här området.

     

    I rondellen på Lindhagensplan har det även planterats mängder av Prunus serrula – Glanskörsbär, mest för den vackra barkens skull, men även för blomningen. Tyvärr hände något som gjorde att de aldrig har blommat, jag hörde att det kan ha berott på något fel med automatbevattningen. Tänk om det i stället skulle ha kunnat vara Prunus sargentii här i stället, bergskörsbär som både har en mycket vacker blomning och en fantastisk prakt när löven blir röda på hösten.

     

    Apropå den här gatan och rondellen i närheten, så är de döpta efter Albert Lindhagen som var mannen bakom den berömda Lindhagensplanen från 1866, en generalplan för Stockholm vad gäller stadsplanering.

     

     

     7 mars – onsdag

     

    Pensionärslivet går vidare och än så länge lider jag inte av någon tristess direkt. Jag träffade fastighetsskötaren i porten igår och han frågade om jag får dagarna att gå? Får dagarna att gå! Vilket fruktansvärt uttryck! Som att jag ska beta av dagarna, som om dagarna är något man vill bli av med! Jag njuter i stället av varje dag!

     

    Knappt 4 km är det runt Långholmen och om jag någon dag vill gå en kort sträcka, så blir en vandring runt ön vid Riddarfjärden lagom. Idag gick jag runt den gamla fängelseön, men några vårtecken såg jag inte till, snön ligger kvar och fåglarna tvekar med sina vårsånger. Jag hade tänkt ta med Lexus hit och vandra någon dag i vår, men idag såg jag att det tydligen är helt OK att släppa sina hundar lösa på ön och det gillar inte vi.  Så jag vet inte. Vi stannar nog ute på Djurgården, eller väljer andra utflykter!

     

     

     
    Anemone coronaria i Edvard Andersons växthus.
     
    Passionsblomma i Edvard Andersons växthus.
     
    Den här tog jag med mest för det svenska namnets skull - Syrentulpan! Tulipa bakeri
     
     Carlshälls gård på Långholmen med de stora klippblocken!

     

     

    8 mars – torsdag

     

    Bilprovning. 308:an utan anmärkningar!

    Snöoväder igen! Lexus och jag kurade inne i värmen och läste ´´Den svenska arkitekturens historia’’. Några vandringar ute i snöyran blev det ´´och isarna gick runt om oss´´ som Uffe sjunger. Fartygen sliter sönder farledens is, som i vikar och längs stränder, fortfarande ligger tjock.

     

      

    9 mars – fredag

     

    Trots all snö och is, var det något speciellt med den här morgonen. Inte bara ljuset, utan under den tidiga vandringen hörde jag fågelsång från alla håll. En hackspett trummade uppe vid Thielska galleriet och en koltrast sjöng försiktigt nere vid Blockhusportens vinterstängda café. Plusgraden som gjorde vägar och trottoarer slaskiga, var välkommen och det var hoppfullt på något sätt. Jag kände en svag, men härligt bubblande vårkänsla. Väderprognosen visar flera plusgrader och regn under nästa vecka.

     

    Centralbadets trädgård låg fortfarande i vinteride när jag tittade in där under min lilla stadsvandring. Här inne står en av Stockholms mäktigaste almar och som ger karaktär åt den här vackra osen mitt i city. Den går mot en dyster framtid trots att den är så isolerad här inne. Almsjukan skonar nog ingen alm. Eller? Det kommer i varje falla att bli oerhört tomt när den inte längre finns här bredvid restaurangen och dammen.

     

    Jag mötte min dotter vid Stureplan där hon jobbar och vi gick upp till den italienska restaurangen Vapiano på Sturegatan 12 för att äta lunch. Äntligen har det här stället ändrat sitt beställningssystem och byggt om inredningen en aning, så att det nu är mycket trevligare än tidigare. Och risotton var mycket god!

     

    Igår hörde jag nyheten att Ulf Lundell släpper en ny roman i maj. ´´ Vardagar´´ kommer den heta och jag har längtat så mycket efter en ny bok av mästaren! Den senaste boken ´´Visenterna´´ som jag tyckte mycket om, kom ut 2014. ´´Vardagar´´ blir säkert en härlig läsning under årets vackraste tid. Wahlström & Wahlgren presenterar boken så här:

    ´´ Världen. Vardagar. Gårdagar. Här och nu. Sen. En häger. En gärdsmyg. Det som fanns och det som inte finns längre´´

     

     

    Det ser lovande ut och jag ser mig själv sitta med boken under en ek på Djurgården, med vitsippor och bofinkssång omkring mig, när solen värmer och det är lätt att leva.

