• 2009
  • 2008
  • 2007

  • Site Meter

    Vårsalong utan vårkänslor

    Jag smög omkring i Gamla Stans gränder, på väg mot Vårsalongen...
     
     Men va f-n..., vem har spökat ut Järnpojken på det här viset? Han brukar få fina stickade kläder av hemliga beundrare, men det här är inte värdigt en av mina favoritstatyer i stan, Sveriges minsta offentliga staty. 
     
    Det satt en man på bänken intill som påstod att han var någon slags guide i Gamla Stan, men jag vet inte. Han berättade att det mest var folk från Östeuropa som kom hit och klädde Järnpojken, Därmed dödade han den fina myten om att någon mystisk person, boende i Gamla Stan, smög hit till Bollhustäppan och bytte kläder på pojken. Se andra outfits på pojken  här!
     
     
    Vinterblommor i Berzelii park - Trollhassel
     
    ...och magnoliaknopparna i Berzelii park väntar på att få sprängas i maj
     
     Nu ryker Kungsans buxbom. Det blir helt nya planteringar, men jag fick inte reda på vad som ska bli i stället för buxbom.
     
    De här trevliga ´´gubbarna´´ släppte in mig och vi försökte förstå varandra på serb-engelsk-svenska. Det gick bra och mannen till vänster från Serbien, ska få hit sin fru och två barn i morgon och han var så lycklig. Frun hade fått arbetstillstånd och skulle genast börja arbeta. Det blev ett fint möte i tider av hat och oro.
     
    Ibland är Stockholm lite för galet även för mig. En ung man hade klätt sig i en ´´superhjältedräkt´´(jag kan inget om superhjältar) och poserade glatt för alla som fotograferade. Allt för konsten!
     
     
    Jag besökte Vårsalongen som även i år hölls i City. Jag gillade några tavlor.
     
     

    Slottsträdgårdsmästarens sista arbetsår - januari

     
    Då har jag inlett mitt sista arbetsår, mitt 47:e år som trädgårdsmästare/arbetare. I april 1970 började jag arbeta i vårt familjeföretag Norrtälje Trädgårdsservice AB som 16-åring och jobbade sedan där i 27 år. Nu inleder jag mitt 20:e år i Engsholms slottspark och kommer att gå i pension till julen, är det tänkt. Ett år innan 65, eftersom jag inte vill att min kropp ska vara helt utsliten innan min eviga semester. 
     
    Januari började med en massa snö, vilket gjorde att jag plogade vägar och gångar några helgdagar i Engsholms slottspark, eftersom vaktmästare J befann sig i Thailand. Snön smälte längre fram i månaden och jag tog hand om årets vedklyvning. Ved behövs framför allt till våra två vedeldade bastun, men även till slottets stora öppna spis i hallen. Eftersom jag har mitt ständiga knäproblem, tränade jag två gånger i veckan hemma på Bromma rehab. Under hela januari var jag halvt sjukskriven,vilket betydde att det inte blev fulla dagar vid vedklyven. Jag trivdes ganska bra där bland all ved som skulle klyvas och jag lyssnade samtidigt på ljudbok - Per Anders Fogelströms underbara Stad-serie, med Mina drömmars stad som första bok. Trots att jag läst/hört berättelsen så många gånger, är det fortfarande fantastiskt att få följa livet i Stockholm från 1860-talet och fram till 1960-talet. 
     
    I fredags gick jag en sväng i parken och tänkte att jag snart ska börja beskära fruktträden - för sista gången, och i slutet av mars börjar jag vårstäda parken - för sista gången. Det kommer att bli många sista-gången-moment under det här året. Jag fick en idé om att filma olika arbeten som jag utför i slottsparken det här året och med vaktmästaren bakom iphonefilmkameran, började vi i veckan att filma när jag stod vid vedklyven. Tanken är att jag en gång ska klippa ihop filmerna och få till en längre film om mitt sista arbetsår. Vi får se vad som händer. Det gäller att hitta ett lätt redigeringsprogram till Macen också. Jag tar gärna emot tips om bra och enkla program.
     
    Nu går vi snart in i februari och det är möjligt att jag börjar beskära fruktträden då - för sista gången!
     
     
     Borggårdens 225 röda pelargoner vintervilar i ett hus med lagom temperatur i slottsparken.
     
     En dag hjälpte jag till att byta batterier till brandvarnare i hotellrum och såg att min bok fortfarande finns i alla våra 53 rum.

    Fogelströms och mina drömmars stad

    Mäster Mikaels gata
     
    Ljudböcker är ett perfekt sätt att få ta del av mängder av litteratur som finns på till exempel Storytel. Kanske att jag framöver när jag får mer tid kommer att ´´läsa´´ skönlitteratur igen, men just nu passar det utmärkt att lyssna på böcker när jag vandrar i Stockholm, när jag pendlar mina 7 mil enkel resa till min arbetsplats, eller jobbar med monotona jobb som vedklyvning, vilket jag sysselsätter mig med just nu på Engsholm. På senaste tiden har jag dock haft svårt att hitta böcker som intresserar mig. De böcker som ges ut idag är ju till största delen deckare eller biografier där mer eller mindre kända personer berättar om sin uppväxt. Till slut visste jag ingen annan utväg än att åter igen njuta mig igenom Per Anders Fogelströms ´´Stadserie´´.
     
