Magnolian blommar i kvarteret Cepheus
Den här våren har jag beslutat mig för att samla ihop en del av Stockholms magnoliaträd/buskar i ett blogginlägg som kommer framöver. För 20 år sedan när jag jobbade i Stockholm var magnolia ett exotiskt inslag i huvudstaden och på några få platser fanns M. x soulangeana, M. stellata och M. kobus. Idag finns mängder av nya sorter som förädlats fram och som är både vackra och härdiga. De används till och med på flera platser i stan som gatuträd.
Av alla magnolior i Stockholm så har jag en speciell favorit (förlåt Vitabergsparken) och det är den ståtliga Magnolia kobus, som står perfekt placerad inne i det medeltida kvartert Cepheus i Gamla Stan. För en vecka sedan när jag besökte trädgården, blommade trädet endast i toppen. Idag stod det i full blom, men med fallande kronblad från toppen. Det här vackra smycket är bland det vackraste jag vet i trädväg när det blommar och jag är så tacksam att jag fick möjlighet att besöka gården idag igen. Stort tack för det Lisa i Samfundets S:t Eriks butik.
Den här gården som inte är öppen för allmänheten, har en speciell historia - läs vidare i slutet av det här blogginlägget.
Från Wikipedia
En trång bakgård i kv Cepheus före 1930-talet Cepheus är ett av Gamla stans största och äldsta kvarter sydost om Stortorget. Stadsdelen med sina trånga bakgårdar, dit solen aldrig kom, dåliga sanitära förhållanden och trångboddhet gjorde att man på 1800-talet ansåg att Gamla stan var ”en kvarleva av medeltidens barbariska byggnadssätt”. Stadsdelen var mycket förslummad och kring 1800-talets mitt trängdes cirka 13 000 människor i förfallna kvarter. På 1840-talet lades de första regleringsplaner för Gamla stan fram, samtliga krävde en total rivning av bebyggelsen, med undantag för de stadskvarter väster om Stora Nygatan, som hade reglerats med stora rätvinkliga stadskvarter efter den "stora vådelden" år 1625. Kring sekelskiftet 1900 fick man upp ögonen för de historiska värden som Gamla stans bebyggelse representerade. Konstnären Carl Larsson, själv född på Prästgatan, menade i ett uttalande 1904 att om han vore miljonär, så skulle han inköpa husen i Gamla stan, restaurera dem så noga som möjligt till deras ursprungligs skick samt utrusta dem med moderna tiders bekvämligheter. Opinionen för Gamla stans bevarande blev allt större, men det dröjde till 1930-talet innan Carl Larssons saneringsvisioner blev verklighet.
På 1930-talet hade avskyn mot Gamla stans slumkvarter förbytts till stor respekt för stadsdelens historiska arv. År 1934 lät Samfundet Sankt Erik på prov sanera huset Kindstugatan 14 i kvarteret Cepheus. Resultatet ansågs mycket lyckat. Fastighetsägarna var dock helt ointresserade, hellre ville de sälja än betala för en stor rivning och ombyggnad. Därför bildades bolaget AB Stadsholmen med uppgift att restaurera och modernisera byggnaderna. Samfundet började systematiskt inköpa flera byggnader i kvarteret med pengar som hade lånats av staden. I kvarteret trängdes över 30 små byggnader kring trånga bakgårdar (några bara med en storlek av 2-3m²) och ett inre virrvarr av århundradens tillbyggnader. Medan andra stadskvarter i Gamla stan genomkorsas av gränder och gator, så var kv Cepheus en enda stor kompakt byggnadsvolym. År 1936 drogs ett omfattande saneringsprojekt igång under ledning av arkitekten Albin Stark. Tretton gårdshus revs och i stället anlades en sammanhängande innergård, där Gamla stans första större park skapades. I de moderniserade små lägenheterna flyttade i slutet av 1930-talet radikala arkitekter och unga nygifta par in. "Smekmånadskvarteret" blev för en tid namnet på Cepheus. Under de följande åren fram till 1970 rustades husen längs gatorna upp och moderniserades. Alla byggnader undersöktes avStockholms stadsmuseum som fann bjälklag och andra byggnadsdetaljer som överraskade med sin ålder och sitt kulturhistoriska värde. Albin Stark hade gjort upp liknande saneringsplaner för grannkvarteren Cassiopea, Ceres och Phaëton, planerna förverkligades dock bara i Cepheus.
