• 2009
  • 2008
  • 2007

  • Site Meter

    Gröna pennklubben besökte Engsholms slott

     Lite suddig bild kanske, men det var inte ditt fel bästa fotograf-Kristin!
     
    Den här sista söndagen i januari åkte jag ut till min arbetsplats Engsholms slott, för att träffa ett gäng trevliga författare/journalister från Gröna pennklubben. Att visa en trädgård i januari är en utmaning, men fördelen med det här gänget var att de jobbar med trädgård och har förmågan att föreställa sig hur det kan se ut i trädgården när den är som vackrast. Det blev en riktigt trevlig liten trädgårdsvandring och innan jag återvände till Stockholm, åt jag en god lunch tillsammans med deltagarna! Hoppas att de kan återvända hit någon gång när trädgården grönskar och blommar! 
     
    Gröna pennklubben är en intresseförening för journalister och fotografer, yrkesaktiva inom trädgårdsområdet. Sedan år 2000 delas årets gröna-pennpris ut och pristagare sedan dess, har varit bland annat - Klas Kihlberg, Mariana Mattsson, Maj-Lis Pettersson, Leif Lindblom och Henrik Zetterlund. Jag hittade pristagarna genom att googla, men pennklubben ska tydligen snickra ihop en hemsida framöver.
     
    Några av deltagarna hade jag träffat förut, som Hannu Sarenström, Christel Kvant (i varje fall via mail och äntligen tick jag träffa författaren till den fantastiska boken ´´Trädets tid´´), Ulla Hasselmark, Dan Rosenholm och så fick jag träffa en av rösterna i Odla med P1 som jag älskar att lyssan på - Ulla De Verdier. Det blev även många nya trevliga bekantskaper!
     
     Fotograferingen när jag satt på min utsiktsbänk, blev en märklig stund! Hoppas att jag får tag i någon bild på objektet...!  Se mer från utsiktsbänken här!
     
     Ulla Hasselmarks bild...

    Avstyckad slottspark i Ulvsunda

    Den gamla lindallén 10 maj 2008
     
    På den här platsen står nu radhusen...från helvetet! Bilden tog jag i maj 2010.
     
    Tanken med den här bloggen är att visa det som jag tycker är vackert och jag blundar ofta för det som är fel och fult. Men ibland blir jag rent förbannad! När jag första gången hörde att Ulvsundas historiska slottspark skulle styckas av och att det på platsen skulle byggas bostadsrättsradhus, trodde jag först att det var ett skämt. Planerna på bostäder i slottsparken pågick i flera år. 
     
    Åren gick och plötsligt står dessa överjävligt fula radhus i parken där det tidigare fanns en vacker fruktträdgård. Där spelade min dotter och jag  brännboll mellan äppelträden på 80-talet, med hennes klass från Alviksskolan. 
     
    Att stycka av en historisk slottspark, är väl bara sånt man gör i Sverige? Det känns otänkbart att något sådant skulle kunna ske i England, Italien, Frankrike eller i något annat Europeiskt land. Jag har hela tiden varit emot bygget, men när det trots allt var klubbat, varför måste man då bygga dessa överjävligt fula baracker på den här känsliga platsen, med närhet till 1600-talsslottet? 
     
     En bostadsrätt på 100 kvm kostar här 6 miljoner. Se här!
     
    Jag vet att den kvarvarande delen av Ulvsunda slottspark kommer att få en viss fördel av bostadsbyggandet, nämnligen att Margretelundsvägen som går mellan slottet och sjön, nu dras om och slottsparken kommer som förr i tiden att få direktkontakt med Ulvsundasjön. Det är bra! Men annars känns det deppigt att vandra i slottsparken som ligger ett par kilometer från min bostad.
     
    Läs mer om Ulvsunda här!
     
     
    Nej det här är inte ett fängelse, utan exklusiva bostadsrättsradhus. Här fanns tidigare fruktträdgården.
     
    Under bygget 19 juli 2014

    Under natten regn

    Karlbergs slott
     
     Karlbergs slott och Birkastan.
     
    Det där...förlaget!
     
     
     

    Mot kvällen mulnande från väster
    Under natten regn

    Ljuset är tillbaka
    och det är inte längre kallt nu
    inte en vinter till
    i detta gastkramande mörker.

    (Ulf Lundell)

     
     


    3 kanaler i Stockholm

    Djurgårdsbrunnskanalen
     
     
     
    Stockholms längsta och vackraste kanal är Djurgårdsbrunnskanalen som förbinder Lilla Värtan i öster med Djurgårdsbrunnsviken i väster. Den skönt mjukt svängda kanalen omges av lummiga lindalléer och med Djurgårdens fantastiska natur intill. Från mitten av 1700-talet förvann den här naturliga farleden på grund av landhöjningen och igenväxning. På kung Karl XIV:s initiativ (första Bernadotten i Sverige) grävdes den kanal vi har idag. Kanalen som invigdes 1834 är 1 kilometer lång och 2 meter djup. 
     
    Under mina Djurgårdsvandringar så infinner sig alltid ett lugn här vid kanalen, när jag kommer från den något livligare södra sidan av ön, där båttrafiken till och från skärgården är tät. 
     
    Längs kanalen passerar man på norra sidan bland annat Villa Lido där Benny Andersson bor, Djurgårdsbrunns värdshus, Villa Solbacken där troligen Prins Carl Philip och Sofia kommer att bo framöver och längre öster ut Villa Rosenhill. På Södra Djurgårdssidan finns bland annat Villa Gröndal där Gustav Fröding bodde under sin sista tid i livet. Längre ut mot öster finns den fågelrika och vackra våtmarken Isbladskärret.
     
     
     
    Pålsundet
     
     
     
    Vid Pålsundet kan jag sitta i timmar och bara njuta av alla gamla träbåtar. Platsen är som ett museum för fritidsbåtar i trä. Man kan fika vid det enkla Brofiket vid Långholmsbron, eller bara sakta vandra efter kanalen som skiljer Långholmen med Södermalm och där stora vackra knäckepilar lutar sig ut över vattnet. Kanalen som stilla flyter mellan Långholmsbron och Riddarfjärden är 600 meter lång och väster om bron byter kanalen namn till Långholmskanalen.
     
    Det leder tre broar över Pålundet, Långholmsbron. Pålsundsbron och Västerbron.  
     
     
     
     Karlbergskanalen
     
     
     
    Karlbergskanalen mellan Kungsholmen och Vasastan är med sina 400 meter, den kortaste av de tre kanaler som jag beskriver. Stora knäckepilar böjer sig vackert ut över kanalen som förbinder Riddarfjärden med Ulvsundasjön (som är den sjö i Stockholm som jag ser från min lägenhet i Bromma). Där Karlbergskanalen slutar i öster, tar Karlbergssjön vid, där det kritvita Karlbergs slott ligger och innan man når Riddarfjärden vid Stadshuset, så passerar man Barnhusviken och Klara sjö. 
     
    Det har alltid funnits en vattenförbindelse här, men på grund av landhöjningen har den västliga delen krympt till en smal passage. Den nuvarande kanalen grävdes och muddrades i början av 1830-talet. 
     
    Här passerar jag när jag vandrar runt Kungsholmen och stegen blir alltid lite långsammare just vid den lummiga kanalen, där Stockholms minsta och en av de äldsta (grundat 1919) koloniområden ligger. Karlbergs-Bro heter området som endast har 19 lotter med små stugor invid kanalen.
     
     
     

    When the winter...

     
    Efter två månaders sjukskrivning på grund av en trasig axel, är det dags att börja jobba igen. Nu gäller det att få kroppen att hålla de år jag har kvar i arbetslivet! Under min sjukskrivning har jag tränat och vistats en hel del ute på Djurgården, vilket har varit läkande för både kropp och själ. I morgon väcks jag 04.45. Det är dags att ge sig ut på vägarna igen, för att ta mig till Engsholms slottspark som ligger sju mil från Stockholms gröna/vita rum.
     
     Jag älskar Djurgårdens gamla ekar, även de som gett upp livet, men vars döda ved är bostad åt tusentals insekter, många andra djur och mossor. 
     

