Stan är full av vatten!
31 augusti 2014
Den första april i år fyllde jag 60 år och blev ordentligt uppvaktad av släkt och vänner. Av min dotter fick ja en låda fint Iniesta-vin och vi fortsatte att fira genom att besöka Barcelona och Rom, och Ingela bjöd senare på en härlig Uffekonsert!
Jag fick även en dag på Stockholms vatten i present av min syster med sambo och systerdotter med sin sambo. Datumet var först tänkt den 28 juni, men eftersom vädret då inte var det bästa, flyttade vi fram vattenpresenten till 30 augusti och igår mötte jag upp Ingela, Ingmarie, Finn, Therese och Tobias vid kajakuthyrningen intill Långholmsbron. Att vi skulle paddla kajak visste jag, men det stundade även en överraskning.
I en veckas tid hade jag kollat väderprognosen och när jag vaknade den här lördagsmorgonen och såg ut över Kungsholmen, låg hela Stockholm inbäddad i en tät dimma. Jag oroade mig inte över det, utan visste att det bara var morgondimma. När dimman sakta lättade såg jag att vattnet låg helt stilla - perfekt för paddling! Tunnelbanan tog mig till Hornstull och jag vandrade ner mot Långholmen där alla väntade. Det blev en kort genomgång för oss som inte var vana paddlare, men vi kände oss även säkra eftersom Tobias och Therese själva jobbat hela sommaren med kajakuthyrning i Roslagen och är vana paddlare.
Att glida ut i Pålsundet mellan Långholmen och Södermalm kändes fantastiskt - hur många gånger har jag inte sett och fotograferat paddlare i den trånga kanalen, där Stockholms vackraste träbåtar har sin hemvist. Den här dagen var det även Båtklubbarnas dag där träbåtar, vackra som smycken, visades upp i kanalen. Jag började att paddla tillsammans med Ingela för att senare paddla i en enmanskajak och det var en fantastisk känsla att se Stockholm från vattnet och vistas så nära vattenytan. Vattnet låg sitlla och efter ett tag hade vi lärt oss hyfsat hur man tog sig fram. Tobias och Therese fotograferade medan vi andra hade fullt upp med paddlar och pedaler...!
Vi gled runt Långholmen och Reimersholme innan vi fortsatte bort mot Årsta holmar där vi vände. Att glida alldeles intill den djungellika naturen vid holmarna, där inte ett spår av människor syns, var fascinerande! Det var verkligen en skön paddling och när vi tre timmar senare återvände till Långholmen var det nästan svårt att lämna ifrån sig kajaken. Men det blir helt klart flera paddlingar i Stockholm och även på andra platser!
Nu väntade överraskningen och vi vandrade bort mot Bergsunds strand där Finn hade lagt till med sin snygga, coola Bayliner. Vi blev bjudna på en tur runt Lilla och Stora Essingen innan vi ankrade i Vinterviken där vi åt en fantastisk måltid i båten! Det här var en perfekt present och jag kände mig verkligen uppvaktad av mina fina vänner.
Stort tack för allt fixande, syster och systerdotter som så väl visste vad jag skulle uppskatta!
Paddlarbilderna har Tobias tagit, men även Therese och jag har använt iphonen några gånger!
Stilstudie av Therese
Magiska under...under Årstabron!
Långholmens kajakuthyrning
Äntligen fick vi glida fram på vattnet i Pålsundet!
Utanför Sjöboden på Långholmen, som vårt forna familjeföretag Norrtälje Trädgårdsservice, hyrde under 90-talet. Sjöboden som Magnus Härenstam senare tog över och jag tror att han fortfarande har kontrakt på det röda trähuset vid sjön.
Pålsundet mellan Långholmen och Södermalm.
En paus vid Långholmens strandbad där jackan åkte av!
Efter paddlingen, ett glas rosé innan vi fortsatte till Vinterviken.
Tobias och Finn när vi passerar Fredhällsklipporna på Kungsholmen. I bakgrunden min hemmaby Bromma!
Dagen går mot sitt slut...
Tack för en skön båttur Finn och Ingmarie, här vid Bergsunds strand.
Funderingar i köksträdgårdslandet
Jag har sagt det förr och jag säger det igen - jag är ingen köksträdgårdsodlare! De kunskaper jag samlat på mig under mina 43 år inom trädgårdsyrket, handlar mest om prydnadsträdgårdsodling, där man inte äter det man planterar. Men - sedan jag började som trädgårdsmästare på Engsholm för 16 år sedan, har jag lärt mig tycka om att se små frön växa upp till vackra och goda grönsaker som under skördetid hamnar i slottets kök!
