• 2009
  • 2008
  • 2007

  • Site Meter

    Fläderblomning på Monteliusvägen

     Jag provar den nya filmfunktionen ´´långsam´´ i Iphone 6. Kanske att det går lite för långsamt?
    Läs mer om Monteliusvägen här!
     
     
     Den snabbare versionen
     
     

    Högsommar på Söder och semestertankar

     
    Under våren och tiden mellan hägg och syren, blommar buskar och träd som bäst och det är den absolut vackraste tiden på året. Nu mitt i sommaren, då vi har passerat sommarsolståndet, när fläder, schersmin och vildrosor blommar, känns det lite lugnare. Man hinner njuta på ett annat sätt, mer stillsamt än när Prunus och Syren svämmar över trädgårdar och parker.
     
    När jag under lördagen vandrade på Söder, tänkte jag dock att det borde planteras många fler schersminer i staden. Det är som om det mesta krutet läggs på vår- och försommarblomningen. För att inte blomsteråret ska rusa blixtsnabbt förbi, så behövs de här sent blommande buskarna. Trädgårdsprakttry är en annan buske som det skulle kunna finnas fler av i Stockholms parker och trädgårdar. Nu går vi in i de ädla rosornas tid och perennernas! Grönskan i år är grönare än någonsin och tillväxten slår väl nya rekord kan jag tänka och nu ser det ut som om värmen till slut letat sig hit. Jag vågar inte tänka på hur många gånger jag kommer att klippa gräsmattorna i Engsholms slottspark i år!
     
    Semestertankar
    Om fem veckor börjar min semester och jag har bokat den charmiga lägenheten i den medeltida gränden inne i Visby igen, för vilken gång i ordningen vet jag inte, senast var 2012 då jag skrev på boken. Lägenheten är belägen nära botaniska, Stora torget och Almedalen och jag ser fram mot fyra dagars total vila då i mitten av augusti. Läsa en bok i en solstol på en strand. Vandra i Sveriges vackraste botaniska trädgård och bara vara på ön där oro och stress rinner av. Jag kommer dit när den stora massan av turister åkt hem till jobb och skola, då stockholmsvecka och medeltidsvecka är avverkade, då Visby är en stillsam idyll. Jag trivs bra med sensommarsemester!
     
    Inne på Fjällgatans gårdar prunkar det. Ute på gatan står turistbussar i rad och människor från hela världen fotograferar utsikten från en av Stockholms bästa utsiktsplatser. Här inne på gårdarna är det stilla. Under 1980-90 talet jobbade jag inne på dessa gårdar när vi drev vårt familjeföretag Norrälje Trädgårdsservice och vi handskottade även snön här på vintern.
     
    Stockholms vackraste - Katarina kyrka!
     
    Fönsterluckor på Mäster Mikaels gata
     
    Utsikt från Corneliusparken
     
    Utsikt mot Skeppsholmen från Sista Styvens trappor.
     
    Paradisbuske i Stigbergsparken
     
    Söderkåk vid Kvastmakartrappan
     
    Det händer då och då att jag kommer till platser i huvudstaden där jag aldrig varit. Blecktornsstigen och husen runt omkring den lummiga parken var en mycket trevlig ny bekantskap. Här skulle jag vilja bo!
     
    Vid Årstavikens norra strand, fanns det inte några lediga bryggor...
     
     ...och i Tantos kolonilotter blommade bland annat luktpioner och jag önskar ännu en gång att mitt luktsinne varit bätre. 
     
    Vandrarmusik...!

    Regn över slottsparken

    Vit brunnäva - Geranium phaeum ´Alba´
     
    Liten Flocknäva - Geranium x cantabrigiense.
     
     
     Aklejruta - Thalictrum aquilegiifolium

    En ´´sommardag´´ i Engsholms slottspark

     
     
