Möten vid Djurgårdsbrunnskanalen
Solnedgång på Djurgården
En stund på Kungsholmen
En vy från Stadshuset som finns i varje turistkamera som lämnar Stockholm
25 september 2016
Jag driver nästan desperat omkring i huvudstaden för att fånga det sista av klorofyllen i Stockholms gröna rum, med vetskap om att trädgårdar och parker snart kommer att ligga öde och nakna i ett halvår.
Trots att jag tog min frukost på balkongen i morse och att temperaturen klockan sju ändå var 12 grader, så vet jag att kylan snart kommer att svepa ner från norr och mörkret bli allt tyngre. Det är därför som jag ränner runt och fångar in så mycket grönt som jag bara hinner och orkar. Som om jag bunkrar, hamstrar och lagrar grönska inför det som komma skall.
Att vika av från mina invanda vandringsvägar, gör att jag ibland hittar nya platser, nya gröna rum som gör mig både överraskad och glad. Idag upptäckte jag Grubbenstorget på Kungsholmen. Grubbens park och trädgård har jag tidigare sett och gatorna runt om som blommar av prunusträd om våren. Torget ligger just intill och där finns små öppna ytor med vackra hus och till min glädje fanns där flera magnoliaträd i rader. Hit kommer jag att återvända i vår!
Nu väntar först en ny arbetsvecka och till nästa helg åker vi utomlands för en stund. Sedan fortsätter jakten på de sista gröna, eller färgade löven i Stockholm!
En sista tur på Karlbergssjön innan båten ska upp på land.
Bonniers konsthall längst bort i bild
Den breda vackra trappan ner från Grubbens trädgård ner mot Barnhusviken.
Grubbens park med skulpturen ´´ Lekande uttrar´´ från 1997 av Kent Ullberg
Väl placerade träd!
Detta långa vackra hus som är avdelat till radhusliknande bostäder med små trädgårdar. Hit måste jag också återvända till nästa vår och försommar. 1874 står det på vindflöjeln.
Magnoliaträd vid Grubbenstorget
En av stadens mest märkligt placerade statyer. Utanför ett modernt kontorshus på Hantverkargatan står denna kvinna med slarvigt klippt buxbom omkring sig. Ingeborg heter hon och skapades 1959 av Gerhard Henning.
Hemma från mitt fönster blickar jag ut över Hornsbergs strand på Kungsholmen!
Vackra buller/insynskydd utefter Drottningholmsvägen
Vildvin är en mycket användbar växt. Den passor att klä in allt möjligt, som väggar, fula uthus eller skjul, staket och buller/insynsskydd, som här på Drottningholmsvägen i Bromma. Nu på hösten lyser det verkligen om vildvin och rådhusvin och jag tänker att det säkert finns miltals längder av fula Gunnebostängsel som borde kunna kläs in med vildvin.
Den här fisken har funnits på asken i korsningen av Drottningholmsvägen och Åkeshovsvägen i många år och den underhålls fortfarande med ny färg då och då!
Skansens höstmarknad 2016
Det är något med den här trädgården vid Skogaholms herrgård på Skansen som får mig att hamna i trädgårdsparadiset! Det gamla vackra lusthuset från tidigt 1700-tal, som en gång stått vid Bellmansgatan 30 på Södermalm, gör väl sitt till, men det är nog de vackra knotiga gamla fruktträden som är huvudorsaken! Ja, det här är nog den vackraste bit av trädgård som jag vet i Sverige!
Idag var det den traditionella höstmarknaden på Skansen, men det blev inte så många marknadsbilder märkte jag när jag kom hem...
Jag visar andra sidor av Skansens i stället!
En vacker sort av martorn
Hästen heter Munter och är 18 år gammal. Just idag såg han dock inte så munter ut!
Sagoslottsliknande Nordiska museet i bakgrunden
Fika på Café Petissan är ju självklart!
Tobak på gång
"Hösten är en andra vår, där varje löv är en blomma"
Albert Camus
Norra Djurgårdsstaden
September 2016
Norra Djurgårdsstaden är ett stadsutvecklingsprojekt på tidigare hamn- och industriområden i nordöstra delarna av Stockholms innerstad.