Magnoliayra i Stockholm
Först tänkte jag jaga bort paret från bänken för att få en ren bild. Men de fick sitta kvar...
Vid det stora japanska magnoliaträdet (Magnolia kobus) i parken som planterat 1933, har man en fest varje år för att fira trädets blomning och vårens ankomst. Då är magnoliakören på plats och söders eget kulturpris, magnoliapriset har sedan 1969 varje år deltats ut till ´´en person som med sin gärning gjort förtjänstfulla insatser och glatt sina medmänniskor i Sofia församling eller på Söder´´. Några pristagare genom åren är Evert Taube, Per Anders Fogelström, Carl Anton, Hasse och Tage och Ivar Lo Johansson och alla pristagare får en magnoliaplanta. I år blir magnoliafesten den 6 maj!
Sofia kyrka och magnoliaträdet till höger här i Vitabergen.
Vitabergsparken från Malmgårdsvägen
I Berzelii park blommar nu Magnolia 'Merrill' i sin fulla prakt. Magnolia stellata är bara i början av sin blomning här.
Berzelii parks Magnolia 'Merrill' förför oss blomsterälskare...
Mitt i all magnoliayra, blommar även Prunus 'Schnee' i Berzeli park.
Även framför Kungliga Biblioteket i Humlegården blommar nu magnolian.
Vid Maria kyrkogård på Södermalm svävar magnoliablommorna sirligt framför den gamla kyrkan och över Evert Taubes grav.
På Maria kyrkogård råder ett märkligt lugn trots Hornsgatans trafik nedanför. Här satt jag en stund på en bänk och såg ut över den vackra vårgrönskande kyrkogården och tänkte att jag tycker om det utbredda växtsättet på det lilla magnoliaträdet.
Inne på gården Bellmansgatan 9 finns en stor vacker Magnolia x soulangiana som just håller på att öppna sina vackra blommor.
Inne på gården Bellmansgatan 9, har jag jobbat i många år när vårt familjeföretag Norrtälje Trädgårdsservice hade underhållet på Södermalms kulturhus trädgårdar på 1980-90 talet. Nu i veckan kommer alla trädets blomknoppar att öppnar sig!
På Mosebacke torg blev det kaffe under den skirtfina grönskan...
Hälsade på en stund hos Cornelis på Katarina kyrkogård. Han har fått en vacker plats här under trädet. På andra sidan gången ligger Putte Wickman och Lasse Strömstedt.
I Björns trädgård är nu den gröna väggen klar och jag ser fram mot att den ska grönska så som det är tänkt. Till och med en blommande pärlhyacint tittade fram ur muren!
Söder torn vid Medborgarplatsen omfamnad av körsbärsblom!
På Färgargårdstorget skulle jag fota magnolior, men de var inte riktigt i sin fulla blomning, så det fick bli ett japanskt prydnadskörsbärsträd i stället. Färgargårdens huslänga byggdes 1765 och här har funnits ett färgeri sedan 1600-talet.
Det här är sista helgen som Kungsträdgårdens Prunus 'Accolade' blommar och körsbärsblomsterfesten är slut för i år. Nu börjar en annan fas i våren, med blommande lönn, förföriska magnoliaträd, tulpaner och häggblomning! Inte mig emot...jag har längtar i ett år efter häggblomningen! Kanske att jag får ta de första bilderna av häggblommor nästa helg.
Prunus- och magnoliatider i Stockholms gröna rum
Rådhuset
Magnolia på Pokalvägen Reimersholme. Högalidskyrkan i bakgrunden.
En gård på Långholmen
Militärstabsbyggnaden på Östermalmsgatan 87
Den här våren har jag tänkt fotografera så många magnolior som möjligt i Stockholm. Jag ställde en fråga till de 1700 personer som följer bokens Facebooksida om de visste var det växte magnolior i huvudstaden och jag fick mängder av svar. Nu gäller det att hinna plåta den här korta blomningen och eftersom den här växten blommar under olika tider på grund av art/sort och placering, så blir det ett evigt rännande fram och tillbaka med kameran. Tanken är att det ska bli ett blogginlägg med stadens magnolior.
Min bror och jag
Bilden är från det glada 80-talet nere vid Gräddö hamn på Rådmansö där vi hade våra båtar.