    • 04.45 Vaknar av harpmusik från mobilen (måste byta väcksignal)
    • Koltrasten utanför sovrumsfönstret har sjungit hela natten
    • Ser ut över Kungsholmen, vattnet ligger stilla.
    • Ut med 308:an på 4:an - destination Engsholm, 7 mil från Bromma!
    • Anländer till slottsparken strax före 6
    • Kokt ägg, macka och kaffe med J
    • Planterar vacker rödbladig Trifolium på terrassen
    • Lyssnar på rapmusik...?
    • Plockar bland pelargonerna som liksom trädgårdsmästaren längtar efter sol
    • Bär upp en återuppstånden stamfuchsia i urna till terrassen
    • Binder upp aklejor som vill lägga sig
    • Klipper bort överblommade blommor på aklejor, så att de ska blomma längre
    • Klipper ner nepeta så att de senare ska blomma långt in i hösten
    • Stöd åt Stanwell P-rosor
    • Testar luktsinnet på stora fluffiga luktpioner - funkar hyfsat om jag kommer nära
    • Blir alltmer irriterad på gipset på vänster arm, tar bort det i slutet av veckan
    • Köttgryta med ris till lunch! Gott! Tack Johan och Erik!
    • Till tippen med kamrat J
    • Vi lämnar järnskrot och får några hundringar
    • Tillbaka i slottsparken
    • Sår andra omgången sallat
    • Kaffe
    • Vattnar trädgårdslandet - före regnet
    • Tar en fotorunda i parken - före regnet
    • Äter middag på slottet eftersom jag ska övernatta
    • Checkar in på mitt rum och regnet smattrar mot fönstret
    • När blir det sommarväder?
     Rosen heter Westerland...
     

    Idag fyller min blogg 10 år!

     
     
     
     
    Dagarna innan midsommar, den 22 juni 2005 började jag skriva något som kallades blogg och jag var en av de första i landet som började skriva ´´trädgårdsdagbok´´ på Internet, vilket då ansågs som mycket märkligt. Blogg var något som bara Carl Bildt och några andra skumma personer sysslade på med, så jag höll det hemligt och berättade bara för de närmaste. Tio år har gått och det har hänt väldigt mycket i mitt liv på grund av den här bloggen och för ett tag sedan berättade jag hur bloggen förändrat mig -  (klicka på länken)  ´´Trädgårdsmöten - 10 år med bloggen´´
     
    ´´Slottsträdgårdsmästaren´´ har på den senaste tiden blivit mer av en Stockholmsträdgårdsblogg, än en blogg där man följer en trädgårdsmästares arbete i en Sörmländsk slottspark. Egentligen borde den väl idag heta ´´Stockholms gröna rum´´, som boken och Facebooksidan, men så länge jag jobbar som trädgårdsmästare på Engsholms Slott så behåller jag namnet Slottsträdgårdsmästaren. Jag kommer givetvis även i fortsättningen att visa Engsholms vackra slottspark här på bloggen, även om det blir mycket upprepningar.
     
    Nu firar jag 10 år som bloggare och skulle väl egentligen skåla med lite bubbel!
    Idag innehåller bloggen 3 202 inlägg och 20 803 bilder! Tack alla ni som fortfarande hänger med och välkomna ni som nyss hittat hit. Bloggen har inte längre lika många besökare som innan de snabbare sociala medierna tog över, men jag kommer trots det att fortsätta skriva och fotografera för bloggen så länge jag orkar, det här ju min egen bilddagbok! 
     

    Regnig midsommardagsvandring på Kungsholmen

     
    Trots regnet och trots att sommaren fortfarande tvekar, så hade jag en fin kungsholmsvandring den här midsommardagen. Ljuset var behagligt och stan nästan tom på folk. På Kungsholmstorg blommade planteringarna nere mot Norrmälarstrand och just nu är det den armeniska nävan som märks mest. Läs gärna mitt tidigare inlägg om Kungsholmstorg där det finns en växtlista med allt som växer i de här planteringarna. Se här!
     
     
    Flocknäva vid Kungsholmstorg
     
    Statyn på Fleminggatan heter ´´Tidningsläsarna´´ av Sven Lundqvist (1918-2010), rest 1972. Aktuellt ämne idag när de flesta läser webbtidningar. Tidningarna på nätet har ju fördelen att de uppdateras ständigt. Blir det jordbävning någonstans i världen så vet vi det efter några minuter. Men inget går upp mot en papperstidning när man till exempel sitter på ett café, det är inte samma trevliga känsla att stirra på en mobilskärm. Det verkar dock som om papperstidningens tid är räknad, idag när DN är lika tunn som Norrtelje Tidning.
     
    Pierska muren med Stockholms finaste buxbomhäckar, även om de ännu inte är sommarklippta. Mer om Piperska muren här!
     
    Ungersk syren vid Rådhuset. Säga vad man vill om den här syrenen som både är vacker och som blommar senare än bondsyrenen - den doftar inte gott!!!
     