Norra Djurgårdsstaden ingår i stadsdelarna Hjorthagen och Gärdet (men ligger inte till någon del i stadsdelen Norra Djurgården), och i stadsdelsområdet Östermalm. Området sträcker sig från Husarviken i norr till Loudden i söder, längs med vattenområdet Lilla Värtan.
I området planeras 12 000 nya bostäder och 35 000 nya arbetsplatser. De första 700 lägenheterna stod klara under 2012 och byggproduktionen förväntas pågå åtminstone till år 2025. Norra Djurgårdsstaden är därmed ett av Europas största stadsutvecklingsområden.
Norra Djurgårdsstaden ska byggas med en hållbarhetsprofil, och bland annat därför blir kollektivtrafiken viktig. Spårväg City kommer därför att byggas ut för att förena området med Stockholms city. (Wikipedia)
Granne med Nationalstadsparken i Stockholm byggs nu den nya stadsdelen som fått namnet Norra Djurgårdsstaden och kontrasten mot naturen och de byggnader som ligger inom parken är stor. Väldigt stor! Nationalstadsparken som sträcker sig från Ulriksdal till Djurgården och Fjäderholmarna. är ett skyddat område där ny bebyggelse och nya anläggningar får utföras ´´endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas´´ som det står i Miljöbalken. Men som sagt, Norra Djurgårdsstaden ligger utanför parken där det nu byggs 12 000 lägenheter. En del av området som ligger närmast staden, är klart och många har flyttat in i de nya husen, de första 2012. När området är klart omkring 2025, så har man nått fram till Lilla Värtan där husen kommer att ligga precis vid stranden. Hittills är ungefär 1000 lägenheter färdiga och varje år framöver kommer 500 lägenheter bli inflyttningsklara.
Nu är jag mest intresserad av växtligheten här och kommer med spänning att följa stadsdelens anläggningar fram tills det är klart. Det är alltid intressant att se vilka växter som används utefter nya gator och inne på gårdarna. Det som jag först lade märke till, var att ek ofta använts på öppna ytor och små torg. Ornäsbjörk såg jag på flera platser och på vid en gata fanns Korstörne. Det mest spännande gatuträdet var annars sex stycken Katalpa som planterats i rad vid Fagningsgatan och utefter Jaktgatan finns Katsura längs de långa planteringarna tillsammans perenner som Strålrudbeckia, Höstanemon, Vitlysing, Pilört och prydnadsgräs. På samma gata finns även en lång rad med Magnolia bondii som gatuträd, som är den magnolia som blommar allra tidigast i april.
Inne på de gårdar som jag besökte har det använts mycket perenner och prydnadsgräs och som häckar såg jag avenbok på flera platser. Jag kommer att uppdatera den här sidan när jag fått mer information och växtval.
Några ord om arkitekturen då. Ja vad ska man säga? Jag är absolut inte emot ny arkitektur, men ibland känns det som om dagens arkitekter har fritt fram att leka hur de vill med färg och form, utan någon som helst riktlinje, eller hur fasaden ska matcha grannens. Vissa hus är spännande och ibland till och med vackra, men ganska ofta så undrar jag vad som hänt i arkitektens hjärna. Hur som helst så går man inte omkring här utan att beröras av alla olika byggnader.
Norra Djurgårdsstaden är verkligen ett spännande bostadsområde som byggs med mycket miljötänk, men själv förstår jag inte riktigt hur människor kan bo så tätt inpå varandra. Insyn är något som man får acceptera här och jag tror i och för sig att de som flyttar hit är medvetna om det. Här kommer det att finnas lika många bostadsrätter som hyresrätter. En tvåa kostar idag runt 4 miljoner och en femma på 127 kvadratmeter 10 miljoner, eller varför inte slå till med en 8:a för 23 miljoner? För en hyresrätts-trea på 77 kvm får man betala ungefär 15 000 i månanden. Familjebostäder har tydligen satt nytt svenskt rekord i hyra då en femma kostar 22 000 i månaden, vilket är en rimlig hyra enligt Familjebostäder. Jag själv som bor i en hyreslägenhet i ett hus som byggdes 1939 i Bromma, har en ganska blygsam hyra i jämförelse.