I vårt köksträdgårdsland har jag alltid växlat grönsaker med blommor, för att platsen som passeras av slottets gäster ska vara vackert att se på. Men i år gick jag nog över gränsen! Framför allt växte kryddtagetesen oerhört kraftigt och de stackars sallatsplantorna som egentligen skulle haft huvudrollen i de olika odlingslådorna, fick se sig besegrade av de hysteriskt växande kryddtagetesen. Det här är ju faktiskt en plats där vi ska odla grönsaker till slottets gäster och även till personalen, så till nästa år blir det helt enkelt mer grönsaker i ... grönsakslandet!
Trädgårdslandet den 17 juli
Funderingar i Skärholmens perennpark
Varje gång jag besöker Skärholmens perennpark, tänker jag på mailet jag fick av Piet Oudolf en kall och snöig februaridag 2012. Det värmde i kylan och mina bilder finns fortfarande på den världsberömda trädgårdsdesignerns hemsida.
Dear Hasse,
This week I met Stefan Mattson in Sweden. He was showing your blog. I'm glad you like the garden and the pictures you made. Is it possible to get some pictures for the 2012 website were I want to use them for. I will put your name in the photographers list.
attached a plan of Skarholmen.
Best regards,
Piet.
This week I met Stefan Mattson in Sweden. He was showing your blog. I'm glad you like the garden and the pictures you made. Is it possible to get some pictures for the 2012 website were I want to use them for. I will put your name in the photographers list.
attached a plan of Skarholmen.
Best regards,
Piet.
Det här mästerverket till trädgård invigdes 2011 och det är alltid en lycka att besöka för oss som älskar perenner. Idag blev jag inte fullt lika lycklig som jag brukar bli. Det är möjligt att den heta, torra sommaren gjort att de småblommiga astrarna med flera andra perenner inte blommar som de brukar.
Jag har tyvärr inte haft möjlighet att besöka parken tidigare i år och vet alltså inte hur det såg ut tidigare, men det verkar som om det har varit ett tufft år för många av växterna. Det är i augusti och september som den här trädgården är som vackrast och självklart finns det även i år många vackra partier. Jag lät Nikon ta in det vackraste, men ni som nyligen varit i parken förstår nog vad jag menar! Sedan vet jag inte varför fontänen var avstängd? Trasig?
I mitt tidigare blogginlägg från Skärholmens perennpark är de flesta bilderna tagna i slutet av augusti. Se här!
En av mina favoritperenner Grå frossört - Scutellaria incana.
Grå frossört...igen!
Ulrikdals Slottspark och Slottsträdgården Ulriksdal
Carl Hårlemans boskéer i Ulriksdals slottspark. Boskéer är gröna rum som här omsluts av ca tre meter höga häckar, i det här fallet har lind använts. Dessa boskéer planterades i mitten av 1700-talet och på informationsskylten i slottsparken läser jag att det på den tiden även ingick även ask och lönn i de här boskéerna och att de då var fyra meter höga. På den tiden använde adeln de gröna rummet till fest och bus och då fanns inte de buxbominfattade planteringar som idag pryder de hemliga rummen.
Framför slottet hade mopedklubben Styrfart fototräff!
Hos Bosse Rappnes Slottsträdgården Ulrikdal, såg självplocksfältet ut som ett stort blommande hav! Hela den här trädgården blir bara bättre och bättre för varje gång som jag besöker den. Med känsla för det vackra och smakfulla, både i butik, växthus, trädgård och café, har man skapat ett litet trädgårdsparadis här!
Varje år, lika vacker pumpatunnel i Ulriksdal!
Vila den sista semesterdagen!
Gloruis tacca
Älskade daggsalvia!
Boken i Odla med P1 2013
Trädgårdsgurun Maj-Lis Petterssons recension av boken i Odla med P1 i april 2013, tillhörde en av de roligaste stunderna med boken när den släpptes förra året. (Jag ber om ursäkt för den sneda och skakiga filmen...)
Djurgården runt - med båt!
21 augusti 2014
Idag blev jag bjuden på en båttur runt Djurgården och för en gång skull fick jag se mina vandringsstråk från vattnet. De sköna molnen låg kvar över stan och temperaturen var perfekt. Tack så mycket ´´frugan´´ !
Guiden i lurarna sa att vissa lägenheter på Strandvägen hade 15-20 rum och att både Björn Borg och Per Gessle har bostäder här!
Vi gled sakta genom Djurgårdsbrunnskanalen!
Café Blockhusporten.
Täcka udden
Prins Eugens Waldemarsudde.
Längs Norrtäljeån
Norrtälje har förändrats genom åren som alla andra städer och det finns inte många platser som man känner igen från 50- och 60-talet när jag växte upp i Roslagens huvudstad. Men längs ån där vi fiskade abborre som barn, finns några kajer och bryggor kvar från förr. Fisken var inte ätbar då eftersom avlopp av mindre trevlig sort rann rakt ut i ån. Det fick bli de stackars katterna som åt vår fångst!