     

      

    10 mars – lördag

     

     Under vår morgonvandring längs Djurgårdsbrunnskanalen noterade vi ännu ett säkert vårtecken! De vackra hägrarna har börjat se över sina bon vid Isbladskärret. Eller de har i varje fall tingat sina bostäder, där de nu sitter och funderar på eventuell utbyggnad. Snart börjar de sitt ständiga flygande fram och tillbaka med pinnar till sina bon. De flesta hägrar i Stockholm härstammar från Skansen, varifrån de släpptes ut på 1930-talet. 

    Av någon märklig anledning hade jag inte kameran med mig den här morgonen.  

     

    Jag läser på Nationalstadsparkens hemsida:

     

    År 1987 lade ornitologen Henrik Waldenström upp sex plattformar i några alar vid Isbladskärret för att locka dit Skansens friflygande hägrar, eftersom de ofta fiskade där. Efter två år kom två par att häcka genom att utnyttja plattformarna för bobygge. Därefter har kolonin stadigt vuxit till dagens 45-60 par. 

     

    Tidigare i veckan besökte jag Edvard Andersons växthus för att känna på Medlehavsvåren. Idag åkte Cecilia och jag till Bosse Rappnes Slottsträdgården Ulriksdal där växthusen var fyllda av ljuvliga vårblommor. Här kan de verkligen dekorera och visa sina blommor till försäljning på ett mycket vackert sätt och vi fick se exakt det vi behövde denna gråmulna och råkalla lördag. Vid caféet hade vi utsikt över växthusets stora fält av pelargoner och kornettblommor och innan vi återvände hem, köpte vi vackra buketter med tulpaner i självplocksavdelningen.

     

     
     Isarna går upp vid Blockhusudden
     
    Riddarfjärdslinjen går från Kungsholms torg till Södermälarstrand under tiden som Slussen byggs om. Resan tar 8 minuter och man åker med SL-kortet, själv har jag ännu inte prövat! Det är lite märkligt att se en Djurgårdsfärja gå på den här sidan Slussen. Djurgården 7 är byggd 1893.
     
     Karlbergskanalen
     
    Snötipp vid Norrmälarstrand
     
     Barnhusbron går över Barnhusviken och förenar Kungsholmen med Norrmalm. Att bron ser kraftigt överdimensionerad ut beror på att den ingick i den planerade Rådmansleden som skulle gå mellan Fredhemsplan och Lidingöven. Det var på 60-talet, då de som styrde i Stockholms ville ha stora trafikleder härs och tvärs över hela stan. Som tur var stoppades denna idiotiska plan som skulle ha kunna bli en ny Söderled/Centralbron, som skar genom Gamla Stan och Riddarholmen, där en motorväg nu går i den känsligaste delen av huvudstaden.  
     
    Lexus och jag läser ´´Den svenska arkitekturens historia´´
     
     Nu när Lexus är så här långhårig brukar vi säga att han ser ut som en farbror! Nu är vi två farbröder som vandrar på Djurgårdden! Men snart är det dags för frisören!
     

    Mitt första fria år, vecka 9 - Snöstorm!

    Kalla, snöiga och vackra dagar på Djurgården!
     
     
    26 februari - måndag
     
    Kylan kommer från Sibirien berättade meteorologen på TV och idag har Lappland nästan 40 minusgrader. Under natten har det snöat ordentligt och vi pulsade i fluffig snö på morgonvandringen, min fyrbenta kompis och jag. Nu när jag slutat jobba tänkte jag att det inte spelar någon roll om det blir snö på vintrarna, att det till och med skulle kunna vara vackert, men jag tycker så gränslöst illa om snö och kyla och kommer nog alltid att göra det!
     
     
    Marina Rydbergs fina bok ´´Trädgården vid Prins Eugens Waldemarsudde´´, fanns med på årets bokrea.
     
     
    27 februari - tisdag
     
    - 12 grader. The Beast from the east! Snökaos! Snösmocka! Snökanon och klass 1 varning, skriver Aftonbladet!
    Det blev verkligen en kall och snörik vinter i hela Sverige i år och det snöar även långt ner i Europa där bland annat Rom har fått mycket snö. I Kroatien är snödjupet på sina håll 2 meter och 40 personer har dött av kylan i Europa. Snön som hela tiden pumpar in från Östersjön i den hårda vinden har medfört stora trafiksvårigheter, själv kurar jag i ett varmt hus på Blockhusudden och är tacksam att jag slipper vara ute på vägarna
     
    Vandringarna med Lexus blir inte riktigt lika långa som vanligt nu i kylan och trots att han inte gillar att ha jacka på sig så måste hans lilla kropp skyddas mot kylan. Själv är jag klädd i en skön tjock lång jacka och härligt varma termobyxor. Hårda ostliga vindar drar rakt in mot Blockhusudden och just nu är tillvaron inte riktigt lika njutbar som vanligt på den här paradisplatsen, som är ordentligt utsatt för ostliga vindar. Våren i år kommer nog att bli ovanligt välkommen efter den här hårda vintern.
     