    Karlaplan - Karlavägen

    25 juli 2015
     

    Karlaplan är en stjärnplats med en park och en fontän på Östermalm i centrala Stockholm. Där möts Karlavägen, Narvavägen, Östermalmsgatan, Lützengatan och Styrmansgatan.

    Platsen fick sitt nuvarande namn samtidigt med Karlavägen i samband med namnrevisionen i Stockholm 1885. Namnvalet gick under kategorin fosterländska och historiska namn och skall hedra svenska konungar som Karl X GustavKarl XIKarl XII. (Wikipedia)

     
    Karlaplan och Karlavägen ska man helst se från ovan, då förstår man bättre tanken med den här stjärnplatsen och med de utstrålande alléerna. Det här är en annorlunda utformad plats i Stockholm med sin cirkelform och den stora fontänen. Runt fontänen står idag en allé med almar som med all säkerhet inte kommer att finnas kvar så länge till, eftersom den fruktade almsjukan härjar vilt i Stockholm. I Humlegården en bit ifrån Karlaplan togs 8 almar ner 2014.
     
    Personligen har jag aldrig tyckt att almarna passar här, det är helt enkelt inte ett vackert alléträd. Det perfekta trädet runt dammen på Karlaplan borde vara hästkastanj - om nu inte den hemska kastanjeblödarsjukan sprider sig i landet. Den ställer till en hel del problem i Skåne. Lindar tycks vara det stadsträd som klarar sig bäst från sjukdomar. Vitblommande körsbärsträd är ett annat alternativ runt Karlaplan. 
     
    Vid järnaffären, där Östermalmsgatan börjar, står ett av Stockholms största katalpaträd (Hybridkatalpa Catalpa x erubescens)  och som blommar i juli månad, långt efter våra andra blommande träd. Enligt Gunvor Larsson på Bergianska trädgården så är trädet sticklingsförökat från Bergianska trädgårdens katalpa vid Orangeriet och skänktes till staden 1980. Mellan katalpaträdet och Fältöverstens köpcentrum, finns en liten fin plantering där en buske av Vinterkörsbär - Prunus x subhirtella 'Automnalis' ibland börjar blomma mitt i vintern.
     
     
    Hybridkatalpa Catalpa x erubescens) planterades vid Karlaplan 1980
     
    Katalpa-bilderna från 25 juli 2015
     
     18 april 2015
     
    Karlaplans stjärnplats började ritas redan till Lindhagensplanen 1866, men började anläggas först 1886. Det var Paris, Wien och Berlin som inspirerade när stjärnplatsen bestämdes. Från början planterades 34 lindar runt Karlaplan som 1915-1917 byttes ut mot 28 hästkastanj och 6 popplar. Åren efter planterade ytterligare 8 hästkastanjer och 11 popplar. Mitt i parken stod då en stor lönn. I slutet av 1920 talet var det arkitekt Ragnar Hjort som ritade den slutgiltiga planen med den 1100 kvadratmeter stora bassängen och fontänen som började byggas 1930. Jag antar att även almarna planterades då. 
     
     Under andra världskriget användes gräsmattorna till att odla grönsaker.
     
     
    Karlavägen
     
    Karlavägen är en esplanad på Östermalm i Stockholm. Gatan sträcker sig från Birger Jarlsgatan till Oxenstiernsgatan. Mellan Birger Jarlsgatan och Engelbrektsgatan är Karlavägen en vanlig gata kantad av breda trottoarer med planterade träd. I den övriga sträckningen är körfälten skilda åt av en bred allé med en gångväg i mitten. Karlavägen bryts tillfälligt av vid Karlaplan. Några kända byggnader längs Karlavägen är Engelbrektskyrkan, Östra Reals Gymnasium och Garnisonen. (Wikipedia)
     
     
    När Karlavägens trädgårdsstråk började anläggas 1882, kördes matjord från den Öhmanska trädgården på Döbelsgatan. Arbetena fortsatte sedan framtill 1918. 1940 började arbeten med att göra vissa förändringar i Karlavägens gröna mittstråk, då minskades bland annat grysytorna så att gräsmattorna blev mer sammanhängande. 1966 skalades flera blomsterplanteringar bort.
     
    Under åren 1901-1908 bodde August Strindberg på Karlavägen 82 i ett hus i nygotisk stil med rött tegel. Tyvärr revs huset 1969 och ersattes med ett fult modernt flerfamiljshus.
     
    18 april 2015
     
    23 maj 2015
     
    13 maj 2012
     
    17 juni 2015
     
    Karlavägen vid Humlegården 25 juli 2015. Jag hoppas att stamskotten på lindarna rensades senare...
     
    18 april 2015
     
    23 maj 2015
     
    Man häst vagn av Asmund Arle, rest 1967 - 18 april 2015
     
    Ung man med handduk av Leo Holmgren, rest 2004 - 18 april 2015
     
    18 augusti 2014
     
     18 augusti 2014
     
    Catalpa x erubescens på Villagatan som är en tvärgata till Karlavägen på Östermalm. 25 juli 2015
     
     Karlavägen 1901.Bilden tillhör Stockholms Stadsmuseum 
     
    Karlavägen på 1960-talet. Bilden tillhör Stockholms Stadsmuseum 

    Stureparken

     18 april 2015
     
    • 1600-talet Fattigmanskyrkogård
    • 1834 - De sista begravningarna efter koleraepedemin
    • 1906 - Den nya parken anläggs
    • 2011 - Parken renoveras och flera nya träd och buskar planteras

     

    Stureparken är en park i stadsdelen Östermalm i Stockholm. Parken ligger i hörnet av Östermalmsgatan/Sturegatan. Där Stureparken ligger idag fanns under 1600-talet Ladugårdslandets fattigmanskyrkogård. Här begravdes många båtsmän under 1670-talet och senare även medellöst folk. Under peståret 1710 fann här även många pestoffer sin sista vila. Sista begravningarna ägde rum 1834 i samband med koleraepidemin och ännu på 1880-talet fanns gravstenar kvar på området. I slutet av 1800-talet ville Hedvig Eleonora församling uppföra en kyrka eller ett skolhus på tomten, men det uppstod en lång tvist om äganderätten. Parken började anläggas år 1906.

    Stureparken omgärdas idag av en sammanhängande 1800-talsmiljö med flera arkitektoniskt intressanta byggnader, däribland Rosenborgshuset. (Wikipedia)

     
     18 april 2015
     
     Stureparken ligger nära Humlegården på Östermalm och är nog lite okänd av de som inte brukar vistas i de här trakterna. Det är en fin liten park som inramas av vackra byggnader från 1800-talet och när vinterkörsbärsträden ibland blommar i december-januari, brukar tidningarna komma hit fotografera dessa träd. Det blir sedan rubriker som att våren är på väg, eller att naturen har blivit rubbad. 
     
    När jag besöker Humlegården brukar jag ofta titta in i den här grannparken. I parken finns stora lövträd som lönn, lind, alm, kastanj. en sykomorlönn, en blodbok, en hängalm, en hagtorn och en hängbjörk. Bland buskarna märks syren, hägg, måbär, spirea, try och olvon. Även en rosa magnolia har planterats när parken rustades upp 2011, då flera nya träd och buskar planterades, bland annat en Fraxinus americana 'Autumn Purple'. Då fälldes även två almar som drabbats av almsjukan.
     
    En mindre rabatt med lökväxter och sommarblommor finns i norra delen och i parkens mitt vid grusplanen med de fyra bänkarna, växer fyra körsbärsträd - Vinterkörsbär Prunus x subhirtella 'Automnalis' . De här vackra träden kan ibland som sagt få för sig att blomma mitt i vintern, men annars under tidig vår.
     
    Vinterkörsbär 21 april 2014
     
     Vinterkörsbär 21 april 2014
     
    Magnolia 21 april 2014 - planterad 2011
     
    25 juli 2015
     
    25 juli 2015
     
    25 juli 2015
     
    Stureparken 1880-talet, bilden tillhör Stockholmskällan
     
     

    Äppelfabriken

     
    Den slingrande grusvägen fram mot Äppelfabriken går genom en naturskön och lantlig miljö som får mig att börja undra varför jag inte bor på landet. Men en annan dag när jag vandrar på Djurgården, Långholmen eller Södermalm, så förstår jag varför jag bor i stan...! 
     