Strålrudbeckia, vitlysing, höstanemon, pilört och prydnadsgräs utefter träspången som går mitt i Jaktgatan. September 2016
Ibland, men väldigt sällan händer det, att en bil matchar växter!
Korstörne - Gleditsia triacanthos
Nyöppnat (vecka 38, 2016) restaurangen Norra Bryggan.
I frontlinjen - bygget fortsätter...
På Fagningsgatan finns 6 stycket Katalpaträd i rad, vilket jag verkligen gillar!
Det här balkongkonstverket från 2013 har skapats av den finska fotografen Hanna Hänninen och är än så länge ett landmärke i Norra Djurgårdsstaden. Material: Pigmentprint av fotografi. Silikonmontering på optiwhite glas.
Den ena av de två gamla gasklockorna som arkitekt Ferdinand Boberg ritade. Här skapas ett stort musik-hotell med en scen som kan ta 1000 besökare.
Ekar är ett vanligt nyplanterat träd i Norra Djurgårdsstaden
Norra Djurgårdsstaden är ett miljöprofilområde där ett av målen är att öka andelen hållbara transporter. En ambition är därför att hålla nere antalet bilresor och i stället satsa på gång, cykel och kollektivtrafik.Parkering för de som bor i området finns i garage inom bostadsfastigheterna, staden planerar för ett behov av 0,5 parkeringsplatser per lägenhet. Boendeparkering på gatorna kommer inte att finnas. För verksamheter och handel kommer parkering att planeras inom fastigheterna utifrån respektive verksamhets behov. På gatorna kommer det att finnas avgiftsbelagd besöksparkering och parkering för bilpoolsbilar. Cykeln är ett bra alternativ till bilen, framför allt för kortare resor, därför planeras för relativt många cykelparkeringar och även flera lånecykelstationer. (bygg.stockholm.se)
Wingårdh igen! Jag har väldigt svårt för Wingårdhs ariktektur. Ju galnare, desto bättre och hur han än gör så är hyllningarna enorma. De här husen var nominerade till ´´Årets Stockholmsbyggnad 2016´´ och jag undrar hur det gick till? Som tur var vann han inte!
?
Husarviken. Här går gränsen. Det man ser här är Lill-Jansskogen som ingår i Nationalstadsparken och blir granner med Norra Djurgårdsstaden. Vrider man blicken åt höger så finns det täta nya bostadsområdet. Här snackar vi kontraster...
Husarviken
Ambraträd 12 oktober 2018
Korstörne 17 september 2018
26 september 2018
September 2018
Se informationsfilmen om Norra Djurgårdsstaden här:
Groens malmgård och Karlaplans loppis
Veckan som gick blev annorlunda och speciell på flera olika sätt. Sorg, oro och glädje i en märklig mix. I måndags började mitt knä trassla igen. Knät som en gång i tiden opererats tre gånger. På 80-talet när operationerna genomfördes, sa läkaren till mig att jag nog måste lämna trädgårdsyrket för gott. På den tiden drev vi vårt familjeföretag i Stockholm och jag hade ingen tanke på att ge upp. Sedan dess har jag trots allt kunnat utföra tunga trädgårdsarbeten genom åren, men ibland när vissa arbetsuppgifter varit för intensiva, har knät blivit överansträngt och jag har behövt vila en stund. Den här veckan vilade jag och dels för att slippa de 54 trappstegen upp till min lägenhet, flyttade jag ut till Cecilia på Blockhusudden. Det har blivit korta promenader, men mest vila, vilket gjort att det nu känns ganska bra och jag är redo att börja jobba igen på måndag.
En dag lämnade vi Djurgården och besökte Groens malmgård vid Vitabergsparken för att se och känna av den vackra, vildvuxna och lite hemliga trädgården. Självklart blev det även fika mitt i den lummiga grönskan. Det är något med den här trädgården, som trots - eller kanske på grund av - den bohemiska och vildvuxna stilen, gör mig lugn och även om Södermalms biltrafik brusar utanför, så är stillheten så påtaglig.