     
    Som tur var kämpade sig 69:ans buss fram här ute på udden och kunde ta oss in till bokrean som började idag. Vi besökte Adliberis och Akademibokhandeln och Cecilia hittade tre kokböcker. Själv brukar sällan hitta böcker på rean, utan köper helst böckerna på Bokbörsen eller på antikvariat, men en lite skrift fick jag med mig hem - 100 balla ställen i Stockholm, av Valle Westersson. Efter en god lunch på Taco bar på Mäster Samuelsgatan, tog vi bussen tillbaka till Blockhusudden! En buss full av glada stojiga barn som skulle till Tekniska museet.
     
     
    28 februari - onsdag
     
     Fartygens mistlurar hördes ute över sjön i den stundtals obefintliga sikten, när snön fortsatte att vågrätt storma in mot Blockhusudden, som börjar likna ett arktiskt landskap. Även om kylan tydligen ska dämpas något, visar prognosen inga plusgrader tio dagar framåt. Nyheterna berättar om masskrockar mellan Tumba och Järna med nästan 100 bilar inblandade i halkan, den sträcka som tidigare var min väg till jobbet på Engsholm. Jag befinner mig nu i stället i lugnet på Djurgården där jag skottar snö på tomten, annars är jag mest inomhus och läser böcker och dricker te med en Bichon havanais som ligger tätt intill...!
     
    Vid lunchtid tog jag bussen in till Nybroplan för att möta min kära dotter som visade mig den nya italienska saluhallen med det fyndiga namnet Eataly, som ligger i lokalen där den gamla biografen Röda kvarn tidigare låg på Biblioteksgatan. På hemsidan läser jag - Eataly Stockholm erbjuder två våningsplan där du kan äta, handla och lära allt om den bästa maten från Italien!
    Den första butiken i den här kedjan öppnade 2007 i Turin-Italien.
     
    Här finns massor av italienska delikatesser och coola lunchställen, allt i italiensk anda i vackra lokaler.
    Men vi valde i stället att gå över Birger Jarlsgatan till Sturekatten, som verkligen är motsatsen till det moderna och häftiga Eataly. Caféet som ligger i ett 1700-talshus i början av Riddargatan, är ett av Stockholms äldsta caféer och har med sin gammaldags inredning, blivit ett favoritställe för mig i centrala Stockholm.. 
     
     
    Där ute i islandskapet ligger Fjäderholmarna!
     
    De gamla syrenbuskarna böjer sig vackert mot stranden, där sothönsen och knölsvanarna håller till.
     
     Täcka udden = den vackra udden!
     
     Elektrisk Lexus!
     
     Min underbara vandrarkompis, som inte kommer att klippas så länge vintern och kylan håller greppet om vår stad.
      
     Eataly på Biblioteksgatan
     
    Birger Jarlsgatan vid Nybroplan
     
     På väg ut tillbaka ut till Blockhusudden från Nybroplan, en isande kall dag i slutet av februari!
     
     Spark och skidor på Djurgården
     
    2 mars - fredag
     
    Jag vaknade hemma i Bromma och temperaturen hade äntligen börjat stiga något och jag bytte termobyxorna mot jeans. Tunnelbanan in till stan och för andra gången den här veckan hamnade jag på Taco bar, men den här gången på Kungsgatan och mysig lunch med min dotter. 
     
    I Humlegården hade nu Sveriges högsta alm sågats ned. En stubbe är det enda som finns kvar av den 40 meter höga almen, vars krona tidigare höjde sig över de andra jättarna här i huvudstadens centrala lövskog. Även om alm aldrig tillhört mitt favoritträd, så känner jag en stor saknad när dessa träd försvinner och jag tycker verkligen att det är tråkigt att almsjukan skördar så många trädliv i Stockholm, där trädet tidigare var mycket vanligt. Jag vandrade bort mot Berzelii park och Kungsträdgården som bara väntar på att få visa sin vårprakt. Men ännu ligger ett ordentligt lager snö över staden. Grand Hotell, Kungliga Slottet och Riksdagshuset fasader renoveras, men Nationalmuseets byggställningar har plockats ned och den 18 oktober är det åter dags att åter öppna Sveriges största konstmuseum igen, efter att varit stängt för renovering sedan 2013.
     
    På hemsidan läser jag: Det nyrenoverade Nationalmuseum kan ta emot dubbelt så många besökare som förut. Kontor och förråd har tagits bort och istället får besökarna tillträde till mer än 2000 nya kvadratmeter. Utställningsytorna blir större och det blir möjligt att visa mer konst. De tidigare täckta fönstren öppnas upp och släpper in ljus och vyer över staden. Museets restaurang och café flyttar upp till entréplan och får ett inbjudande läge med utsikt över Kungliga slottet. 
     