    Ute vid Färentuna ligger Hilleshög och där finns vackra Äppelfabriken som är ett trädgårdscafé, men mycket mer än så. Där finns även ekologiskt mathantverk, gårdsbutik och musteri.  Om man tänkt sig en helgutflykt några mil utanför stan, så är Äppelfabriken en perfekt plats att besöka!
     
    I trädgårdscaféet finns gott om platser och om man vill kan man välja ett litet skyddat trädgårdsrum, eller sitta i det vackra växthuset. I den här mycket charmiga miljön går höns och tuppar fritt omkring och sprätter och trots utecaféets begränsade yta, brukar det sällan upplevs som trångt även när det är mycket folk - som det oftast är!
    Helgmackorna, bakverket och kaffet smakar alltid i caféet, som endast har öppet på lördagar och söndagar. Trädgården runt omkring är under vissa tider helt bedårande vacker, som i juli när marken kring växthuset svämmar över av vackra blommor. 
     
    2007 upptäckte Riksarkivet på kartor från 1630-talet att de allra första äppelodlingarna i Sverige låg just här i Hilleshög. Det finns gott om fruktodlingar i trakterna och jag måste komma ihåg att återvända hit när alla dessa fruktträd blommar något år. 
     
    Så här beskrev jag Äppelfabriken efter ett besök 2012 och som de har använt på hemsidan:
     
    “Att åka ut till Färingsö för att fika vid Äppelfabrikens vackra trädgård är alltid trevligt och det är en skön miljö därute. Idag var trädgården mer än vacker! Det jag upplevde var trädgårdspoesi och magi. Platsen framför växthuset gjorde mig helt stum och jag minns inte senast jag såg något så vackert komponerat. Valerianan svävar över malvor, rosenskära, gurkört mm. För mig är det så nära paradiset man kan komma…” 
     
     
    Idag har vi planterat 400 nya äppelträd och för på så vis ett kulturhistoriskt arv vidare till kommande generationer. Vi förädlar äpplen och andra frukter och bär till marmelader, chutneys, moser, geléer must och mycket annat. Vi säljer det endast i vår lilla gårdsbutik. På hösten mustar vi Stockholmarnas äpplen här.
     
    Boken Äppelfabriken utsågs 2015 till Sveriges bidrag i sin kategori den
    internationella kokbokstävlingen International Gourmand Awards 
     
     29 juli 2012
     
    10 juni 2012
     
    10 juni 2012
     
     10 juni 2012

    Djurgårdsvägen

     Refugplantering utanför Liljevachs konsthall 27 maj 2015
     
    Djurgården blir allt vackrare för varje år och Djurgårdsförvaltningen satsar stort på lökväxter, sommarblommor, perenner, träd och buskar! På senare år har Djurgårdsvägen börjat blomma allt mer och det känns verkligen välkomnande att från Djurgårdsbron gå vägen fram mot Skansen och Grönan.
     
    Vid bron finns sedan 2013 Djurgårdens besökcentrum (Visit Djurgården) som är en informationspaviljong där det även finns en servering med fullständiga rättigheter och en vacker utsikt över vattnet. Runt byggnaden finns stora planteringar med lökväxter, perenner och buskar. På vägen mot Nordiska museet just intill, har Djurgårdsförvaltningen anlagt en ny plantering som fått namnet Kullatäppan, med lökväxter, perenner, buskar och träd som redan under etableringsåret 2015 visade sig bli mycket vacker!
     
    Vid Skansens entré vid Hazeliusporten finns en lång plantering som under våren lyser av narcisser, för att senare förvandlas till en lång sommarblomsdröm. Mitt i vägen utanför Liljevalchs konsthall skapades för några år sedan långa refugplanteringar, vilket har gjort att Djurgårdsvägen blommor mycket vackert från vår till höst, speciellt under tulpanernas tid i maj. I dessa planteringar finns även några nyplanterade magnoliaträd - Magnolia x loebneri 'Merril'. De här blomstrande platserna är bästa tänkbara entré till Stockholms vackraste ö!
     
    På den här delen av Djurgården finns alla stora attraktioner som Skansen, Gröna Lund, Abbamuseet, Wasamuseet, Nordiska museet, Junibacken och Liljevalchs och under högsäsong vistas det mycket folk här. Det sägs att 10 miljoner människor varje år besöker Djurgården och det är just dessa platser som lockar mest. Längre ut på Djurgården finns fantastiska platser som Prins Eugens Waldemarsudde, Rosendals trädgård, Rosendals slott och Thielska galleriet.
     
    Även om jag är imponerad av hur den här delen Djurgården har smyckats med vackra växter, så trivs jag bäst på Djurgårdens östra del där det är lugnare, med sin vackra natur och sköna vandringsvägar. Nu ser jag fram mot ännu en vacker Djurgårdssommar!
     
    Mycket mer om mina Djurgårdsbesök här!
     
    Tulpanen ´´Abba´´ utanfrör Abbamuseet på Djurgårdsvägen 6 maj 2015
     
    Planteringen fram mot Hazeliusporten sommaren 2015
     
    Kullatäppan vid Nordiska museet sensommaren 2015 - växttlistror finns här!
     
    Nordiska museet
     
    Djurgårdens besökcentrum (Visit Djurgården) 17 augusti 2015
     
     
    Djurgårdens besökcentrum (Visit Djurgården) 11 juli 2015
     
    Djurgårdsvägen 27 maj 2015
     
     27 april 2015
     
     
    2015 Löklista
     
    • Allium rosenbachianum 'Album' 
    • Allium schubertii
    • Allium aflatunense 'Purple Sensation' 
    • Tulipa 'Tres Chic' - vit liljetulpan
    • Tulipa 'China Town - rosa
    • Tulipa 'West Point' - gul liljetulpan
    • Tulipa 'Violet Bird' - lilagrön
    • Tulipa 'Abba' - röd
    • Tulipa 'Kingsblood' 
    • Camassia leichtlinii 'Alba' 
     
    Djurgårdsvägen 2 juli 2014 - nepeta och silveraxet 'Brunette' 
     
     
    Perenner i refugplanteringarna, planterade 2014
     

    Actaea simplex ’Brunette’  - Höstsilverax

    Agastache ’Black Adder’ 

    Alchemilla mollis – Jättedaggkåpa

    Calamagrostis acutiflora ’Karl Foerster’  - Tuvrör (gräs)

    Calamagrsotis brachytricha – Diamantrör (gräs)

    Echinacea purpurea ’Alba’ 

    Geranium cantabrigiense ’St: Ola’

    Gypsophila paniculata – Brudslöja

    Heuchera ’Regina’ – Alunrot

    Kalimeris incisa ’Madiva’  - Fjäderaster

    Miscanthus sinensis ’Silberfeder’  (gräs)

    Nepeta faassenii ’Walkers Low’ 

    Physostegia virginiana ’Alba’  - Drakmynta

    Sedum ’Herbstfreude’  - Kärleksört

     
    11 juli 2015
     
    6 juni 2015
     
    6 juni 2015
     
    6 juni 2015
     
     1 oktober 2014

    Vanadislunden

    Från Wenner-Grens Center 20 oktober 2015
     

    Vanadislunden är en av Stockholms största parker och ligger i stadsdelen Vasastaden i Innerstaden. Vanadislunden har fått sitt namn efter gudinnan Vanadis.

    Parken ligger mellan Sveavägen 111–156, Cedersdalsgatan 1–19, Roslagsgatan 27–61 samt Frejgatan 20–22. Området täcker cirka 9 hektar och mäter cirka 430×270 meter. Parken är mycket kuperad. Brunkebergsåsen går tvärs igenom parken, och den högsta punkten når 43 meter över havet. (Wikipedia)

     
     Bilden är tagen från Läkarhuset på Odenplan 8 oktober 2013 - våning 13!
     
    Det är värt besväret att vandra upp för det branta backarna till Vanadislunden och gå längs de slingrande gångarna en stund. Kanske inte för att det är en blomstrande eller speciellt vacker park, förutom på våren, men man har en fin utsikt över staden och det finns ett lugn här trots att man hör den stökiga trafiken nedanför. På1800-talet var det här rena landet och när parken stod klar fanns här musikpaviljong, friluftsteater och en vattenbutik.
     