    Den här tickan på lönnen vid trädgården bredvid Kungliga myntets gård på Hantverkargatan - indikerar att trädet är döende. 
     
    Det här Ginkgoträdet planterades här i Serafens trädgård 1998 då Stockholm var kulturhuvudstad. En gåva från den tyska staden Weimar.
     
    Om växter kunde tänka så skulle nog dessa ekar undra varför de inte får växa upp till ståtliga robusta träd, i stället för att ständigt tuktas till en fjollig häck vid Stadshuset. Och varje år drabbas de av mjöldagg på grund av beskärningen.
     
    Som vanligt gick vår och försommar fortare än man ville och de flesta träd och buskar har klarat av årets blomning. Men jag gläds åt fläderblomningen och att schersminerna har börjat blomma och sprida sin berusande doft på flera håll i staden. Trädgårdsprakttry och paradisbuske har också sin tid nu och vad gäller träd så dröjer det ännu en stund innan Katalpan börjar blomma på Karlaplan, Villagatan och vid Bergianska trädgården. Och rosorna så klart! Den här (troligen Ingrid Bergman) pryder en gård på Norr Mälarstrand.
     
    Inne på en stor gård vid Kungsholmstorg hade blåregnet nästan blommat klart. Jag kom för sent! Det blir ett nytt försök nästa år...
     
    Vid Stadshuset kunde jag inte låta bli att fråga om jag fick ta en bild av det här brudparet! Lycka till, sa jag sedan till de här två förhoppningsvis lyckliga personerna!

    Midsommarbåten

     

    Lärkstadens gröna rum

     Bragevägen
     
    Lärkstaden (eller Lärkstan) är ett informellt område i stadsdelen Östermalm i Stockholms innerstad, huvudsakligen uppfört 1907–1917 efter stadsplan av Per-Olof Hallman. Området har fått sitt namn från det tidigare kvarteret Lärkan i området. Den norra delen av området har karaktär av villastad, men få villor eller så kallade townhouse utnyttjas idag som enfamiljshus, och området har under efterkrigstiden kommit att präglas av kontor och utländska beskickningar. Områdets södra bostadskvarter består av flerfamiljshus och domineras av Engelbrektskyrkan.
     
     
    Eftersom området är informellt har det inga officiellt fastställda gränser. Idag avses vanligen ett område begränsat av Odengatan, Valhallavägen, Karlavägen och Uggelviksgatan. Ibland avses det ursprungliga området av kvarter med lärk-namn norr om Östermalmsgatan. Basområde Lärkstaden, som omfattar ett något större område än den gängse definitionen, inkluderar ett antal kvarter söder om Karlavägen. Basområdet omfattar därmed 16 kvarter, har en landareal på 16 ha samt hyser 2.310 invånare år 2012.
    (Wikipedia)
     
    Om stadsplaneraren Per Olof Hallman skapade vackra kvarter för ´´vanliga´´ stockholmare vid Röda Bergen i Vasastan, så blev Lärkstaden på Östermalm en plats för maktens män. Idealet var den engelska trädgårdsstaden. Röda Bergen och Lärkstaden är inga platser i huvudstaden som besöks så flitigt av turister, men jag tror att de skulle få en annan och mer vidgad bild av staden om de även besökte dessa platser. 
     
    Det är skönt att vandra i kvarter där gatorna följer terrängen och höjdskillnader, svänger och slingrar sig fram, som här i Lärkstaden och i Röda Bergen. Jag tror att stadsplanerare Per Olof Hallman håller på att bli min idol faktiskt! Men det finns såklart stora skillnader mellan folkets Röda berg och den fina Lärkstaden. Här är det kända arkitekter som skapat palatsliknande byggnader, som trots att de är vackra kan se lite tunga och dystra ut. Vissa fasader är ljusa men det är övervägande handslaget mörkt tegel som använts. I kvarteren nordväst om Engelbrektskyrkan finns ganska lågt sammanbyggda enfamiljshus med tillhörande trädgårdar. Utefter Bragevägen väster om kyrkan är de pampiga husen fristående, med små trädgårdar vid entréerna.  Lärkstaden sträcker sig österut mot den trafikerade Valhallavägen, men idag höll jag mig inne i de lugna kvarteren. 
     