Efter att i hela sitt liv varit en inbiten rospigg, flyttar nu min bror med hustru till Öland och Roslagen blir en aning fattigare. Vi jobbade tillsammans i familjeföretaget Norrtälje Trädgårdsservice i 27 år här i Stockholm och vi har alltid varit och är fortfarande bästa kompisar. Jag tänker inte bli sentimental utan jag är enbart glad för er skull, som lever drömmen fullt ut. Öland är ju er (andra) plats på jorden!
Självklart kommer jag att hälsa på er under mina resor söderut och vi kommer säkert att ha tät telefonkontakt nu när Bajen är tillbaka i allsvenskan...för du går väl inte och blir Kalmarfans nu?
Stort Grattis till er som får möta vår och sommar på den vackra ön! Vi ses snart!
På Södermalm jobbade vi i många år tillsammans.
Kan det vara en föregångare till Allt om Trädgård som mamma läser för oss?
Jag var Sverige och du var alltid Kanada när vi spelade hockeyspel. Kanada vann oftast med 10-0, men det gjorde inte så mycket. Att få spela hockey med storebrorsan var ändå så stort. De där blanka skorna putsade jag på balkongen för en krona.
Vår på Östermalm
18 april 2015
I veckan fick Hedvig Eleonoras kyrkogård en udda gäst. En tjädertupp från de stora skogarna, gick lugnt omkring och betade på kyrkogården när jag gick förbi och många hade samlats utanför smidesstaketet för att fånga gästen på bild. Den hade tydligen vandrat omkring på kyrkogården sedan i onsdags. Jag läste att det är första gången sedan 1911 som en tjäder har synts i Stockholms innerstad, den gången på Kungsholms kyrkogård.
Ett annat trevlig inslag vid Hedvig Eleonora var den glada forsythian som lyste som guld framför kyrkan på Östermalmstorg. Den här ståtliga kyrkan ritades av arkitekt Göran Josuae Adelcrantz och invigdes 1737.
Stureparken som ligger vid Engelbrektsgatan har blivit en riktigt trevlig park efter en viss upprustning, där en del nya, både träd, buskar och perenner har planterats. Här finns också den allra tidigaste blommande Prunus x subhirtella 'Autumnalis' som ibland kan blomma mitt i vintern. Nu blommar Prunus Accolade i den här fina parken. Det är ett skönt lugn här inne, med vackra byggnader som omsluter den ganska anonyma parken på Östermalm. Den här parken ska jag fotografera flera gånger i sommar.
Stureparken - Prunus Accolade
Den högt belägna Engelbrektskyrkan genomgår just nu en renovering och det höga tornet är klätt med byggnadsställningar. Jag märkte att scillans tid nu börjar närma sig sitt slut för i år och det är nog sista helgen som vi kan njuta av de blå mattorna i Stockholm. Nu kommer i stället ett helt artilleri av blommande träd och buskar, tulpaner och perenner och som vanligt undrar jag hur jag ska hinna med att se allt det vackra!
Engelbrektskyrkan som invigdes 1914 här i Lärkstaden på Östermalm och ritades av Lars Israel Wahlman i jugend och nationalromantisk stil. Den här kyrkan har en speciell betydelse för mig eftersom min mormor och morfar gifte sig här 1922.
Min mormor Tekla och morfar Carl Bernhard - som var sjökapten - gifte sig i Engelbrektskyrkan den 29 december 1922 då kyrkan var endast var 8 år gammal. Vigeselförrättare var Teodor Lindhagen. Anledningen till valet av kyrka var nog därför att Tekla bodde och jobbade som hembiträde på Östermalmsgatan 62 och från 1921 på Lilljansplan 3.
Tekla arbetade som hembiträde åt familjen Altoff på Östermalm, som hade sommarbostad på Yxlan i Roslagens skärgård. Tekla som från början kom från Västergötland, följde med ut till skärgården på somrarna. Carl Bernhard ägde tillsammans med sina föräldrar granntomten och på något sätt måste de ha fått kontakt där vid tomtgränsen. Carl Bernhard levde då i ett olyckligt äktenskap och som tur var uppstod det kärlek med hembiträdet hos grannen. Efter en tid skiljde sig Carl Bernhard och gifte sig sedan med den 17 år yngre Tekla. 1925 föddes min mor och jag är evigt tacksam att de möttes där på Yxlan den där sommaren på 1920-talet. Carl Bernhard som var född 1866, hann jag tyvärr aldig träffa då han lämnade jordelivet 1944. Tekla dog i Norrtälje 1973. Idag bor min äldsta syster och hennes man på Carl Bernhards tomt på Yxlan. Vad hade hänt om inte min mormor hade fått anställning hos Altoff på Östermalm? Då hade det här blogginlägget inte blivit av. Tanken svindlar...