    Vanadislunden är en av så Stockholms så kallade bergsparker och förarbetena till parken började 1885. På sluttningarna tippades sopor som fyllning innan andra fyllnadsmassor och matjord tillfördes på de ytor där träd skulle planteras och gräsytor anläggas. Jag läser i Bertil Askers bok Stockholms parker, att det bara under år 1889 tillfördes 8000 hästlass med matjord. Tillförseln av sopor och matjord pågick i flera år och det som var sopor i slutet av 1800-talet, skiljde sig mycket från de sopor vi lämnar efter oss idag. Till exempel så började plastens intåg i vårt samhälle på allvar först under 1950-talet. Bertil Asker berättar också i boken att det år 1893 planterades 2000 träd och buskar och nära hundra granar på de områden som var färdigt. Matjorden till Vanadislunden kom mestadels från de tobaksodlingar runt omkring som i slutet av 1800-talet fick lämna plats till nya bostadskvarter.
     
    Arbetena med Vanadislunden tog lång tid och även om huvuddelen av parken var klar 1903, så pågick det arbeten i den sydvästra delen ända fram till 1930. 1904 invigdes Stefankyrkan som ersatte en tidigare kyrkobyggnad av trä och en av stadens vattenreservoarer placerades på bergets högsta punkt. Den stora vattenborgen i tegel som uppfördes 1879, men blev helt klart efter påbyggnad 1918 och förser fortfarande delar av Stockholm med vatten, och vid den västra sluttningen mot Sveavägen blev friluftsbadet Vanadisbadet klart i funkisstil 1938. Badet stängde 2007 men återinvigdes igen 2014.
     
    Det var enligt Lindhagens stadsplan från 1866 som det bestämdes att flera av stadens högsta punkter skulle anläggas som parker. Bergsparkerna kom till för att få in grönska och ljus i staden, som växte med full kraft under andra delen av 1800-talet då industrialismen fick Stockholms befolkning att öka kraftigt. En annan anledning till att göra parker av bergen var att det var ett alltför kostsamt och svårt arbete att spränga bort höjderna för att sedan bygga bostäder på marken. Det är tur att dessa parker finns, annars skulle nog stadens rutnätiga stadsplan fått utvecklas fullt ut och saknat de vackra gröna oaser vi idag har. Stockholms bergsparker är Vanadislunden, Kronobergsparken, Tantolunden, Vitabergsparken och Tegnérlunden.
     
    Källa - Bertil Askers bok Stockholms parker från 1986
     
     En flod av rysk blåstjärna och porslinshyacint leder fram till den märkliga Stefankyrkan i sluttningen från Vanadislunden ner mot Frejgatan. På den intressanta bloggen Miras Mirakel kan man läsa mer om byggnaden - se här!
     
    Scillaslänten ner mot Frejgatan
     
    Den gamla malmgården Cederdal ligger i parkens nordvästra del mot Sveavägen och är en kvarliggande rest av det gamla Stockholms utkanter. Man kan tänka sig att platsen var fridfullt lantlig på 1800-talet, med många tobaksodlingar och andra trädgårdar där nu Sveavägen leder in mot centrum. Idag går trafiken hård just utanför huset och något frid är det knappast kring det gamla vackra huset som uppfördes i början av 1700-talet. Norr om tomten där nu bland annat Wenner-grens Center nu ligger, låg då sjön Ormträsket som fylldes igen helt på 1870-talet. På 1940-talet bodde skulptören Anders Jönsson i Cederdals malmgård och 1955 köpt staden hans konstverk ´´Flicka i aftonsol'' som står i Vanadislunden. Huset renoveras nu 2015-2016.
     
    Vid Cederdalsgatan finns fortfarande de gamla nödbostäderna med ett rum och kök, kvar från 1919 och de här gårdarna skötte vårt familjeföretag Norrtälje Trädgårdsservice AB på 80-talet. 
     
    Nödbostäder i Stockholm tvingades fram av den nödsituation som rådde på bostadsmarknaden under första världskriget. Redan tidigare hade bostadssituationen för arbetarfamiljer och "mindre bemedlade" blivit allt värre. En av orsakerna var industrialiseringen, som resulterade i en enorm inflyttning till Stockholm, vars folkmängd nästan fördubblades mellan 1880 och 1900. (Wikipedia)
     
    ´´Flicka i aftonsol'' av Anders Jönsson
     
     
    I Vanadislunden fanns tidigare en friluftsteater som byggdes 1916 och hade plats för över tusen åskådare. Här var Sigge Fürst en av ledarna mellan åren 1938-46 och bland skådespelarna märktes bland annat Thor Modéen, Julia Caesar och Dagmar Ebbesen.
     
     
    Vanadislunden 1899 - Bilden från Stockholmskällan
     
    Vanadislunden 1900-1920 - Bilden från Stockholmskällan

    Mot bättre tider

     
    Jag är på väg mot bättre tider! Sedan sluter av november har jag varit sjukskriven för något som kallas ´´Kalkaxel´´ och som gör att jag får ordentlig värk när jag lyfter vänster arm. När läkaren berättade att det var just kalkaxel jag hade, så tyckte jag att det lät som ett smeknamn på någon gammal murare - Kalk-Axel! Nu har i varje fall läkaren skjutit in en kortisonspruta i axeln och äntligen börjar jag känna mig lite bättre. 
     
    Det är nu viktigt med rehab och att hålla igång med mina vandringar, för att bli redo för ännu ett år i Engsholms slottspark. Idag gav jag mig ut i snöyran bland sjöfågel, rävar och kungens hästar och målet var en lunch på Djurgården. 
     
    Nordiska museet
     
    Målet var som sagt en lunch på Djurgården och tillsammans med dessa glada och trevliga trädgårdsmästare från Djurgårdsförvaltningen,  hade jag en mycket fin lunchstund på Skroten Café & Skeppshandel. Tack för sällskapet Heidi, Cissi, Kerstin och Malin!

    Hagaparken

     
    Koppartälten uppfördes åren 1787 till 1790 efter ritningar av arkitekt Louis Jean Desprez på uppdrag av Gustav III. Desprez var samtidigt sysselsatt med flera andra stora och små byggprojekt på Haga, däribland Stora Haga slott och Stora stallet. Tälten är egentligen bara en kuliss mot öst; mot väst (baksidan) har byggnaderna vanliga gulfärgade puts- respektive träfasader. (Wikipedia) Läs mer om till exempel när mitt-tältet brann ner till grunden 1953 här!
     
     
    Hagaparken är den park som borde ha fått plats i min bok ´´Stockholms gröna rum´´ eftersom det är en viktig plats i Stockholms/Solnas parkhistoria. Den engelska parkens naturromantiska stil har varit uppskattad genom åren och Hagaparken anses som en av världens finaste. När de första engelska parkerna skapades i Europa så var de en mycket stor kontrast till den tidigare stilen då de strikta barockparkerna hade sin storhetstid. I slutet av 1700-talet var det naturen som gällde, om än lite smyckad med små tempel och paviljonger. 
     
    Personligen har jag inte vistats så mycket som jag borde i den här stora parken, men i slutet av 1970-talet gick jag här ibland med min dotter, vilket jag kan se i mitt familjealbum. Några Hagafester besökte jag också på 70-talet, annars har det blivit sporadiska besök genom åren och jag vill lära känna Hagaparken mer, eftersom parken har ett naturskönt läge vid Brunnsviken och en spännande historia. Efter kommande vår och försommar lägger jag till fler bilder här och då främst från den södra delen av parken.
     