    Lite tråkigt ändå att restaurangen har flyttats från den fantastiskt vackra atriumgården.
     
    I Gamla Stan gick jag som vanligt förbi Järnpojken vid Bollhustäppan och drack sedan te på mitt favoritcafé i Gamla Stan, Under Kastanjen vid Brända Tomten. Det är alltid skönt att vistas en stund i den medeltida delen av Stockholm, där gränderna är fria från biltrafik och där storstadshetsen inte märks lika tydligt som inne i city. När jag vandrade upp mot Stortorget på Köpmangatan, som är en av stadens äldsta gator, fick jag för mig att gå in i Stadsmissionens butik i nummer 15, för att se om det fanns några intressanta böcker.
    När man möts av Billie Holidays ´´You go to my head´´ i högtalarna och samtidigt hittar ´´Den svenska arkitekturens historia´´ i två band, i nyskick för 400 kr! Då blir man sådär skönt spontanlycklig, att man ler hela vägen hem! Det är Fredic Bedoire som sammanställt arkitekturen i Sverige från år 1000 till 2000. De här böckerna kommer att få en hedersplats hemma i min boksamling.
     
     
     
     Sveriges hösta alm (40 meter hög) hade sin plats i Humlegården, men almsjukan tog även denna mäktiga jätte! Sedan almsjukan tog fart på allvar i Stockholm 1998, har Stockholms stad fällt ca 300 almar per år.
     
    En av Humlegårdens lindalléer
     
    Apropå almar, dessa berömda träd i Kungsträdgården, som räddades från stadens motorsågar 1971, går även de mot en säker död. Almsjukan går skoningslöst genom Europa!
     
     Molins fontän och Jakobs kyrka i Kungsträdgården
     
    Här syns tydligt hur liten Sveriges minsta offeltliga skulpur är. Den 15 cm höga Järnpojken har sin plats här i Bollhustäppan i Gamla Stan!
     
     City ska tydligen bli mer människovänligt igen! ´´Tanken är att skapa en vital urban miljö med en trygg och levande stadskärna. Ett grönare city med fler bostäder och enhetliga bygghöjder.´´   
     
    Frågan är hur vi kunnat haft ett city som varit människoovänligt så länge. 700 gamla vackra Stockholmshus revs när det nya moderna city skapades på 50-60 talet. Vi fick en iskall plats med bankpalats, varuhus, parkeringsgarage och stora gator anpassade för bilar. Här skulle ingen bo längre och här skulle inte längre erfarna hantverkare ha sina små verkstäder i kvarterens innergårdar. Hur kunde detta få ske? De enda som befolkar city på kvällstid är ungdomar och partyfolket som tar över huvudstadens kärna.
     
    Många av Europas städer bombades under andra världskriget och fick byggas upp på nytt. Här i Stockholm rev vi själv ner hela city och byggde upp det vi ser idag. Det är bra att något nu ska göras åt den här kalla platsen, men det bästa vore att åter riva hela city och göra om allt på ett bättre och vackrare sätt, anpassat för människor.
     
    På bilden syns hur det hemska SEB-huset nu renoveras, det är tänkt att det ska bli bostäder i delar av byggnaden, vilket är mycket bra!
     
     

    Från Östermalmsnytt

     

    Fem exempel från programmet:

     

    Moodgallerian, som har skapat nya gångstråk och målpunkter. Fler entréer och utvecklingen av verksamheter i bottenvåningar har varit positiva för gatulivet på Jakobsbergsgatan och Mäster Samuelsgatan.

     

    Om- och tillbyggnaden vid Kungstrappan, K25, en mörk och ogästvänlig trappa har blivit ljus och mer attraktiv att använda.

     

    Omvandlingen av Brunkebergstorg med fler hotell och restauranger har stora möjligheter att bli en ny stark målpunkt i City.

     

    Nya bostäder på bland annat Torsgatan, Vattugatan och Herkulesgatan i samband med ombyggnad av fastigheter.

     

    Orgelpipan 6, Hotell Scandic Continental. Ny uppgång från Citybanan och tunnelbanan samt ny entréplats vid Klarabergsgatan innebär genare flöden och en ljusare mer inbjudande utformning av ett tidigare mörkt och slitet hörn i staden.

     
    Underbara Magnolior vid Blomsterpassagen i Fältöversten.
     
     Fjärran från alla stökiga bokreor hittade jag dessa guldkorn i Stadsmissionens butik på Köpmangatan i Gamla Stan.
     
    Jag har nu en spellista på Spotify med låtar som jag använder i blogginläggen ´´Mitt första fria år´´
     
    Länken finns här!
     


    RSS 2.0
    Related Posts with Thumbnails