    Typiskt för Hallmans stadsplan är att grönskan i kvarteren är viktig och för en trädgårdsmästare (för tillfälligt med gipsad arm) är det fint att se vackra byggnader omslutna av grönskande gårdar. Lärkstadens enda park heter Balders hage och sträcker sig längs Friggatan. I den långsmala parken vandrar man på en slingrande stig och här kan man slå sig ner på en bänk och fundera över varför Per Olof Hallman inte fick fler uppdrag i Stockholm, även om han även utformade bland annat Eriksbergsområdet, Diplomatstaden, Blecktornsparken, Gamla Enskede och Aspudden. Några caféer finns det knappast i de här kvarteren. Jag gick ner till Ellen Keys park och tog en kaffe på Café & Bistro Birger.
     
    Ett utdrag ur den utmärkta boken ´´Den glömda staden´´ av Thomas Paulsson:
     
    Hallman ville dra in villastaden i Stockholm och som dess framtida befolkning hade han de välsituerade i tankarna. Villastaden skulle alltså vända sig till samma socialgrupper som de som bebodde Djursholm, men en fördel med Lärkstaden var dess mindre avstånd från Nedre Norrmalms arbetsplatser. Enligt Hallman fanns ett stort antal burgna familjer som önskade bo i eget hem, och det borde då vara stadens plikt att förse dessa villabyggare in spe med tomtmark. Att tomterna skulle göras små berodde på ekonomiska skäl - de skulle då bli överkomliga för avsedd socialgrupp, dessutom vore det ett medel att förhindra spekulation. Förutom bostäder skulle området innehålla ¨¨nödvändiga´´ grönområden och den tilltänkta Engelbrektskyrkan.
     
    Husen är alla varandra olika och uppvisar en provkarta på villaarkitekturens alla stilar under 1900-talets början - där återfinns medeltida drag, romerska, renässans, barock och nygotik. Ett hus framträder som ett palats, ett annas som en kontinental villa.
     
    Bragevägen med Engelbrektskyrkan som granne.
     
    Bragevägen
     
    Engelbrektskyrkan som just nu renoveras, sträcker sitt 100 meter höga torn över Lärkstaden.
     
    Ungersk syren vid backen upp mot kyrkan.
     
     På Engelbrektskyrkans branta kyrkogård, finns vackra växter som bokharabindan här vid trapporna...
     
    ... och det just utslagna paradisblomstret.
     
    Varför ser inte gatuskyltarna ut så här idag?
     
    Östermalmsgatan vid Arkitekturskolan med blommande nepeta och en byggnad som inte tillhör Lärkstaden
     
    KTH:s Arkitekturskola på Östermalmsgatan har ibland utsetts till Stockholms fulaste hus (nepetan förskönar platsen just nu). Nu har skolan flyttat till nya lokaler och det är inte bestämt vad ´´Stockholms fulaste hus´´ kommer att användas till i framtiden! Jag läste någonstans om matmarknad och restauranger. Läs mer i Lars Epsteins blogg  här.
     
    Östermalmsgatan om man vänder blicken mot Lärkstaden.
     
    Doft av schersmin
     
    Friggatan
     
    Tyrgatan
     
    En gård på Tyrgatan
     
    Karlavägen 

    Vasastans gröna rum

     Titta in i Vasastans Gröna rum - 16 juni 2015! Bilden från Atlasområdet.
     

    Vasastan (formellt Vasastaden) är en stadsdel i Stockholms innerstad, Norrmalms stadsdelsområde.

    Vasastan begränsas i väster av Barnhusviken/Karlbergssjön, i söder av Tegnérgatan, i öster av Birger Jarlsgatan-Roslagstull-Roslagsvägen samt i norr av Brunnsviken och kommungränsen mot Solna (Norrtull-Norra Länken). Den gränsar till stadsdelarna Norrmalm, Kungsholmen, Östermalm och Norra Djurgården samt till Solna kommun. Antalet invånare uppgår till cirka 60 000 (1934 var antalet invånare hela 103 336).