     Historia
     
    Hagaparken är en engelskinspirerad park i Haga i Solna kommun i Stockholms län, som anlades på initiativ av Gustav III, varför den även kallas Gustavianska Parken. Den ligger vid Brunnsvikens västra strand och sträcker sig från Stallmästaregården i söder (nära Stockholms innerstads norra kant) till Frösundavik i norr. I parken finns idag en rad olika paviljonger och tempel som till exempel Turkiska kioskenKoppartältenKinesiska paviljongen och Ekotemplet. Där finns även Haga slott samt grunden till ett aldrig färdigbyggt lustslott kallat Stora Haga slottsruin. Parkens totala yta omfattar 144 hektar som ingår i sin helhet i Kungliga nationalstadsparken. (Wikipedia)

     

    • 1771 - Gustav III köpte Haga gård.
    • 1780-1797 - Den engelska parken anlades. Arkitekt var Fredrik Magnus Piper, som även skapat den engelska parken i Drottningholm och vid Tyresö slott. Fram till år 1800 planterades 26 000 träd i Haga. Nu planerades också lustslottet Stora Haga slott, som aldrig byggdes, men vars grund än idag finns kvar som en ruin.
    • 1787-1790 - Koppartälten byggs, arkitekt var Louis Jean Desprez.
    • 1792 - Gustav III mördas och hans stora planer för Haga, stannade av. 
    • 1930-talet vallades kungens får på den stora pelousen.
    • 1935 - Haga blir statligt byggnadsminne.
    • 1937 - Stockholms stad och stadsträdgårdsmästaren Holger Blom tog över arrendet och skötseln av Hagaparken och trädgården. och det odlades blommor till kontor och torg. Stadens trädskola flyttade från Götgatan 109-111 hit till Haga detta år. 100 000 kvadratmeter mark arrenderades av ståthållarämbetet på Haga slott. Några år senare flyttades även perennaodlingarna från Bohusgatan till Linvävartopet i Haga (Bertil Asker 1986).
    • 1940-talet - Hagasessorna tid...! Se här!
    • 1960-talet - Rivningsmaterial från Stockholms Klarakvarter tippas i Haga och bildar Hagatoppen.
    • 1994 - Hagaparken ingår i Nationalstadsparken
    • 1967 - Parkteaterns första Bellmanfest (Hagafesten).
    • 1970-talets slut, den sista organiserade Bellmanfesten, som dock fortsatte in på 1980-talet som en icke organiserad fest.
    • 1991 - Haga trädgård privatiseras då då Fjärilhuset Haga Trädgård AB köpte mark och växthus av Stockholms stad.
    • 2009 Prinsessan Victoria och prins Daniel flyttar till Haga slott.

     

    Ekotemplet 16 juli 2011
     
    Ekotemplet 16 juli 2011 
     
    Fredrik Magnus Pipers stora Pelous som är cirka 300 meter lång och 200 meter bred och har en yta av cirka 60 000 kvadratmeter. 
     
    Haga slott 16 juli 2011
     
    Slottsruinen 16 juli 2011 - Här skulle det stora pampiga slottet ha stått, om inte Gustav III blivit mördad 1792. Det skulle säkert ha kostat en hel del för Stockholms och Sveriges befolkning om det byggts...!  Läs mer här!
     
    I Hagaparken finns många sköna vandringsvägar. 20 oktober 2015
     
    Ekotemplet 20 oktober 2015
     
    Övre Haga 20 oktober 2015
     
    20 oktober 2015
     
    20 oktober 2015
     
     Utsikt mot Hagaparken från Wennergrens Center 20 oktober 2015
     
     Ekotemplet 14 januari 2016
     
    Kinesiska templet 14 januari 2016

    Vasaparken

     Vasaparken våren 2012
     
    Vasaparken är Stockholms stora lek- och sportpark, där en stor konstgräsmatta för bollspel på sommaren under vintern blir till en konstfrusen isbana. På höjden mitt i parken finns en stor lekplats för de mindre barnen och de stora gräsytorna runt omkring är perfekt för picknick och för vila/sola! Invid lekplatsen på höjden har det planterats några magnoliaträd. 
     
    På Dalagatan 46 just intill Vasaparken bodde Astrid Lindgren från 1941 till sin död 2006 i en fyrarummare, som i november 2015 öppnades upp för allmänheten och blev ett museum. I slutet av 1970-talet bodde jag och min dotter på Norrtullsgatan en bit ifrån Vasaparken och vi gick hit ibland, den gamla lastbilen från 50-talet skulle självklart provas. Jag minns också när jag läste för henne, Astrids fina saga om Peter och Petra som tillhörde småfolket och som bodde under en gran i Vasaparken. Min dotter är för övrigt född på Sabbatsbergs sjukhus som ligger vid parken, så att det finns mycket personlig känsla här.
     
    Parken var förr också platsen för politiska debatter och på 50-talet debatterade ofta vår landsfader Tage Erlander här med sina motståndare. Jag minns själv att jag sett och hört Olof Palme någon gång på 70-talet i Vasaparken.
     
    Det finns ett café inne i parken som även serverar lättare mat, annars ligger ett av mina favoritcaféer Ritorno, med 50-talsstil på Odengatan 78 invid parken. 
     
                                                                                               
     16 juni 2015
     
    16 juni 2015 Astrid Lindgrens terrass
     
    Vasaparken (ursprungligen kallad Sabbatsbergsparken) är en park i stadsdelen Vasastaden i Stockholms innerstad. I öst avgränsas den av Dalagatan, i norr av Odengatan, i väst av Torsgatan och i söder av sjukhusområdet Sabbatsberg. Sitt nuvarande namn fick parken år 1900. Efter en upprustning 2007 tilldelades Vasaparken Sienapriset för bästa landskapsarkitekturprojekt. (Wikipedia)
     
    Juryns motivering för Sienapriset:
     
    Den nya Vasaparken är ett flöde av händelser, av vila och rekreation, av lek och av paus. Genom ett helhetsgrepp på parken har man lyckats göra den till såväl en arena för sport, lek och fritid som en tidlös promenadplats och stillsam oas i stenstaden. Bollplanerna av konstgräs, helt utan skyddande stängsel behandlas elegant som en del av parken, inte som en avskild störande verksamhet. Övergångarna mellan funktionerna är elegant utformade med fint detaljarbete och varsamt men bestämt infogade i det gamla. Stenterrasserna i parkens ena ände låter staden göra sig påmind, som den ska i en riktig stadspark, medan kullarna av gummiasfalt i den andra änden är mer som en park i parken. Lekdelen i parken präglas dessutom av en välkommen förnyelse av lekplatsen som vi känner den. 
     
     
    Här i Vasaparken låg Bergianska trädgården från mitten av 1700-talet och fram till flytten till Brunnsviken 1885. Namnet på trädgården var då Bergielund efter bröderna Bengt och Peter Jonas Bergius, som under mitten av 1700-talet anlade en trädgård på sina ägor. Här fanns fanns bl.a. växtförsäljning, en försöksanläggning och en trädgårdsskola. Efter brödernas bortgång testamenterades egendomen till kungliga Vetenskapsakademin.
     
    Det som idag är Vasaparken och marken mellan Odengatan och Karlbergsvägen var då platsen för en stor fruktodling, där sjuhundra äppelträd fanns. Man kan tänka sig hur vackert det måste sett ut när alla dessa träd blommade i maj månad. Anledningen till att trädgården flyttades var att man på platsen i Vasastan skulle bygga stora kvarter med bostadshus. Stockholms befolkning ökade kraftigt i industrialismens tid och det behövdes snabbt bostäder åt alla nya stockholmare.
     
    Här byggdes då också Vasa realskola där man på skolgården mot Hälsingegatan kan se ett Ginkgo biloba som sägs vara kvar från den gamla trädgården, men det är osäkert om det stämmer. Det finns i varje fall en lind med sju stammar i Vasaparken som är kvar från den gamla trädgårdens dagar. De flesta träden i parken är från början av 1900-talet då Vasaparken anlades. Vid den tiden var Alfred Medin stadsträdgårdsmästare i Stockholm. Mer om stadens stadsträdgårdsmästare genom tiderna här!
     
         
     
    Jag låter Wikipedia berätta mer om parkens historia!     
     

    År 1898 påbörjades anläggningsarbetena för parken och år 1900 var östra delen i det närmaste färdigställd. Fram till 1908 fortsatte parkarbetena i västra och sydvästra delen. Samma år anlades stenpartier i området mot Torsgatan.

     

    År 1910 öppnade en offentlig toalett i Vasaparkens nordvästra del. Toaletten, eller "kabinett" som den också kallades, hade bevakning. Toaletthuset är arkitektoniskt genomarbetat och har ett säteritak täckt med glaserad taktegel, och fasaderna är klädda med träpanel i olika riktningar. Byggnaden är numera upprustad men inte längre toalett utan ett sommarcafé.