Jag kunde inte låta bli att ännu en gång gå upp till den vårblommiga Eriksbergsparken vid Birger Jarlsgatan för att fånga scillan en sista gång för i år. Det vackra pilträdet blir allt grönare och tornet bakom pilen tillhör Johannes kyrka.
Eriksbergsgatan
Min vandring idag gick till största delen på Östermalm, stadsdelen som får en allt finare plats i mitt stockholmshjärta. Att det här är de allra rikaste stockholmarnas stadsdel, bryr jag mig inte så mycket om. Jag är mer intresserad av parkerna och de vackra husen. Det råder även ett skönt lugn inne bland Östermalms kvarter. Om man bortser från Birger Jarlsgatan och Vallhallavägen som är kraftigt trafikerade, så är det nästan idylliskt i de inre kvarteren där gatorna bjuder på fantastiska husfasader. Ibland kanske de är lite väl utsmyckade, men det var förra sekelskiftets stil. Eftersom jag själv bor i ett funkisområde från 1930-40 talet i Bromma, så njuter jag av Östermalms utsmyckade fasader. En annan anledning till att jag har fått en speciell känsla för Östermalm, kan vara att det här är min kära dotters stadsdel! Här vandrar hon till och från jobbet varje dag och berättar ibland om något vackert som hon ser och som hennes far borde fotografera.
Vid Tessinparken finns en gård som fullständigt tar andan ur en, just nu i körsbärsblomningen.
En vilande man och krokus vid Tessinparken.
Under katalpaträdet vid järnaffären på Karlaplan har det planterats mängder av vårblommande lökar och det är just nu oerhört vackert under det spännande trädet som blommar mitt i sommaren. Läs mer om katalpa här!
I Karlavägens allépark har någon smyckat Leo Holmgrens ´´Ung man med handduk´´. Här finns en lista på all konst vid Karlavägen.
Körsbärsblommans dag i Kungsträdgården och jag kände att jag redan efter några minuter i trängseln under träden, blev lite trött på allt rosa. Jag blir lugnare av den vita prunusblomningen...
Det blev västerbottenpaj och kaffe tillsammans med goda vänner vid Grillska husets cafe´ i Gamla Stan. Uppe på terrassen in mot gården till kvarteret Cepheus njöt vi av vårsolen och inne på gården gick den japanska magnolian hemligt i blom...
Pojken som tittar på månen (Järnpojken) hade fortfarande påskgodis omkring sig. Den här Sveriges minsta offentliga staty (15 cm hög) har jag berättat om tidigare, att han kläs med mössor och halsdukar av okända människor och att det betyder lycka i livet om man lämnar en slant och klappar pojken på huvudet. Det är Liss Eriksson som har skapat den här fina statyn som kom på plats här på Bollhustäppan i Gamla Stan 1967.
...och jag kan inte låt bli att bli glad av vaktparder och beridna högvakter och allt vad det heter. Jag är allt annat än royalist, men jag gillar det här. Inte för att jag tycker att det är tjusigt och stiligt, utan för att det nästan blir ett komiskt inslag i dagens stadsbild. Ungefär som Schweizergardet vid Peterskyrkan i Rom. Och så gillar jag leendet på ryttaren i bilden ovan...
Vecka 16 i Engsholms slottspark
Längst bort i bild syns grannslottet Hörningsholm.
Våren kom av sig en aning den här veckan även om det blommar allt mer i markerna runt slottet. Vitsipporna blir fler för varje dag och vårlök, scilla och svalört trängs på gräsmattorna. Men vi väntar på högre temperatur, de tjocka kläderna är fortfarande obligatoriska på morgnarna. Trots de kalla morgnarna så är den stunden den allra bästa då fågelkonserterna är helt fantastiska så här i april.
Jag jobbar på med sådden av sommarblommor inomhus och i några planteringar vid hotellet har jag tagit bort rosen Bonica som funnits där i 17 år och som inte mådde så bra av ålder och av rådjur och harar som hela tiden betade av rosenknopparna varje år. Nu blir det Hydrangea 'Limelight' med Aster amellus 'Veilchenkönigin' som undervegetation. Jag tror att det blir bra!Engs
En tidig morgon på terrassen.
Nu vaknar Bergianska trädgården!
En tidig rhododendron som jag inte vet namnet på...