     

    På området låg tidigare de stora ägorna Rörstrand, Sabbatsberg och Bergianska trädgården. Den första stadsplanen togs fram 1880 och man började då bygga på området söder om Odengatan. Snart fortsatte byggandet även i utkanterna av stadsdelen. Birkastaden byggdes i huvudsak 1902–1912, Rödabergsområdet 1916-1927 och Atlasområdet 1925. (Wikipedia)

     

    Inflammation i vänster arms senor, sa läkaren innan jag blev gipsad. Överansträngning efter förra veckans stress i Engsholms slottspark. Gipset ska sitta på i en vecka, men jag börjar nog jobba på måndag igen. Vad gör jag då hemma i Stockholm mitt i sommaren? Inte kan jag sitta inne i lägenheten i juni månad, så jag tog Nikon och begav mig in till Vasastan, stadsdelen som inte brukar synas så mycket här på bloggen mer än bilder från Sinnenas trädgård och Observatorielunden. Annars är Vasastan den stadsdel som jag endast brukar passera, men i slutet av 70-talet bodde jag ett år på Norrtullsgatan 57, 4 trappor upp. Efter ett år längtade tillbaka till Brommas grönska. 

     

    Dagens stilla vandring med gipsad arm, fick mig att förstå att Vasastan har överraskande många gröna rum och att Rödabergsområdet (som troligen fått namnet efter den rödfärgade granit som fortfarande finns här i bergen) är en mycket trivsam, vacker och lugn del av Stockholm. Torsgatan som går rakt igenom Rödabergsområdet  är dock en ganska stor och under vissa tider på dagen, trafikerad gata. Annars känns den här delen av Vasastan som en lugn småstadsidyll, men med lite högre hus än i småstäder, även om vissa av husen är lägre än de vanliga bostadshusen i Stockholm med 5-6 våningar. 1920-talsbyggnaderna är vackra och det här kan man läsa på Wikipedia:

    Röda bergen utgör Stockholms största samlade innerstadsmiljö som präglas av 1920-talets stadsplaneideal och byggnader i storgårdskvarter. De grönskande miljöerna var det stadsmässiga svaret på trädgårdsstaden. Anläggandet av stadens mark samordnades med den enskilda för att skapa en genomarbetad stadsmiljö av hög kvalitet. Röda Bergen är därför som helhet sedan 1987 kulturskyddat som riksintresse. Stockholms stadsmuseum har bedömt att Rödabergsområdet har synnerligen stort kulturhistoriskt värde, vilket gäller såväl byggnadernas yttre som hela stads- och parkmiljön. 

     

    I Röda bergen är det glest mellan caféer och restauranger, vilket kanske är en anledning till lugnet. Jag pratade med en äldre kvinna vid Sätertäppan som bekräftade att de här kvarteren verkligen var lugna och trivsamma att bo i. Stadsplanen för Rödabergsområdet har Per-Olof Hallman ritat, arkitekten och stadsplaneraren ritade även Lärkstaden på Östermalm (det kommer snart ett blogginlägg om Lärkstaden). Till skillnad från den stora Lindhagenplanen som format den största delen av Stockholms innerstad med spikraka gator och fyrkantiga kvarter, från slutet av 1800-talet och en bit in i det nya seklet, så var Hallmans ideal i stället mer romantiskt, där han följde och utnyttjade terrängen. Troligen samarbetade han med den dåvarande stadsträdgårdmästaren Mauritz Hammarberg.

     

    Så här med facit i hand, skulle det varit bättre om denna Hallman fått levat och verkat lite tidigare, då det nya Stockholm skulle utformas. Albert Lindhagen med sin stora generalplan för huvudstaden och Per-Olof Hallman hade helt olika syn på hur Stockholm skulle se ut och hur människor skulle bo. Jag hade hellre sett fler sådana här bostadsområden än de strikta raka kvarteren som kommit till genom att varje nivåhöjning sprängdes bort och stora trädgårdar försvann.

     

    Väringatäppan på Väringsgatan.
     
    Väringatäppan
     
    Solvändan
     
    Kvarteren är utformade så att husen ofta har belönats med en stor grön gård, som här vid Vikingatan-Väringgatan.
     
    Den stora gröna gården vid Vikingagatan-Väringgatan.
     
    Vem gillar inte fönsterluckor? Som här på Rödabergsgatan.
     
     Plötsligt öppnar sig en väg in till den vackra grönskande Hedemoratäppan! Det här var en ny plats för mig i Stockholm och det skulle komma fler för mig okända platser här i Vasastan!
     
    I Hedemoratäppan rådde lugnet!
     
    Ännu ett grönt rum, här på Torbjörn Klockares gata
     
    En annan för mig okänd plats i huvudstaden är Sätertäppan, en mycket vacker och stillsam plats med vackra 20-talshus runt omkring.
     
    Sätertäppan
     
    En gata med låga hus som verkligen skiljer sig från den övriga stockholmsarkitekturen är Falugatan. En ren idyll i storstaden!
     