     

    År 1911 skapades en spegeldamm intill den stora gräsplanen. Den ändrades dock om till en plaskdamm 1931. Under första världskriget användes parken, liksom många andra av Stockholms parker, som potatisland. I samband med Olympiska sommarspelen 1912 användes parken som träningsarena. De flesta lövträden i parken är från tiden då parken anlades, av de ursprungliga barrträdgrupperna finns ingenting kvar idag.

     

    I samband med breddning av Torsgatan färdigställdes 1947 tre terrassträdgårdar i grovhuggen granit och betongytor med reliefer. Kompositionen är formgiven av trädgårdsarkitekten Erik Glemme. En av terrasserna är möblerad med soffor och fontäner och har ett golv belagt med kullersten och betongplattor i olika mönster och färger. En liten bäck rinner nerför berget mot Torsgatan. (Wikipedia)

     
     
     
     
    16 juni 2015
     
    Den mässingglänsande byggnaden har ritats av Wingårdhs arkitektkontor. Ibland undrar jag om de har monopol på Stockholms nya byggnader?
     
    Sven-Harrys konstmuseum grundades av Sven-Harry Karlsson och öppnade i mars 2011. Den ligger vid Vasaparken i Stockholms innerstad. Huset är ritat av Anna Höglund på Wingårdh Arkitektkontor och inrymmer museum, konsthall, takterrass, restaurang, lägenheter och kommersiella lokaler. (Wikipedia)
    Bild från 16 juni 2015.
     
    Inne i Sven-Harrys konstmuseum finns även en restaurang - se här!
     
    16 juni 2015
     
    16 juni 2015 - västra delen mot Torsgatan
     
    16 juni 2015
     
    16 juni 2015
     
    27 april 2008
     
    6 maj 2012
     
     27 april 2008
     
    Just intill Vasaparken ligger också den mycket vackra Sinnenas trädgård - läs mer här!
     
     
    Nyanlagd park 1900 - Bilden från Stockholms stadsmuseum - Stockholmskällan
     
     1930-talet 

    Djurgården runt i vinterjasminens tid

     Ryssviken och Prins Eugens Waldemarsudde
     
    Årets första Stockholmsvandring gick runt Djurgården som var inbäddat i ett tunt fluffigt snötäcke. Det var minus 9 grader och vindstilla när vi startade vår vandring längs Djurgårdsbrunnskanalen och det kändes skönt att få långvandra i huvudstaden igen. För mig med 46 år av fysiskt trädgårdsarbete bakom mig, är en mil precis lagom att vandra. Det är alltid lika skönt att gå längs den vackra Djurgårdsbrunnskanalens mjuka sträckning från Lilla Värtan till Djurgårdsbrunnsviken. På 1700-talet fanns här en naturlig farled, men landhöjningen gjorde att Djurgården upphörde att vara en ö i mitten av 1700-talet. Men på kung Karl XIV Johans initiativ grävdes en kanal som invigdes 1834 och idag är nog alla stockholmare glada både åt kanalen och att Djurgården är en ö igen. 
     
    När vi hade gått hela den norra stranden framtill Djurgårdsbron, fikade vi inne på Djurgårdens besökcentrums café. Jag minns att jag nästan var skräckslagen då den byggnaden planerades av Djurgårdsförvaltningen och jag trodde att infarten till Djurgården skulle förstöras med den märkliga byggnaden. Idag tycker jag mycket om den här platsen och byggnaden smälter fint in i omgivningen. Läs gärna mer om byggnaden och platsen här!
     
    Nu ser jag fram mot många sköna vandringar och snart är det dags för de första vårtecknen!
     
    Alla mina Stockholmsvandringar finns här!
     
     
    Café Ektorpet vid Waldemarsudde är öppet alla dagar mellan 11-17, utom på måndagar då det är stängt. Vi får dock vänta en stund innan kaffet kan avnjtas på den vackra uteserveringen. Läs mer om caféet här!
     
    Vänliga människor matar trastarna!
     
    Nedanför Skansen en bit ifrån Sirishov, stod den här vackra hägern och väntade på våren...
     
    Prins Eugen av Ivar Johnsson
     
    Vinterjasminens blomperiod mitt i vintern får ett trädgårdshjärta att spritta lite extra och vid slottets södra fasad på Waldemarsudde lyser de gula blommorna nu i snön. Den här vackra och märkliga busken har sin blomperiod mellan december och mars.
     
     En favorit under mina vandringar runt Djurgården står i Villa Listonhills stora trädgård.
     
    Svanar som alltid lika fridfullt letar mat på sjöbotten vid Blockhusudden.
     
     Min kära vandrarvän, som bor på Djurgården!
     

    Groens malmgård

     
     Det finns en gammal vildvuxen trädgård i Vitabergsparken som gömmer sig innanför höga plank. Där inne växer knotiga gamla fruktträd och vilda buskar, som tack och lov inte beskärs så ofta som de borde. Av den anledningen har de vuxit i höjd, omfamnar den vackra byggnaden, böjer sig vackert över gångarna och blommar oerhört rikligt i maj. Groens malmgårdsträdgård är en av Stockholms äldsta, hemligaste och vackraste trädgårdar. 


    Den holländska vinhandlaren Verner Groen lät bygga malmgårdens huvudbyggnad i början av 1700-talet, men en trädgård hade legat på platsen sedan 1670-talet då den berömde arkitekten Carl Hårlemans farfar Christian Hårleman lät anlägga en trädgård, där det bland annat planterades 300 fruktträd. I trädgården fanns även växthus och orangerier där man odlade meloner, citroner och vindruvor.

     

    De tre bilderna överst är tagna 17 maj 2012

     

    Efter Werner Groens död 1721 övertog en annan vinhandlare, Joakim Schultz, gården. Av hans brandförsäkring framgår att han hade förutom malmgården även drivhus, orangeri, stall, vagnshus, hönshus och en stor fruktträdgård. Efter flera andra ägare togs huset över av Elsa Borg år 1879. Hon förvandlade malmgården till ett skyddshem för flickor, vilken efter sin död 1909 överlät hela verksamheten i Louise Ulffs ledning. Gården stod i missionens tjänst till 1928.

    År 1928 övertog sonen till Elsa Borgs trädgårdsmästare August Johansson egendomen. 1933 planterade sonen Josef Johansson till Borgs ära en magnolia i trädgården samt var den huvudsakliga donatorn till den staty, som 1972 restes intill magnolian. Statyn, som föreställer Elsa Borg omfamnande två små barn, skapades av Astri Bergman-Taube. Under statyn står att läsa "Den första verkliga socialarbetaren Elsa Borg Vita bergens drottning 1826-1909. Till minne av en enastående kärleksgärning. Donation av Augusta och Josef Johansson m.fl."

    På 1930-talet beslöt Stockholms stad att upprusta gården och sedan 1983 drivs egendomen av stiftelsen Malmgården Vita Bergen som odlar biodynamisk och anordnar julmarknad i huvudbyggnaden under adventstiden. (Wikipedia)

     

    26 april 2015 - Blommande Magnolia kobus upp i Vitabergsparken i bakgrunden.
     
     22 augusti 2012 - Från Sofia kyrkas torn
     
    Stiftelsen Malmgårdsvägen Vita Bergen 22 augusti 2012
     

    I en artikel i Dagens Nyheter i juni 1983 kan man läsa om Curt Järlborn som tog över handelsträdgården i mitten av 1970-talet och orades sig över att Antroposoferna som tagit över malmgårdens trädgård intill, även skulle komma att ta över Curres handelsträdgård. Men han säger att han kommer att sälja sig dyrt. 

     

     Nu håller antroposoferna på att etablera sig i Groenska malmgården. I deras planer ingår också att ta över handelsträdgården, planer som stöds av värden, det kommunala bolaget Stadsholmen. Curt Järlborn är idag aningen bitter inför dessa perspektiv. Man avvecklar inte bara en inarbetad rörelse på tre månader. Under mitt liv som affärsman har jag fått lära mig en viss etik. Kommunen har hittat en ny attraktiv hyresgäst. Okej! Jag är en liten skit i sammanhanget. Men det ska alla veta, jag går inte härifrån frivilligt. Jag säljer mig dyrt! (DN juni 1983)

     

    På våren när det japanska magnoliaträdet blommar ovanför Groens malmgård, öppnar man upp den lilla handelsträdgården som drivs i mindre skala sedan början av 80-talet och här finns även ett litet enkelt café. I den vackra lummiga trädgården odlas grönsaker biodynamiskt till försäljning och man kan även få låna en sax för att komponera sin egen bukett av trädgårdens sommarblommor.