I slutet av 70-talet ansågs ån som ett döende vattendrag och efter initiativ från bland annat Norrtälje Flugfiskeklubb började ån renoveras. Dammar och fisktrappor revs, nytt grus lades på botten och stora stenar tillfördes för att skapa små fall i vattnets färd från Lommaren och ut i Norrtäljeviken, en kort stäcka på endast 1750 meter. 1981 sattes 2000 havsöringar ut i ån som då ansågs räddad. Idag flyter ån stilla och vackert genom staden och brusar och porlar i de små fallen vid stenhindren. Olika vattenväxter får ån att grönska och just nu blommar den vackra blomstervassen. Den här dagen i mitten av augusti rensades åns botten mellan Gustav Adolfsparken och Lilla Brogatan.
Inne i stan har det rivits många gamla vackra hus som fått ge plats åt fruktansvärt fula byggnader, men lyckligt nog så har man varit mer försiktig längs ån där det till och med på många platser har blivit vackrare, med nya bryggor och renoverade kajer.
Årensning
Den här filmen hittade jag på youtube!
Östermalmsvandring
Runt statyn av Berzelius gick planteringen i vit och rött och var vackrare än jag någonsin sett den.
18 augusti 2014
Östermalm brukar kallas Sveriges förnämsta stadsdel, men som också anses som lite tråkig och som långt ifrån har till exempel Södermalms folkliv och puls. Jag har själv tyckt att det är ganska tråkigt att gå längs gatorna på Östermalm, men jag har börjat ändra mig. Det där med att Östermalm inte har samma puls som de övriga stadsdelarna har ju sina fördelar. Här finns ingen motsvarighet till söders hårt trafikerade Götgatan eller Hornsgatan eller Kungsholmen och Vasastans Sankt Eriksgatan, utan det känns tryggt och lugnt att vandra.
Här finns också mängder av vackra byggnader och även gröna ytor som Humlegården, Stureparken, Erikbergsparken, Karlaplan och Karlavägen och Hedvig Eleonoras kyrkogård vid Östermalmstorg. Det är inte lika tätt mellan caféerna som i övriga Stockholm, men letar man så kan man hitta man mysiga ställen. Den här sommaren har även Östermalm fått en plats i mitt stockholmshjärta och nu har jag till och med min tandläkare här. Men om man ska köpa sig en lägenhet i något av de vackra husen, så behöver man en helt annan ekonomi än vad en trädgårdsmästare har...!
Vid dagens vandring har jag klivit över Östermalms gränser några gånger, då jag tittade in i Berzelii park och tog mig över Djurgårdsbron till Strandcaféet på Djurgårdssidan och även sträckt ut mig till Villa Källhagen öster om Diplomatstaden, som ju egentligen också ligger just utanför Östermalms gräns...men annars har jag hållit mig inom gränserna.
Från Wikipedia
Östermalm avgränsas i väster av Birger Jarlsgatan i hela dess längd, Valhallavägen, därefter en linje ned till Djurgårdsbrunnsviken och i vattnet till Nybroviken. Östermalm kallades tidigare Ladugårdslandet, vilket anspelar på att där fanns fyra kungsladugårdar: Medelby, Kaknäs, Unnanrör och Vädla. Av dem lever endast namnet Kaknäs kvar. Den första stadsplanen för Östermalm, gjord 1640, omfattade främst gatorna kring Östermalmstorg. På den tiden var Östermalm ett populärt utflyktsmål och gårdarna användes mest som sommarställen. Med tiden blev en allt större del av områdets befolkning militärer. Ladugårdsgärdet blev känt som en fattig och smutsig stadsdel. I mitten av 1800-talet skedde en omfattande ombyggnad av stadsdelen varefter antalet förmöget folk ökade. Det gamla namnet ansågs därmed opassande och 1885 antogs det nya namnet Östermalm.
Stockholms restauranger och caféer har verkligen komponerat sina blomsterlådor och urnor på ett professionellt och vackert sätt de senaste åren. De här fina lådorna finns utanför Berns salonger i Berzelii park, men jag ser samma tendens på många ställen i stan.
Strandvägen under augustimolnen
Fika på Strandcaféet
Rondellen vid Djurgårdsbron är väldigt vacker i år!
Ständigt uppkopplad i mobilen...
I Humlegårdens lindalléer.
Bilderna nedan är från Floragatan och Villagatan som ligger mellan Karlavägen och Valhallavägen och nu tar jag hjälp av Wikipedia igen...
På 1870-talet började man exploatera området norr om Humlegården och man ville här skapa en villastad efter engelskt mönster. Här hade Stockholms byggnadsförening med bankiren J. Henrik Palme som initiativtagare köpt upp ett stort antal tomter. Kvarteren fylldes ursprungligen med förnäm villabebyggelse som stod klar omkring 1890. Här skulle det även finnas små förgårdar mellan gatan och husen, men dessa markerades aldrig i stadsplanen.