    Jag har tappat räkningen på hur många gånger som jag läst och lyssnat på den fantastiska berättelsen om en grupp människor i Stockholm från 1860-talet och hundra år framåt. Till största delen utspelar sig de fem böckerna på Södermalm och eftersom jag en gång i tiden jobbade i trädgårdarna vid de gamla söderkåkarna, så känns det extra speciellt att läsa om dessa miljöer. Nu för tiden vandrar jag då och då förbi söderkåkarna och den här lördagen gick jag där uppe på söders höjder och lyssnade på Helge Skoog när han läste om Henning, Lotten, Emelie och alla andra personer i berättelsen. Jag har alltid känt väldigt starkt för Henning som 15 år gammal kom ensam vandrande till Stockholm och jag använde Fogelströms rader då jag i min bok Stockholms gröna rum, beskrev min längtan till Stockholm - Pojken drömde, staden väntade. Men kanske att jag känner ännu starkare för Emelie som blir huvudpersonen genom serien.
     
    Vi som älskar Fogelströms böcker vet ju också att han senare skrev en serie böcker (Barn-serien) som utspelade sig under tiden före ´´Stadserien´´ och som i sista boken Vita bergens barn, kopplade på Mina drömmars stad på ett magiskt sätt och egentligen ska man ju börja läsa Vävarnas barn som börjar året 1749. 
     
    Barn-serien:
    Vävarnas barn 1749-1779 - skrevs 1981
    Krigens barn 1788-1814 - skrevs 1985
    Vita bergens barn 1821-1860 - skrevs 1987
     
    Stad-serien:
    Mina drömmars stad 1860-1880 - skrevs 1960
    Barn av sin stad 1880-1900 - skrevs 1962
    Minns du den stad 1900-1925 - skrevs 1964
    I en förvandlad stad 1925-1945 - skrevs 1966
    Stad i världen 1945-1968 - skrevs 1968
     
    Det här är de bästa böcker jag vet och jag kommer alltid att återvända till dessa fantastiska berättelser om hur vår huvudstad förändrades från en tid där arbetarna levde på gränsen till svält, till dagens överflöd, eller i varje fall välfärd. Från människors sammanhållning under de svåra tiderna, till dagens isolering och ensamhet i välfärden. Stockholm är tydligen den stad i världen som har flest ensamboende, till skillnad från hur det var på 1800-talet då det kunde bo en stor familj med inneboende i ett rum i en gammal enkel kåk. Stockholm har förändrats från en småstad med många stora trädgårdar och smala gator, till en bullrande storstad där det viktigaste är att bilarna får plats. Jag förskönar inte den fattiga tiden, men jag tror att vi tappade en del av medmänsklighet på vägen mot välfärden.
     
    I år skulle Per Anders Fogelström ha fyllt 100 år och set uppmärksammas på flera sätt - se här! 
     
     
    Fjällgatan. Högst upp i nummer 30 bodde Per Anders Fogelström med en fantastisk utsikt över Stockholm - i det högsta huset mitt i bild.
     
    Fjällgatan 30 från Sista Styvens trappor
     
    Magnolians svällande knoppar på Fjällgatan är inget vårtecken, de har sett ut så här hela vintern, men de inger ändå hopp om våren.
     
    En rest av 2016 års clematis
     
    Mosebacke torg
     
    Kullerstensläggning med känsla på Svartensgatan
     
     Café Bakverket på Bondegatan 59 hade byggt ut sedan jag var där senast
     
    Refugium vid Årstavikens strand, en av de 500 kolonistugorna längs den här långa strandsluttningen. Tyvärr har platsen helt tappat magin - läs mer om platsen här!
     
    Onödigt att ta upp båten på hösten...?
     
    På andra sidan Årstaviken har Liljeholmens höghus rest sig
     
     
    Jag har varit dålig på att följa rivningen av Slussen. Idag tittade jag ner i kratern där Katarinavägen tidigare gick upp mot Folkkungagatan. Att Slussen var i dåligt skick förstår väl alla, men jag är verkligen rädd för hur reslutatet blir när allt står färdigt om 10 år.
     
     

    Slottsträdgården Ulriksdal bjuder på vår!

     
    Idag är det Tulpanens dag, men redan igår var vi till Bosse Rappnes Slottsträdgården Ulriksdal för att plocka en bukett i självplocksavdelningen. Januari är en trög och fattig månad, men ett besök på den här platsen gör att man får en behövlig dos av för-vår. Vi pratade en stund med Bosse Rappne som berättade att han planer på att utöka med fler visningsträdgårdar ute i trädgården i sommar och det ser jag fram mot!
     
    I den fina nyrenoverade (inte riktigt klart än) kafeterian fikade vi och den här gången blev det en god morotskaka.
     
    Underbara Ranunkler
     
    Helleborus
     
    Primula 
     
     ...och så hade fröerna kommit!