    Hälsingehöjden
     
     
     Karlbergsvägens sista del bort mot väster är en grönskande del av Vasastan. På en karta från 1700-talet ser man att från Odenplan och ända bort till Karlbergs slott, fanns här stadens då ståtligaste allé. I slutet av 1800-talet måste allén lämna plats för den nya Karlbergsvägen. Den gamla landsvägen med den långa allén blev nu i stället en bred gata med små förgårdsträdgårdar på båda sidor.
     
    Under mitten av 1900-talet togs förträdgårdarna bort - för trafikens skull, men nya alléträd planterades och mellan Torsgatan och Norra Stationsgatan finns fortfarande förträdgårdarna kvar - se bilderna här nedan. Tänk om hela långa Karlbergsvägen fått ha kvar alla sina små trädgårdar framför husen - så vackert det hade varit. Men Stockholm planerades under förra sekelskiftet inte för människor, utan för den kommande trafiken. Än idag är Stockholm i första hand stadsplanelagd för bilar!
     
    Jag lämnade Rödabergsområdet och Karlbergsvägen för att fortsatta bort till Vasaparken - Vasastans största park. Det här är en av Stockholms största lekpatser, med bollplan - skridskobana på vintern och en stor lekplats för de minsta barnen. I den västra delen finns dock även lummiga gröna rum att gömma sig i. Här i parken blev det en stunds vila för den gipsade stadsvandraren och en ceasarsallad vid caféet.
     
    Astrid Lindgrens terrass som ligger just intill Dalagatan 46 där hon bodde.
     
    Sven-Harry Karlssons konstmuseum och konsthall vid Vasaparken som öppnade 2011. Huset är ritat av Anna Höglund på Wingårdh Arkitektkontor och inrymmer museum, konsthall, takterrass, restaurang, lägenheter och kommersiella lokaler.
     
    Den lummiga delen av Vasaparken
     
    Vasaparken mot Torsgatan
     
    Nävor i Vasaparken
     
    Fönsterluckor på Atlasgatan
     
    Den sydligaste delen av Vasastan utgörs av järnvägen.
     
     Barnhusviken skiljer Vasastan från Kungholmen och här avslutade jag min vandring med gipsad arm och tog tunnelbanan hem till Bromma!

    De första rosorna slår ut på Rosängen

    Pimpinellifoliarosen Mary Queen of Scots
     
     
     
    Ljuset var väldigt besvärlig i Kerstins vackra Rosäng på Långholmen idag och de flesta bilder fick raderas. Som tur var fångade jag pimpinellrosen Mary Queen of Scots och vita midsommarblomster.
     
    Kestin tar en öl på Rosängen...eller rättare sagt tar upp en ölbukr som någon slängt! Läs mer om Kerstins vackra rosäng här!
     
     Efter dagens vandring var det skönt att vila en stund på Lundagatan!
     
    Lundagatan - inte klotter!

    Doft av kaprifol på Engsholm

    Idag kom nya böcker till slottet som ska säljas till våra gäster. Det är tredje sändningen...!
     

    Tätt intill i Bergianska trädgården

    Brunnäva (Geranium phaeum) i kvällsljus
     
    Dockakleja (Aquilegia ecalcarata)
     
    Nätnäva (Geranium renardii)
     
    Polemonium viscosum
     
    Glömde kolla vad den hette...
     
    Mer från Bergianska trädgården här!
     

    Rödblommig hästkastanj - Aesculus carnea - i Stockholm

    Humlegården 7 juni 2015
     
    Korsningen Wallingatan-Västmannagatan 7 juni 2015
     
    Stureplan 7 juni 2015
     
    Norrmalmstorg 6 juni 2015
     
     
     Humlegården 7 juni 2015

    Nationaldagsvandring runt Djurgården

     Utanför Lilla Hasselbacken på Djurgårdsslätten blommade hagtorn och oxel.
     
    För att fira vår nationaldag bestämde jag mig för att vandra runt Djurgåden och efter att ha klivit av spårvagnen vid Djurgårdsbron valde jag för omväxlings skull att gå medsols runt den vackra ön. Sträckan är drygt en mil och idag jag lämnade inte strandpromenaden, Rosendals trädgård fick vara ifred från mig den här gången. När jag passerade Lejonslätten funderade jag lite på min tveksamhet till färgsprakande rhododendron, men det är svårt att inte fascineras av Lejonslättens färgprakt just nu. De stora blommande hästkastanjerna intill, skapar dock en viss balans som kändes gott för en färgkänslig trädgårdsstadsvandrare.
     