Magnolia kobus med Naturhistoriska riksmuseet i bakgrunden.
En trädgård i Äppelviken
Det finns ett gammalt vackert hus, med en lika vacker trädgård just intill Mälarens strand i Äppelviken här i Bromma där jag bor. Jag vandrar ofta förbi det här huset som kallas Kulan. Även om huset är fantastiskt vackert så är det ändå trädgården som jag brukar beundra. Nu i april är marken täckt av scilla och helt magiskt vacker. Senare blommar mängder av syrenbuskar runt tomten och jag älskar just de här halvt förvildade trädgårdarna som saknar raka linjer och välordnade planteringar. Jag lägger till fler bilder när syrenerna blommar...
Lars Fredrik Blackstadius var bryggare och destillator och ägare av Äppelvikens gård. På 1840-talet startade Blackstadius en brännerirörelse i Stora Sjövillan, som byggdes 1847 och är grannfastighet med Kulan. Bränneriet lades ned 1864 och Stora Sjövillan byggdes om till en mangårdsbyggnad.
År 1867 sålde Blackstadius gården till Lars Montén, som var ljusfabrikör i Alvik. 1864 sålde Blackstadius sin gård till Lars Montén. Under senare delen av 1800-talet byggdes därefter huset Kulan som sommarbostad. Monténs systersonson Eric Bergstedt använde Kulan som sommarbostad. Huset är idag permenentbostad.
Viktigt att veta - vilka kändisar bor i Bromma? Se här!
Bild från 1915 (fotograf okänd)
Ännu en scilla-vandring i Stockholm
12 april 2015
Först vill jag varna känsliga personer för det här blogginlägget. Är man känslig för frosseri, bör man lämna bloggen nu. Ni som vågar fortsätta får följa med på en vandring bland många platser i Stockholm där markerna är fyllda med scilla och just nu fångar de blå haven all ens uppmärksamhet. Jag njuter fullt ut av scilla-frosseriet!
Scilla siberica härskar verkligen i sluttningarna vid Obsan (Obeservatoreilunden) nu i april. Som blå vattenfall rinner de ner från sluttningarna. Det är den ryska blåstjärnan som växer här och det finns inte ett spår av Vårstjärnan (Scilla forbesii) som annars är den vanligaste scillan i Stockholm och som på ett helt annat och ljusare sätt lyser upp markerna. Men jag känner lite extra kärlek för den här blygare och mörkare arten, som böjer sina blommor mot marken och som skapar den där djupa blå färgen som kontrasterar så vackert mot den begynnande grönskan. Här är det trybuskarna som grönskar tidigast.
Se fler Scilla-platser i Stockholm här!
Obeservatorielundens sluttningar med stadens gator i bakgrunden.
Mitt första mål under dagens vandring var dock Kungsholms kyrkogård där Vårstjärnan (Scilla forbesii) blommade tätt och skapade ett underbart ljus på kyrkogården. Alla kyrkogårdar borde verkligen plantera vårstjärna i stora mattor för att på så vis skapa en ljusare stämning över platsen som förknippas med död och sorg. Det blir som en hyllning till de som tidigare levat och som nu har sin gravplats invid dessa vackra blommor.
Kungsholms kyrkogård ligger i en södersluttning i kvarter som jag tycker mycket om. Kungsholms kyrka invigdes 1688 men har byggts om flera gånger sedan dess och dagens torn kom till i början av 1800-talet. Det blev tyvärr ingen bild av kyrkan idag, men jag har som plan att alla kyrkogårdar i Stockholms innerstad ska få ett eget blogginlägg i sommar.
Vårstjärnor i Kungsholms kyrkogård, med Bergsgatans husfasader i bakgrunden.
Vårstjärna (Scilla forbesii) i Serafimerlasarettets park mot Hantverkargatan.
Serafimerlasarettet, vardagligt ofta kallat Serafen, var Sveriges första sjukhus öppnat 1752. Serafen låg på Kungsholmen i Stockholm och fanns kvar till 1980. De före detta sjukhusbyggnaderna ligger mitt emot Stockholms stadshus och inhyser sedan 1983 bland annat kvartersakuten Serafen med husläkare, sjukgymnaster, barnavårdscentral och vaccinationsmottagning. (Wikipedia)
Min vandring i Stockholms norra innerstad gick först genom Kungsholmen, då jag tog tunnelbanan till Fridhemsplan och gick upp mot Kronobergsparken vars vårflora inte hade vaknat den här morgonen då dimman fortfarande låg tät över staden. Men den lättade efter en stund och när jag kom fram till Polishusparken såg jag att man hade röjt kraftigt bland parkens stora buskar. Säkert helt nödvändigt, men jag gillar ju det vilda och lite rufsiga...!