    En dag i augusti besökte jag handelsträdgården när stockrosorna växte höga invid växthuset. Caféet hade inte öppnat för dagen så jag gick en liten runda i trädgården. Här förenas det odlade med naturen, vackert och nästans drömskt. Det är något med den här platsen som tar mig långt tillbaka i tiden, men jag vet inte vad det är som får mig att känna så. Trots de höga husen på andra sidan Malmgårdsvägen så känns det som om man befinner sig i tidigt 1800-tal. Vid bostadshuset är växtligheten vilt frodig, där träd och buskar omfamnar byggnaden på ett vackert sätt och jag hoppas att jag aldrig får se den här mystiskt underbara trädgården ´´snyggas till´´ alltför mycket.

     

    1983 bildades ´´Stiftelsen Malmgårdsvägen Vita Bergen´´.

     

    Stiftelsens ändamål är att bedriva läkepedagogisk verksamhet med ungdomar och socialterapeutisk verksamhet med vuxna. Detta arbete skall bedrivas som dagverksamhet i delvis skyddad form men med en viss öppenhet som kan göra platsen till en självklar träffpunkt för människor.

    Rudolf Steiners antroposofiska människosyn skall ligga till grund för hela verksamheten.

     

    Vårt familjeföretag Norrtälje Trädgårdsservice, fick en del anläggningsuppdrag i malmgårdens trädgård på 1980-talet. Vi fick någon gång även förbereda för filminspelningar och 1983 skulle flera scener ut filmen Raskenstam med bland annat Gunnar Hellström och Agneta Fältskog spelas in vid Groens malmgård. Innan inspelningen startade skulle trädgården stökas till en aning för att se lite förfallen ut. Vi som annars var vana att sköta våra trädgårdar noggrant, fick nu till uppdrag att helt enkelt stöka till och det kändes aningen märkligt.

     

     1906 - Bild från Stadsmuseets Stockholmskällan
     
     1906 - Bild från Stadsmuseets Stockholmskällan
     
     1906 - Bild från Stadsmuseets Stockholmskällan
     
    1943 - Bild från Stadsmuseets Stockholmskällan. Dr. Selling visar Groens malmgård - Stadsmuseets söndagsvisning.

    Café Ektorpet - Prins Eugens Waldemarsudde

     
    Adressen är Prins Eugens väg 6 och det var prinsens idé att öppna ett café i det gröna huset från 1700-talet en bit ifrån slottet, två dagar efter prinsens död 1949 öppnade caféet. Det här vackra och trevliga fiket som tillhör Prins Eugens Waldemarsudde, platsar hamnar högt upp på min tio i topplista på sommarcaféer i Stockholm!
     
    Här kan man till exempel ta kaffe med våffla, eller husmanskost och blicka ut över sjön och den vackra omgivningen. Just de här trakterna på Djurgåden hör till de absolut vackraste hägg- ocjh syrenplatserna jag vet, så passa på att besöka Ektorpet mellan hägg och syren!
     
    Läs gärna mer om Waldemarsudde här!
     
    28 maj 2008
     
    15 juni 2011
     
    16 maj 2012
     
    16 maj 2012
     
     3 juli 2013
     
     16 maj 2012
     
    16 maj 2012
     
    18 oktober 2015

    Parkbänk - Stockholmssoffan

    Prins Eugens Waldemarsudde med Ferdinand Bobergs vackra staket
     
    Under mina vandringar i trädgårdar och parker i huvudstaden, brukar jag alltid uppmärksamma parkbänkarna och som allt annat så går det mode i dessa stockholmarnas gemensamma utemöbler. På senare år har det kommit många fina parkbänkar till stadens parker (jag har några nya favoriter) och jag ska göra en ordentlig parkbänk-spaning i sommar tänkte jag. Men nu vill jag hylla den klassiska Stockholmsoffan som presenterades första gången på Stockholmsutställningen 1930 och det är ingen mindre än Gunnar Asplund som skapat denna fina och sköna parkbänk. Gunnar Asplund som var en av våra mest kända arkitekter, är kanske mest känd i Stockholm för Stadsbibliotekets byggnad vid Sveavägen. 
     
    Det var på Stockholmsutställningen 1930 som genombrottet för funktionalismen (funkis) skedde. Funkis stod för enkelhet och Asplunds soffa var verkligen enkel, med en stomme av två bockade u-järn, 19 ribbor, inga armstöd och 210 cm lång. Stockholmssoffan är skön att sitta på om man vill luta sig tillbaka och vila en stund. Tyvärr är den inte handikappvänlig och det är en anleding att den inte längre är så vanlig i parker idag. Men jag stöter på den lite då och då fortfarande och blir lika glad varje gång jag ser den klassiska parkbänken! I en artikel i Dagens Nyheter från 19 april 1980, läser jag att Stockholmssoffan då fanns i 2100 exemplar i Stockholms kommun, men idag har antalet krymp kraftigt.
     
    En nackdel med Asplunds soffa är att den är ´´lättvandaliserad´´ som DN skrev. Den är lätt att bryta isär och eftersom den inte är fastgjuten i marken, så ligger det nog många stockholmssoffor på botten i Stockholms vatten. Idag är väl de flesta parkbänkar fastgjutna och enklare att underhålla. Att måla 19 ribbor tar ju lite tid. 
     
    Jag ska nosa rätt på var man kan hitta Stockholmsoffan i sommar, men jag vet att den finns på Prins Eugens Waldemarsudde - se bilderna, men jag har även sett den på andra ställen i stan. Jag tycker att soffan ska ha sin speciella gröna färg i stället för den vitmålade, som jag ser ibland.
     
    Efter en googling såg jag att soffan fortfarande tillverkas och säljs av bland annat Nordic parks - se här 
     
     
    Malus Landskaps- och markutrustningar - säger på hemsidan att de är ensamma om tillverkningen. Jag vet inte vad som stämmer. Se hemsidan här!
     
    I vilket fall som helst är skönt att se att soffan fortfarande tillverkas! Länge leve Asplunds Stockholmsoffa!
     
     
     Prins Eugens Waldemarsudde
     
    Stockholmssoffan i Gamla Stan - augusti 2015
     
    September 2014

    Årskrönika 2015

    Personligen blev 2015 ett mycket bättre år än 2014 och jag kan se tillbaka på många fina stunder. Däremot blev det på många håll ett tragiskt år utanför min lilla skyddade trädgårdsvärld. Krig har rasat och som orsakat den största flyktingvågen sedan andra världskriget. Ondskan har fått allt starkare fäste i delar av vår vackra värld, men jag hoppas att fred och kärlek till slut kommer att segra...!
     
    Den här årskrönikan kommer dock att fokusera på händelser i min nästan oförskämt trygga värld - i naturen,  i trädgårdar, i vackra parker och i Stockholm.
     
    Bloggen är min dagbok och årskröikan är säkert inte intressant för andra än mig själv - men ni är givetvis hjärtlig välkomna att hänga med på min summering av 2015 - då kör vi!
     
    Januari
     
    Den 11 januari låg staden inbäddat i ett tunt snötäcke och jag tog kameran med mig ut för att fånga Stockholms vita rum denna annars så snöfattiga vinter. Läs mer här!
     
     Jag tog en ledig onsdag den 28 januari och funderar lite på den kommande pensionen och förklarade även min kärlek till Djurgården, den kärlek som senare under året kom att bli ännu starkare. Läs mer här!
     
     Februari
     
    Den 7 februari beskrev jag en stor trötthet som drabbat mig och hur mitt yrke nästan sugit ur all kraft. Men jag anade ett ljus i mörkret...! Läs mer här!
     
     
     
    Förutom Djurgården är Långholmen min favoritö i Stockholm och jag skrev den 26 februari att jag skulle kunna tänka mig att sitta på livstid på den vackra ön. I slutet av februari blev det meteroligisk vår i huvudstaden och jag kameravandrade på Långholmen - se här!
     