Vitabergsparkens ´´Secret garden´´ som i maj månad bjuder på ett stort underbart blomsterhav då fruktträd, hägg och syren blommar, vilar nu i djup septembergrönska och laddar om för ännu en blomning kommande vår.
Trädgårds-Lexus spanar från malmgårdsbyggnadens trappa.
Varje lördag den här sommaren har det varit loppis på Karlaplan. Jag är inte alls någon loppisfantast, men den här loppisen var perfekt eftersom man i ett svep går runt hela Karlaplans grönskande torg.
Jag såg en likadan kälke som jag hade som barn. ´Antik kälke´´ stod det på skylten...! 200 kr kostade den och jag kanske borde ha köpt den, tänk om det var min på 50-talet!
1956 i Norrtälje
I Tessinparken var det Bondens marknad.
Tillbaka på Djurgården och Isbladskärrets gamla pumphus.
Djurgårdens skogsområden bjuder, trots den extrema torkan, fortfarande på lummig grönska.
Djurgårdens kor vid Isbladskärret.
Djurgårdsbrunnskanalen
Vid Café Blockhusporten har Djurgårdsförvaltningen just beskurit päronträdet på ett mycket bra sätt. Det värmer en gammal trädbeskärare och jag älskar när ett träd beskurits så att man inte märker att grenar avlägsnats.
Min fina kompis Lexus som är van med långa fotovandringar, fick nöja sig med små, korta promenader den här veckan.
En av alla vackra morgnar på Blockhusudden
Ulriksdals slottspark och Slottsträdgården Ulriksdal
Ulriksdals slottsträdgård tillhör Ulriksdals slott! Slottsträdgården Ulriksdal tillhör Bosse Rappne! Nu har vi rett ut det ännu en gång. Det är många som förväxlar namnen. Vi besökte båda platserna idag och en av oss behövde nu verkligen få se och känna av mängder av blommor och då helst solrosor.
Självplocket bjöd som vanligt på ett hav av blommor, kål och lite annat kul. Hos Rappne finns det alltid något för trädgårdsnördar och man hittar alltid något nytt och spännande. Idag blev vi förälskade i Clematis 'Emilia Plater' som var helt ljuvlig med sina ljusblå blommor. Den måste nog inskaffas framöver!
Vi fikade den här gången på Ulriksdals slottscafé! Fika vid trädgårdsbesöken är ju obligatoriskt!
Solros-terapi!
I majslandet
Pumpatunneln
Spanska flaggan
Clematis 'Emilia Plater' som blir 2,5 meter hög
Inne i Carl Hårlemans boskeer i Ulriksdals slottspark var färgtemat i år lite blekare än vanligt. Här inne brukar det vissa år glöda av röda färger, men i år var det vitt som dominerade. Snyggt och elegant, men lite tråkigt här inne i grönskan kanske! Jag letade dock upp lite färger till bilderna och placerar man trädgårds-Lexus bland planteringarna så blir ju allting rätt ändå!
Det är väl klart att Lexus ska vara med! Han har nu huvudrollen i den här bloggen...!
OK, jag har ändrat mig lite angående Dahlior! Jag börjar allt mer att gilla dem, som den här 'Gallery Pablo'
Jag blev kvar på Djurgården...
10 september 2016
Det finns nog de som tycker att jag borde lämna Djurgården för en stund och visa något annat än bilder från Östermalms skärgård som jag ibland kallar ön. Den här septemberlördagen blev jag dock kvar. Rosendal hade höstmarknad och vi var lite nyfikna på vad som skulle visas. Framme vid växthusen var planteringarna fyllda med olika Dahlior och andra sensommar-höstblommade skönheter. För min egen känner jag någon slags hatkärlek till Dahlior. Många sorter tycker jag är direkt fula och andra kan vara underbart vackra. Hur som helst så lyser de verkligen upp i sensommaren/förhösten och hjälper till att hålla höst- och vintertankarna borta.
Det var högsommarvärme den här dagen och vi tog kaffe och macka på uteserveringen där sparvarna kvittrade livligare än vanligt.