När jag sedan gick över Stadshusbron över till Norrmalm, kom solen fram och efter ett cafébesök inne i Centralbadets trädgård gick jag bort mot Adolf Fredriks kyrkogård, vars mark på långt håll lyste av scilla och vårlök. Vid den här vackra kyrkan ligger Olof Palme begravd och vid graven stod en ung man väldigt länge med blicken riktad mot gravstenen. Visst var det väl så att vårt land förändrades efter mordet på Olof Palme? På kyrkogården ligger även Johan Tobias Sergel och Hjalmar Branting begravda.
Jag måste bara berätta om en märklig upplevelse inne i Centralbadets trädgård där jag tog mitt förmiddagskaffe. Centralbadets trädgård ligger mitt i City och är omringad av ganska höga hus, vilka bildar ett skydd mot stadens ljud. Det är sällan mycket folk här inne och idag såg jag endast några få människor i den vackra trädgården. På Drottninggatan utanför trängdes folk som vanligt. En koltrast satt uppe i den stora höga almen och sjöng så att det ekade mellan husen. Jag hämtade mitt kaffe och placerade mig under valnötsträdet. Kaffet var gott och koltrastens sång var mästerlig. Förutsättningarna var perfekta för en stilla fikastund, men plötsligt tillkommer två ljud som förändrade allt.
Centralbadets spaanläggning har även högtalare ut mot den lilla uteserveringen och helt plötslig strömmade sådan där hopplös meditationsmusik ut i parken, den kanske funkar vid massage eller vid någon annan spabehandling, men inte i en trädgård. Samtidigt kom fyra unga män från vårt östra grannland och satte sig en bit ifrån. Glada och trevliga killar, men de uppskattade kanske inte tystnaden och koltrastens sång så som jag gjorde. Nu hörde jag inte längre koltrasten utan en blandning av svävande meditationsmusik och högljudda glada finska killar. Jag blev inte på något sätt förbannad utan tyckte att situationen nästan blev rolig. Det blev ingen påtår den här gången.
Blå och vit vårstjärna (Scilla forbesii) på Adolf Fredriks kyrkogård.
Helt underbara vårblomsterängar på Adolf Fredriks kyrkogård vid Sveavägen.
Byggnadskontraster på Kammarkargatan vid Adolf Fredriks kyrkogård.
Uppe vid Tegnérlunden växte porslinshyaciant i sluttningen upp mot den groteska statyn av Strindberg.
Jag korsade Odengatan och gick Norrtullsgatan fram. I nr. 57 bodde jag ett år i slutet av 70-talet. Då var det här min gata och mina kvarter för ett tag. Jag gick förbi det som förr var Hamburgerbryggeriet och där min dotter som en av de absolut första, fick plats i det då nyöppnade dagiset. Vid Tre Liljors plan där vi bodde, fanns tidigare en liten lekplats som vi ibland besökte, men nu var där en park i stället. Bilden ovan kommer från Matteus skolgård - råd till eleverna att ta med sig i livet.
Det blev både kyrkogårdar och sjukhusparker idag och jag vilade en stund inne på den lugna gården till Norrtulls sjukhus där bofinken sjöng.
Det här stackars huset som står mitt i den stressiga trafiken vid Sveaplan tillhörde en gång Cederdals malmgård som en gång i tiden låg mycket lantligt här.
Cedersdals malmgård uppfördes i början av 1700-talet för tobaksplanteraren Peter Cedersgren. År 1809 omtalas “Tobaks-Planteraren Peter Cerdergrens Tomter, Cedersdal Kallad”. Den lilla träbyggnaden med gul målad fasad och brutet tak är en av de sista resterna av ett stort antal malmgårdar i området vid Norrtull. År 1783 byggdes huset om för rådman Widberg. Cedersdals tomt gav namnet åt Cedersdalsgatan som sträcker sig förbi norr om Cedersdals malmgård. På tomten står fortfarande en samtida tobakslada som användes för torkning av bladen.