     När jag törstar som mest efter blommor och värme under vår mörka tid, åker jag antingen till Edvard Andersons växthus i Bergianska trädgården, eller till Bosse Rappnes Slottsträdgården Ulriksdal. Den 27 februari blev det ett besök i Rappnes vackra växthus - se här!
     
    Mars
     
    När den första vårmånaden äntligen kom, skrev jag om Stockholms förändring och hur okänsligt stora fula skrytbyggen - ritade av kända arkitekter - verkar placeras lite var som helst, även i mycket känsliga miljöer i huvudstaden. Se här!
     
     Det här året ´´firades´´ att jag jobbat 45 år i trädgårdar - se här!
     
     ...och så kom då äntligen värmen och det började blomma i Stockholms parker. Vintergäcken var först ut här på Adolf Fredriks kyrkogård den 7 mars. Se här! Dagen efter vårvandrade jag på kvinnornas dag på Söder - se här!
     
     På min arbetsplats vid Engsholms slott, började jag vårstäda den 12 mars - läs mer här!
     
    Jag tänkte tillbaka på alla trädgårdsmöten som blivit möjliga på grund av den här bloggen - Läs här!
     
     
     Den 21 mars föll vårsnö över Stockholm och de tidiga blommorna kämpade på och skapade fantastiska kontraster - kolla här!
     
     
    Den 27 mars gick jag på Nordiska trädgårdar och träffade som vanligt många trädgårdsvänner. Flera spännande boksläpp visades under mässan och jag hade en kasse böcker med mig hem - läs mer här!
     
     
     April
     
     April kom och nu blev mina vandringar i Stockholm både lättare, tätare och längre och den 12 april Scilla-vandrade jag på Kungsholmen och i Vasastan - läs gärna mer här!
     
     
     
    Engsholms slottspark vaknade upp ur vinterdvalan och med våren kom blommorna och fågelsången tillbaka! Den här stilla magiska morgonen när bofinken sjöng, trivdes jag extra bra i slottsparken.
     
    I slutet av april fick våren fäste på allvar i huvudstaden och prunus och magnolia tävlade i skönhet i trädgårdar och parker. Här blommar ett japanskt körsbärsträd invid rättvisans stränga fasad på Kungsholmen - Rådhuset. Se mer här!
     
     Allt fler magnolior planteras i Stockholm, men den är Magnolia kobus inne i kvarteret Cepheus gård i Gamla Stan är en gammal kämpe som är gudomligt vacker när den blommar. I slutet av april fick jag tillfälle att komma in på gården för att ta bilder. Se här!
     
    Maj
     
     Den första dagen i maj vandrade jag runt Djurgården, med alla mina sinnen öppna. Nu inleddes den vackraste tiden på Djurgården och det lockade att vila på bryggorna igen. Borta vid Isbladskärret byggde hägrarna på sina bon. Läs mer här! 
     
     ...och på Engsholm blommade slånet som skum i bergskrevorna vid stranden!
     
    Under den gudomligt vackra tiden mellan magnolia, hägg och syren, vandrade jag kors och tvärs genom staden och jag har nog aldrig tidigare fångat våren och försommaren på bild, som under detta år! Kolla in blogginlägget här!
     
     Den 10 maj var Långholmen vackrare än någonsin, som här vid stranden där häggen fullständigt knockade mig! Nu var det extra gott att leva! Se mer i blogginlägget här!
     
     Vid vackra Rosendals slott blommade olika härliga narcissor och det var nu som jag började få växtlistor av en av Djurgårdsförvaltningens trädgårdsmästare. Se här!
     
     Den 22 maj åkte min dotter och jag på vår traditionella vårresa, som i år gick till Paris. Senast jag var där så var jag 18 år gammal och uppfattade inte då att staden är så fantastiskt vacker! Se här!
     
     ...och jag fick äntligen se underbara Giverny! Se den fantastiska trädgården här!
     
     
    På min arbetsplats, Engsholms slott fyllde vår lindallé hundra år - läs mer här!
     
     I maj blev jag också klar med ett av mina mest genomarbetade blogginlägg under de tio år som jag bloggat - en dokumentation av Stockholms magnolior! Se här!
     
    När syrenena blommade på Söder i slutet av maj, knockades jag ännu en gång...! Här den syrenblommande, grusbelagda Bergsprängargränden i Vitabergsparken. Se mer här!
     
    Juni
     
    På nationaldagen vandrade jag runt Djurgården och den dagen kommer jag alltid att minnas med värme. Som tack för hjälpen, för alla växtlistor som jag fått, ville jag bjuda Cecilia (som bor på Djurgårdens vackraste plats) på fika och vi upptäckte att vi inte enbarat hade växter gemensamt! Hur var det kungen uttrycket det...klick! Se den fantastiska vandringen här!
     
     
    För första gången nosade jag runt ordentligt  i Vasastans gröna rum och upptäckte att den här delen av stenstaden grönskade mycket mer än vad jag trodde! Se själva här!
     
     ...och den 22 juni fyllde bloggen 10 år!  Se mer här!
     
     
     
    I slutet av juni blommade flädern uppe på Monteliusvägen. Här från söders höjder på Mariaberget, har man härlig utsikt över huvudstaden!
     
    Juli
     
    Den 9 juli fick jag besök på Engsholms slott av tre trädgårdsmästare från Kungliga Djurgårdsförvaltningen och jag blev bjuden på sallad och morotskaka! Läs mer här!
     
     Den 12 juli vandrade jag ännu en gång Djurgården som blommade vackrare än någonsin! Se här!
     
    ...och i slutet av juli vandrade jag i mina drömmars stad, från Karlaplan till Mariatorget! Se här!
     
    Augusti
     
    I augusti blommade stockrosorna på Breda gartan i Djurgårdsstaden och vi fikade på underbara Café Skroten! Kolla här!
     
    Det här året besökte jag sagoön i Östersjöhavet två gånger, i augusti med min älskade dotter! Se fler bilder här!
     
    En av dessa fantastiska soluppgångar på Blockhusudden och 
    den 20 augusti tog vi vår frukost på bryggan. Vi två morgonpigga soluppgångälskande trädgårdsmästare! Läs mer om den magiska morgon här!
     
     Augusti och Clematis-tider på Engsholm. Om ni vill och orkar... se fler bilder här!
     
     Jag gjord en en ordentlig genomgång av Stockholms sommarblommor 2015 och nosade rätt på växtlistor, som vanligt. Se här!
     
    September
     
     På min septemberresa i Sverige besökte jag vackra Sofiero och Norrvikens trädgårdar - se här!
     
     ...och jag bodde på Hotell Gässligen i Skåne - och i ett kloster i Östergötland...! Se här!
     
     Blomstermoroten blev årets växt i Engsholms slottspark!
     
    Och det gamla orangeriet utanför Engsholms gräns, fortsätter att fascinera mina följare...
     
    ´´Heta hyttan´´ i Piteå gjorde en glasserie med min morfars skepp i september! Läs mer här!
     
     Oktober
     
    Engsholms slottspark sprakade av höstfärger. Här bergskörsbär och manschuriskt valnöt - se här!
     
     ... och jag trivdes ´´Så mycket bättre´´ ute på Blockhusudden...! Kolla här!
     
     Eftersom jag allitd har en stor lust att se Stockholm från ovan, tiggde jag mig upp i Wennergrens center för att ta höstbilder - se mer här!
     
    November
     
     Vi åkte på en underbar november-weekend till Visby och den magiskt vackra medeltidsstaden vilade efter en lång säsong. Vi trivdes gott i de lugna, vilande tomma gränderna! Se här!
     
    ...och så visade ondskan sitt fula tryne igen. Hela världen sörjde med Paris och Frankrike.
     
    December
     
    2015 blev ett fantastiskt år som avlutades på Djurgården tillsammans med några av de allra käraste i mitt liv!
     
    Nu laddar jag för ett förhoppningsvis lika lyckligt 2016!
     
    Gott Nytt År mina vänner!
     
    Amaryllis 'Denver' 
     


    RSS 2.0
    Related Posts with Thumbnails