Nästa vecka kommer jag att ge mig upp på Söders höjder!
Ett av Rosendals vackra fikarum
Det glöder i planteringarna i Rosendals trädgård! Synd att inte de höga avenbokshäckarna var klippta...
På Prins Eugens Waldemarsudde har nu årets stora blomning kommit igång på allvar, med mängder av olika Dahlior och andra senblommande sommarblommor. Galleriterrassen bjöd verkligen på en härlig färgshow!
Om vi backar tiden den här lördagen så vaknade jag tidigt och öppnade dörren till terrassen på Blockhusudden och tog en bild ut mot Fjäderholmarna och inloppet mot Stockholm från skärgården. Det var redan varmt ute när jag tog bilden och endast några sjöfåglar bröt tystnaden. Sedan somnade jag om!
Några timmar senare vandrade Lexus och jag bort till Waldemarsudde. Värmen kom tidigt, det stilla och morgonskuggorna gjorde oss långa.
Framme vid Waldemarsudde satte sig Lexus och tänkte tillsammans med Auguste Rodins ´´Tänkaren´´
Den underbara trädgården vid Rosendals slott är nog den svåraste platsen jag vet att fotografera. Idag liksom varje gång jag besöker platsen, så var solljuset ansträngande och jag fick inte alls några bilder som är värda att visa på alla de vackra planteringarna här. Se i stället Rosendals slotts egen bloggsida som jag gjort här!
Framför Rosendals slott är blomsterurnorna forfarande galet vackra!
Uppe på Rosendalsterrassen mognar prydnadsaplarnas frukter
4 gröna gårdar på Östermalm
Rosensällskapet i Stockholm hade arrangerat en vandring på Östermalm, där vi skulle få följa med in på fyra bakgårdar. Ett tillfälle att se några grönskande gårdar bakom några av Östermalms pråliga fasader, ville jag inte missa, eftersom jag ju tycker om att se gröna rum i min stad. Vi var drygt 20 personer som träffades utanför Åhléns på Östermalmstorg och vi betalade vår 50-lapp, vilket var mycket billigt för en visning på en och en halv timma. Guide var trädgårdsmästaren Elin Alpne som jobbar åt Stadsträdgården AB, som har skötseln av de gårdar vi skulle få se. De flesta innegårdar på Östermalm är skuggiga och jag hade inte väntat mig någon direkt blomsterprakt, utan jag var i stället lite nyfiken på vilka skuggväxter man använt.
Den här gården (de tre första bilderna) finns på Styrmansgatan 41, där gathuset var relativt nytt och trädgården hade heller inte många år på nacken. Här utmärkte sig rådhusvinet som klättrade på väggarna, men här fanns även pipranka, syrenhortensia, paradisbuske och någon magnolia. Viktig grönska för de som bor här mitt i stan.
Gården på Kaptensgatan 7 (bilderna nedan), besökte vi först av de fyra gårdarna och när Elin berättade att det var Ulla Molin som designat den här trädgården, så kändes det extra spännande. Ulla Molin som levde mellan 1909-1997, var en berömd trädgårdsarkitekt och skrev även flera böcker som blev klassiker. Läs mer om Ulla här!
Den här gården kändes som ett intimt uterum med två lönnar som jag inte kunde identifiera, möjligen någon japansk sort. Här växte klätterhortensia intill dörröppningarna och häckar av idegran i olika nivåer som skapade en spännande trädgårdsarkitekur. Den tråkiga skugg-grönan fanns som marktäckare i några av planteringarna och det är ju inte helt lätt att hitta vackra marktäckare i skugga. Fördelen med den perennen är att den är vintergrön. Här vill man inte heller gå ifrån Ulla Molins växtval, men om så vore skulle säkert flocknäva ha kunnat trivas här inne eftersom den tål skugga bra och bjuder på vacker blomning och kanske någon hortensia som skulle liva upp sensommaren på gården. Det var i varje fall en fin liten gård.