Byggnaden är blåklassad av Stockholms stadsmuseum vilket innebär att det kulturhistoriska värdet anses motsvara fordringarna för byggnadsminne. (Wikipedia)
Vid Cederdalsgatan finns fortfarande de gamla nödbostäderna kvar från 1919 och de här gårdarna skötte vårt familjeföretag Norrtälje Trädgårdsservice på 80-talet och jag gick upp för att se hur det såg ut idag.
Nödbostäder i Stockholm tvingades fram av den nödsituation som rådde på bostadsmarknaden under första världskriget. Redan tidigare hade bostadssituationen för arbetarfamiljer och "mindre bemedlade" blivit allt värre. En av orsakerna var industrialiseringen, som resulterade i en enorm inflyttning till Stockholm, vars folkmängd nästan fördubblades mellan 1880 och 1900. (Wikipedia)
Vanadislunden med nödbostäderna.
Högst uppe i Vanadislunden var det fest!
En flod av rysk blåstjärna och porslinshyacint ledet fram till den märkliga Stefankyrkan i sluttningen från Vanadislunden ner mot Frejgatan. På den intressanta bloggen Miras Mirakel kan man läsa mer om byggnaden - se här!
Dagens kyrkobyggnad föregicks av ett litet träkapell i hörnet av Frej- och Tulegatan som restes 1899 av Sällskapet för främjande av kyrklig själavård. Sällskapet uppförde ett flertal kapell i den vid tiden snabbt expanderande stadens nybyggda delar. Byggnaden fick namnet S:t Stefanskapellet och sörjde för initialt för själavården för de fattiga invånarna i det område som kom att kallas Sibirien.
År 1901 signerade arkitekten Carl Möller ritningarna för en permanent kyrka som uppfördes inte långt ifrån kapellet. Kyrkan stod färdig 1904, varvid kapellet monterades ned och flyttades till Aspudden. Där fick det namnet Sankt Sigfrids kyrka.
(Wikipedia)
Vårstjärna (Scilla forbesii) i sluttningen ner mot Frejgatan.
Även Eriksbergsparken vid Birger Jarlsgatan blommade blått av Scilla forbesii.
Ovansidan av Erikbergsparken är fylld av underbar vårflora. Den lilla sluttande parken har nyligen renoverats och jag ser fram mot att se resultatet i sommar.
Krokus framför Kungliga biblioteket i Humlegården.
Vackra Floras kulle i Humlegården har också sin scillamatta.
Där långst bort i bild står Linné och väntar på att Humlegården ska börja grönska.
En annorlunda och spännande vandring blev det idag och med kameran full av scilla-bilder tog jag tunnelbanan hem igen.
Här kan ni se min vandring på en suddig karta....
Södermalm blommar blått i påsk
6 april 2015
Jag får inte nog av dessa blå hav av scilla och efter att ha frågat på Facebook om fler scilla-platser i Stockholm så fick jag veta att slänten vid Stigbergsparken brukar bli blå så här års. När jag vandrat Folkungagatan fram och vek av in parken, såg jag att bergen skiftade i blått och mitt blomsterhjärta slog några extra slag.
Vårstjärnan (Scilla forbesii) fullständigt rann ner mot den lilla parken och jag är glad att ha hittat ännu en scilla-plats - se de övriga platserna här!
Nedanför Sofia kyrka i Vitabergsparken har vårlöken börjat lysa gul i backarna. Där uppe i tornet befann jag mig en dag under sommaren 2012 då jag fotade för boken. Här är några av bilderna!
...och vid söderkåkarna i Vitabergsparken blommade porslinshyacinter.
Infarten till Södersjukhuset på Ringvägen. Krokusängar!
Som vanligt är det på Facebook som reaktionerna på blogginläggen sker och i skrivande stund den 9 april så har den översta bilden fått 485 ´´gilla´´
I´m Blue!
Stockholmsvandringar
I Stockholm finns det miltals med stränder och kajer att vandra utefter och jag brukar välja platser där vattnet hela tiden är nära. Men jag vandrar även inne bland stadens gator, gränder, torg, trädgårdar och parker. Huvudstaden bjuder dessutom på 14 öar och 57 broar. Jag har även hittat det vackra som finns inne i Södra Djurgården!
Många vandrar, går, promenerar, flanerar eller spatserar för att få bättre kondition och för att kanske tappa några kilo. Det är inte av den anledningen som jag vandrar i huvudstaden. Jag går långsamt och de som ibland följer med mig har oftast svårt att hålla mitt låga tempo. Jag vandrar för att upptäcka nya platser och studerar noggrant omgivningarna - trädgårdar, parker, natur, arkitektur, båtar, skepp och någon enstaka gång människor...! Det blir många stopp under vandringarna, då jag fotograferar, sitter på bryggor eller på caféer. Nu vandrar jag vidare...