    Det är rofyllt att följa Djurgårdsbrunnskanalen ända ut till Villa Parkudden och i kanalen gled båtar förbi, några paddlade kajak och två hjältar simmade...! Den södra delen av Djurgårdsstranden vetter mot saltsjön och är livligare vad gäller båttrafiken.
     
    Prins Eugens Waldemarsudde har sin vackraste tid nu när syrenerna blommar - men kanske att jag kom en vecka för sent ändå eftersom bondsyrenerna börjar blomma färdigt för i år. Som tur är finns här även förädlade syrener som blommar senare.
     
     Nu blommar bergsklematis och blåregn tillsammans på Galleriterrassen - så fantastiskt vackert! Det här exemplaret av blåregn planterades i slutet av 1990-talet.
     
    Vid Gamla (gula) huset finns mängder av syrener hela vägen ner mot bryggan och jag är glad att jag hann uppleva blomningen även i år på den här favoritplatsen.
     
    Vid Waldemarsuddes växthus var syrenerna extra vackra idag!
     
     På Djurgårdens ängar blommar nu fantastiska midsommarblomster.
     
    Paddlare i Djurgårdsbrunnskanalen.
     
    Det finns olika sätt att fira nationaldagen. Vissa firar med en syrenvandring, andra kanalsimmar!
     
    Allra längst ute på östra Djurgården ligger Blockhusudden och precis vid vattnet (bara strandpromenaden skiljer tomten och vattnet) bor Cissi med sina barn. Hon jobbar i Djurgårdens trädgårdar och parker åt Djurgårdsförvaltningen och har gjort så i 25 år. Det här måste vara ett av stadens vackraste lägen, med Stockholms innerskärgård utanför fönstren! Jag har vandrat förbi här i många år och bland annat fotograferat soluppgången från bryggan nedanför huset (se bild nedan). På den här delen av Djurgården är det lugnt, hit kommer sällan Grönan- och Skansenfolket, men trots det, är storstaden inom räckhåll. Landsbygden i stan på något sätt! Som tack för att Cissi hjälpt mig med växtlistor till mina blogginlägg om Djurgårdens planteringar, så bjöd jag på fika vid Café Blockhusporten just intill.
     
    En tidig augustimorgon vid Blockhusudden 2013
     
    Den prydliga trädgården vid Täcka udden.
     
    Jag har svårt att låta bli att fotografera Villa Mullberget som ritades av Ragnar Östberg (stadshusets arkitekt)
     
    Visst måste det här vara fantastiska Syringa 'Beauty of Moscow'
     
    Listonhill
     
    Rhododendronprakten vid Lejonslätten mittemot Nordiska museet.
     
     
     
     

    Sverigeresor 2015

    Klicka på länkarna
     
    En stilla novemberhelg i Visby - i orostider - Vecka 46
    Septemberresa i Sverige - vecka 37
    15:de besöket på Gotland - vecka 33
    Visby botaniska trädgård 2015 - vecka 33
     
     
     

    Semesterfredag i ett blommande Stockholm

     
    Eftersom jag kände mig lite sliten i trädgårdsmästarkroppen tog jag en semesterfredag hemma i Stockholm idag. Jag hängde på mig kameraväskan och gav mig ut för att försöka fånga något av den blixtsnabba försommarblomningen. Planen var att njuta av syrenblom uppe vid Fåfängas berg, men insåg att jag kom för sent. Syrenblommorna började skifta i brunt. Visst är det klyschigt att tjata om att våren och försommaren rusar iväg alldeles för fort! Men det är ju faktiskt så det är! Jag lär mig aldrig acceptera långa vintrar och korta vårar! Nu går vi in i den djupare lummigare grönskan och lämnar det skira och det blommande bakom oss, bara för att snart börja längta igen.
     
    Det första bilderna är från Centralbadets trädgård som jag ofta besöker när jag är inne i centrala staden och idag blommade gullregnet extra fint och det blev kaffe under valnötsträdet vid entrén.  Ett hastigt besök i Berzelii park och i Kungsträdgården som var packat av matglada människor som ville smaka på maten nu när det är ´´Smaka på Stockholm´´- läs mer här!
     