Gården på Grevgatan 51 var en del av hela kvarterets öppna gröna yta. Om de andra gårdarna vi besökte var mörka, där de endast växte skuggväxter, så var den här gården öppen och solig. Här fanns växter som trivs i sol som lavendel,astrar, malört, en del rosor och även buxbom.
Den sista gården vi såg låg på Karlaplan, innanför huset med pelarna vid ingången, bredvid den stora Katalpaträdet. Det kändes lite pampigt att gå in i porten för att komma ut på gården, men väl där ute var gården ganska kall och steril. Visst var anläggningen bra, bland annat med den svängda granitstenen, men här fanns alldeles för mycket lagerhägg för min smak. Jag har väldigt svårt för den växten. Annars växte det flera olika rhododendron i olika färger som ju är ett bra val på den sådan här gård.
Det var intressant att få se dessa innergårdar och jag tackar trädgårdsmästare Elin för guidningen.
Kerstin Bergman på Stockholmsrosen - Svenska Rosensällskapet, tackar trädgårdsmästare Elin Alpne för guidningen.
Magisk magi i september!
Regnet hade just upphört och tjejerna hade sprungit färdigt sin mil. Vi kunde återvända till Djurgården igen och när vi nådde Blockhusudden såg vi den vackra briggen lämna Stockholm som ett lysande smycke mot den mörka himlen och gled sakta ut mot skärgården på stilla vatten. Solen letade sig igenom molnen och skapade tillsammans med himlen och det vita skeppet, magiskt magi...!
Septemberprakt på den plats där jag trivs så bra. Trots att kvällarna nu blir mörkare och det är helt svart i min lägenhet när jag vaknar för att åka till jobbet, så finns det ett skönt lugn över den här månaden som gör gott åt stressade trädgårdsmästare. Jag tror att den kommande hösten och vintern kommer att bli bra och jag ska försöka att inte längta så hysteriskt efter våren.
Jag var inne i på Synsam på Norrlandsgatan för att hämta mina glasögon och när jag vände mig om ut mot bilen möttes jag av den här blicken...
Djurgårds-Lexus besöker Skärholmens centrum för en stund.
Fika i Zetas trädgård
Bergianska trädgården hade höstmarknad och Cecilia vann första pris i ett lotteri! En kasse med höstperenner! Grattis!
Stina Bäckström från Bergianska Trädgårdens Vänner tyckte att jag skulle bli medlem! Jag får nog se till att bli det...
Kram min fina mamma.
Fint i Skärholmens perennpark
Det är alltid lika fint att komma till Skärholmens perennpark, men i år var jag lite orolig och nästan nervös inför vårt besök. Parken som är beläget på en gård mellan tråkiga 60-talshus i Skärholmen är unik på flera sätt, dels för att man skapar en sådan påkostad anläggning på en förortsgård och dels att det är Piet Oudolf som ritat trädgården. Piet är en världsberömd trädgårdsdesigner som skapat trädgårdar runt i i världen, bland annat High Line i New York och jag kommer aldrig att glömma när han skrev till mig och frågade om han fick använda fem bilder som jag tagit, på hans hemsida. Ok då, svarade jag...
Varför var jag då så orolig när jag skulle besöka parken den här lördagen i september. Jo, under ett par år har Skärholmens perennpark tappat lite av den storhet som den visade under de första åren efter invigningen 2011. Jag vet att det är svårt att skapa stora ytor av perenner och som här ska efterlikna en äng. Några tuffa vintrar och lite besvär med härdigheten av vissa perennerna har gjort att det sett lite halvtråkigt ut under några år, speciellt förra året. Men i år blev jag glatt överraskad, eftersom det bjöds på en stunds blomstermagi på vissa ytor och hela parken var mycket vacker igen. Jag vet att parken sköts av varsamma och kunniga trädgårdsmänniskor. Tack för att jag åter igen kan vara stolt att ha en sådant här litet mästerverk av mästaren i Stockholm!
Mer om parken, bland annat växtlistor här!
Trädgårds-Lexus
Fotograf: Cecilia
Fotograf: Cecilia
Skärholmens perennpark finns nu också i ett stort reportage i Natur&Trädgårds nr 3/2016 som jag skrivit och även tagit alla bilder,