Klicka på länkarna nedan!
Kort Djurgårdsvandring på långfredagen
Hav av Scilla utanför Nordiska museet.
3 april 2015
På Lejonslätten mitt emot Nordiska museet växer täta bestånd av Snöklockor. Det är en av de vackraste vårlökarna. Vissa kallar den för klosterlilja, men enligt SKUD så ska den heta snöklocka på svenska. Det vetenskapliga namnet är Leucojum vernum.
Porslinshyacinter mot Villa Lusthusportens vackra staket.
Hybridkejsarolvon vid Galärparken
Hybridkejsarolvon igen, mot Villa Lusthusportens staket, igen.
Häggens blommor gör sig klara att dränka backarna runt Waldemarsudde och Frisen park på södra Djurgården med ljuvliga vita doftande underverk. Det här är häggens rike och jag skulle vilja vistas här dygnet runt när de blommar. Tillsammans med syrener är häggen min absoluta favorit av alla växter. Se förra årets häggspaning i de här trakterna - här!
Gräsmattorna fylls av scilla vid ´´Gamla huset´´ på Prins Eugens Waldemarsudde
Snart utblommade snödroppar i Frisens park
Inne i Rosendals butik hade vårlökarna kommit lite längre...
Maj och juni är bästa tiden i Stockholms trädgårdar
De flesta i Sverige har sin semester i juli och det är då många besöker vår vackra huvudstad. För de som vill se trädgårdar och parker så blommar då rosor, många olika perenner och sommarblommor. Men det man då missar är senvårens/försommarens fantastiska blomning av träd och buskar. Det är i slutet av maj och i juni som det är som allra vackrast - så för er som ska besöka Stockholm i år - tidigarelägg era semestrar till maj-juni...!
Klicka gärna på länkarna för att komma till de olika trädgårdarna.
Innan grönskan i Engsholms slottspark
Utsikt från Engsholms slottspark
Välkommen april! Nu lämnar vi vintern bakom oss och ser fram mot ljus, värme och grönska. Den här veckan har bjudit på allt möjligt väder. Från dimma och grå himmel till soliga och om inte varma, så i varje fall vårlika dagar med tutande tranor och bofinkssång. Både lärkan och tofsvipan lär ha kommit, fast jag själv missade ankomsten. Idag snöar det - april är en kär och nyckfull vän, som Ulf Lundell sjunger. Det som blommar i planteringar och i vildmarken nu är krokus, orientalisk julros, snödroppar, vintergäck, blåsippor, scilla invid slottets väggar, vårlök och svalört. Men de här blommorna är bara förtrupper till det som komma skall!
Sommarblommornas små förgrodda plantor har skolats om och ska nu i de nya krukorna, börja bilda ordentliga rötter inför sommaren. På en yta i stora perennslänten har jag flyttat bort strålrudbeckian för att ge plats åt vår och försommarblommande perenner. Några andra planteringsprojekt väntar i vår, innan all vanlig trädgårdsskötsel startar upp i maj. Min 45:e trädgårdssommar!
På min blogg har jag börjat skriva växtinlägg igen och det verkar som om det är mer intressant för läsarna än när jag fyller bloggen med Stockholms parker och trädgårdar. Det gäller väl som vanligt att försöka variera sig om man vill fånga läsare och jag funderar på att även börja skriva om mat och heminredning .Sedan såg jag att Uffe inte heller gillar Waterfront - se här!
Apropå växtinläggen på bloggen, så fick jag höra av en god vän i veckan att på landskapsarkitektprogrammet vid SLU i Uppsala, så rekommenderas fem Internetsidor att använda för att kolla på växtmaterial och bland de fem fanns min växt-sida med. Den här! De andra fyra var Moviums Plantarum, Den virtuella floran, e-planta.com och malmotrad.tumblr.com, Vad säger man om det sällskapet? Det kändes i varje fall fint i dessa tider då bloggen inte är så het längre.
Många av växtinläggen är gamla, där både text och bilder borde ses över!
Kort arbetsdag idag innan påskfirandet börjar. Hoppas att kunna stockholmsvandra någon dag, trots vädret. Jag önskar er alla en riktigt skön långhelg!
Fotomoln från Mörköbron.
Molnmusik...