    Januariljus på Blockhusudden

     
    Nu har vi avverkat halva januari och jag överraskades av ett underbart ljus vid Blockhusudden på Djurgården. Denna månad som ju endast är en transportsträckan mot våren, visade sin allra bästa sida den här fredagseftermiddagen. 
     
    Efter det att jag tagit bilden, gick vi upp till Thielska galleriet och såg de fem förslagen till monumentet över Flodvågskatastrofen 2004, som ska få sin plats på Blockhusudden. Vi tyckte lika Cecilia och jag, och vi hoppas att det förslaget vinner.

    Vinter i paradiset

     Johansdal vid Djurgårdsbrunnskanalen
     
    ´´Vinter i paradiset´´ heter en bok av Ulf Lundell från 1979,  som utspelar sig i Jämtland. Mitt ´´Vinter i paradiset´´, utspelar sig på Djurgården en snöig lördag i januari anno 2017. 
     
    Vinden och snön piskade oss i ansiktet när vi började vandra från Blockhusudden tidigt denna lördag. Men vi var väl klädda och vid gott mod. Årets första vandring i Stockholms ´´gröna´´ rum gick inte att stoppa. Jag har saknat att vandra och inte ens snö som drivit ihop utefter strandpromenaden runt Djurgården kunde stoppa oss. Vi såg det som ett träningspass.
     
    Eftersom jag just nu har snöjour på jobbet, var mina tankar när jag vaknade till ännu mer snö, att - vik hädan Kung Bore! Det räcker nu! Men under vår vandring runt Djurgården idag, så tyckte vi ändå att det var ganska skönt att pulsa omkring i den rena ljusa snön. Ploga snön på jobbet, det gör jag i morgon!
     
    Knölsvanarna håller ihop i kylan
     
    Koltrasten väntar liksom jag på våren, då den sköna vemodiga sången ännu en gång kommer att höras över Djurgården. 
     
    Villa Eolslund på Blockhusudden, med sitt lejon!
     
     
    Arkitekt Ragnar Östbergs Villa Mullberget
     
    Listonhills lilla...ja vad är det? Ett lusthus!
     
    Vinterjasminen gör skäl för namnet idag på Waldemarsudde
     
    Auguste Rodins ´´Tänkaren´´ och Carl Milles ´´Triton´´ denna snöiga lördag i januari, på Waldemarsudde!
     
    Villa Bergsgården vid Skansenberget. Ritad 1905 av arkitekt Ferdinand Boberg
     
    Älskade Café Skroten. Jag åt köttbullar och Cecilia åt fisksoppa. Celilia Adéns bild!
     
    Wasahamnen
     
    Vy mot Söder och vackra Katarina kyrka, och visst kan jag längta upp dit till Söder ibland!
     
    Sorry hägern, för att jag kom för nära då jag skulle fotografera dig...!
     
    En biljittkiosk, troligen från Stockholmsutställningen 1897 på Djurgården
     
    Två andra vandrare, som pratade i telefon!
     
    Benny Anderssons Villa Lido vid Djurgårdsbrunnsvikens norra strand. Det såg inte ut som om han var hemma! ´´The winner takes it all´´
     
    Jag väntar på hästarna. Cecilia Adéns bild.
     
    Fiskare på Blockhusudden
     
    Villa Dufvan på Blockhusudden. Där trivs jag gott!
     

    Stockholmsvandringar 2017

    Klicka på länkarna!
     
    Äntligen oktober - 1 oktober
    Blomsteryra på Djurgården - 9 juli
    En grön promenad i värdsklass - 25 juni
    Saltsjöbaden - 10 juni
    Lidingö Knappsta - 6 juni
    Tillbaka på Djurgården - 25 maj
    Syrenfika på Fåfängan - 3 juni
    Prolog - Mellan hägg och syren - 13 maj
    Huset på höjden - 29 april
    Våra drömmars stad - 22 april
    Fogelströms och mina drömmars stad - 21 januari
    Vinter i paradiset - 7 januari
     
     
     
     

    Vinterjasminen på Waldemarsudde

     
     Vinterjasminen blommar som vanligt under vintern vid Prins Eugens Waldemarsudde och trots att den är en vinterblommande växt så börjar förhoppningar om ännu en vår att gro. Vi såg utställingen ´´Salongsmåleri´´ inne i galleriet. 
     

    Blodfläder - Sambucus nigra ´Black Lace´

     
    I Djurgårdsförvaltningens fina plantering vid Wasahamnen på Djurgården finns en mycket vacker Blodfläder - Sambucus nigra 'Black Lace'. Den här flikbladiga skönheten vill ha ett soligt läge, den tål torka bra, blir 2-3 meter hög och blommar med ljust rosa blommor i slutet av juni. Klarar sig bra upp till zon 3 och det går utmärkt att göra saft på bären. Den här vackra busken skulle jag vilja se mer av i Stockholms gröna rum!
     
    Eventuell beskärning utför man antingen under JAS-perioden (juli, augusti, september) eller under vårvintern. 
     
     
     


    RSS 2.0
    Related Posts with Thumbnails