    En räkmacka och en öl på stamstället ´´Under kastanjen´´ i Gamla Stan, fick avsluta dagens stadsvandring - i morgon ska jag gå runt en ö! Då är det nationaldag och så här skrev jag förra året om den 6 juni:
     
    Jag älskar mitt vackra land och skulle kunna fira Sverige varje dag under året. Men jag är långt ifrån någon flaggälskande nationalist och jag hurrar inte för kungar, drottningar, prinsar och prinsessor. Jag hurrar för blomsterprakt runt Linnéstatyn i Humlan, för att krigarkungen Karl den tolftes stridslystnad tonats ner med blommande träd, buskar och perenner, för den stilla kaffestunden i Centralbadets trädgård, för midsommarblomster på Strömparterren och för gränderna i Gamla Stan.
     
    Det finns vissa platser som jag inte vill missa att besöka den här tiden på året. En av platserna är Kenneth Nilssons kolonilott i Södra Årstalunden där blåregnet nu omfamnar hans vackra vackra plats.
     
     En annan plats som jag vill se den här tiden på året är Alf Bengtssons kolonilott i Eriksdalslunden på Södermalm, där näsduksträdet nu blommar. Trädet planterades 1975 och är idag ett stort och mycket vackert exemplar av Davidia involucrata. I Lars Epsteins blogg läser jag att det här, tillsammans med ett annat näsduksträd i Helsingborg ska vara de enda som finns på privat mark i Sverige. Jag har lite svårt att tro att det skulle vara så...
     
     
    På Alf Bengtssons granntomt finns den här väldigt speciella kolonistugan. Den fungerade som kiosk på den stora Stockholmsutställningen 1897 på Djurgården.
     
    Uppe på Fåfängan började syrenblommorna packa ihop för i år.
     
    Från Fåfängan har man den bästa utsikten över Stockholm...
     
    ...men hur tänkte man här? De fruktansvärt fula och enormt stora fartygen har börjat lägga till dels nedanför Fjällgatan som är en av Stockholms viktigaste turistplatser och dels här nedanför Fåfängan. De höghusliknande - jag vet inte om jag kan kalla det för fartyg, min morfar som var kapten på segelskutor skulle vrida sig i sin grav om han så detta - skymmer utsikten mot Djurgården och jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. 
     
    Färgargårdstorget tycker jag om!
     
    Gullregn på Gaveliusgatan och jag tänker tio år framåt när de växt sig stora!
     
    Den rödblommande hästkastanjen (Aesculus x carnea) på Norrmalmstorg är i full blom!
     
    Blommande Kungsträdgården! Läs mer om vår stadspark här!
     
    På Strömparterren blommar den magnifika hästkastanjen. Läs mer om Strömparterren här!
     
    En ny brygga vid Strömparterren där lunchande stockholmare och fiskare samsades.
     
     Midsommarblomster (Geranium sylvaticum 'Mayflower'), blommande hästkastanj och Carl Milles staty ´´Solsångaren´´ på Stömparterren.
     
     När jag kom hem till lugna Traneberg blommade den stora oxeln i parken.
     

    Sturehovs slottspark vilar och väntar

     
     Redan 2012 då jag skrev om Sturehovs slottspark till boken, hörde jag ett rykte att den här platsen skulle få en ordentlig uppryckning och att en av Sveriges stora trädgårdsprofiler skulle vara med och utforma något nytt i den anrika parken. Tyvärr har ännu inget hänt. Det känns som jag tidigare sagt, att parken som ägs av Stockholms stad, väntar på kärleksfulla trädgårdsmänniskor som kan skapa något vackert här och att Sturehovs slottspark får en själ.
     
    När jag stannade till här på väg hem från jobbet idag och sakta vandrade runt i parken, kändes det som vanligt som om något fattades. Idag finns här ett stort antal lindar i alléer, lindhäckar, vanliga bokar, blodbokar, bokhäckar och stora ytor av gräs. Jag fortsätter att vänta på de där kärleksfulla trädgårdsmänniskorna...
     
    Läs mer om Sturehovs slottsparj här!
     
    De här två magnifika blodbokarna står som vanligt här som slottets vakter!
     
    Det mysiga trädgårdscaféet Voltaire & Vänner har från och med 8 juni öppet varje dag mellan 11-17
     
    Lindarna knuthamlades senast vintern 2013-2014
     
    Jag brukar säga att de här bokarna som planterats tätt intill varandra, kramas.
     
     


    RSS 2.0
    Related Posts with Thumbnails