Arkitekterna Axel och Hjalmar Kumlien flyttade in i egna villor i Villastaden. Deras hus var de tidigaste som blev färdiga i denna stadsdel,och under den första byggnadsperioden var de mest betydande arkitekterna. Brödernas gemensamma arkitektkontor var 1878— 1891 inrättat i Hjalmars hus på Villagatan 9
Med tiden kom stigande markpriser och fastighetsspekulation att innebära att flertalet villor revs och ersattes med praktfulla flerbostadshus samt att förgårdarna bebyggdes. Idag finns bara ett fåtal villor kvar, vilka används som kontor eller ambassader. Särskilt känt är huset i hörnet av Villagatan och Östermalmsgatan, där Ivar Kreuger, grundaren bl. annat av Svenska Tändsticks Aktiebolaget, bodde i många år.
I Villastaden finns även ett flertal utländska ambassader.
På Villagatan hitta jag bland de palatsliknande byggnaderna, ett stort vackert Katalpaträd som jag ska försöka se blomma nästa år.
Karlavägens vackra allé fram mot Karlaplan
Jag vet inte vad som hänt med Karlaplans fontän som aldirg är igång vid mina besök. Någon som vet? Träden runt Karlaplnas runda park är alm och lever alltså farligt nu när almsjukan nu härjar vilt här i Stockhokolm också. Stadens viktigaste almar sägs vara de här runt Karlaplan, Kungsträdgårdens almar och Sveavägens gatuträd. Det sägs att det syns tecken på almsjukan i Kungsträdgårdens almar men jag har inte hört något om dessa träd.
En annan del av Östermalm är Diplomatstaden med Nobelparken som ligger öster om Djurgårdsbron och det är lika bra att Wikipedia får fortsätta att berätta historia.
Diplomatstaden är ett område inom stadsdelen Östermalm i Stockholms innerstad, som utmärks av tolv palatsliknande villor eller townhouses från 1910- och 1920-talen, Engelska kyrkan samt ett antal mer sentida beskickningsbyggnader.
Områdets villakvarter beboddes i början huvudsakligen av förmögna privatpersoner, men kom efter hand att domineras av ambassader och residens[1]. Under 1950-talet påbörjades parallellt uppförandet av modernare ambassadbyggnader norr om Dag Hammarskjölds väg.
Diplomatstaden är klassad som riksintresse för kulturmiljövård,[2] och områdets villor betingar de högsta priserna i Sverige
Vacker plantering vid Nobelgatan 13
Helga Holm (vardagligt endast Helga) är en nutida fullskalerekonstruktion av ett medeltida långskepp (båt nr 5 från utgrävningarna på Helgeandsholmen). Helga Holm ägs, seglas och underhålls av den ideella föreningen Föreningen Medeltidsskeppet Helga Holm. 1993 gjordes en seglats med Helga Holm till Gotland. Skeppet har även varit med i film och TV ett flertal gånger. (Wikipedia)
Hedvig Eleonoras kyrkogård vid Storgatan.
Rum med utsikt i Båsenberga och besök på Julita
Julita gård hade jag inte besökt sedan 2006 då jag skrev det här inlägget. Idag den 16 augusti hängde regnet i luften, men ljusblå partier och fantastiska fluffiga moln samsades på himlen. Pionernas och rosornas tid hade passerat, men några långblommande sorter som Stanwell Perpetual hängde fortfarande med. Julita är en fridfull och vacker plats som jag gärna skulle vilja återvända till när äppelträden i genbanken blommade eller när alla pionerna i den stora samlingen är fullt utslagna.
Det är inte ofta som man får vandra i en äppeltunnel, eller hur Ingela?
Jag tycker så mycket om när man klär in staket eller murar med vildvin som mjukt följer formerna.
Vid Julitas brygga infann sig lugnet och vyn ut mot det stilla vattnet och de oerhört vackra molnen tillhör bland det vackraste jag sett i år! Här kunde vi ha stannat länge!
Efter ett välkomnande av rang...checkade vi in på Båsenberga konferens och hotell och fick ett fantastiskt vackert rum med sjöutsikt. Rummet var smakfullt inrett i minsta detalj och det var synd att vår vistelse endast handlade om en natt. Vyn från fönstret ut mot sjön och Vingåkers kyrka var som en tavla och augustimolnen hjälpte till att göra tavlan perfekt.
Thomas och Maria som äger Båsenberga var mycket gästvänliga och trevliga. Maria som styrt över renovering och inredningen av hotellets vackra rum stod även för blomsterprakten runt huvudbyggnaden och har en mycket fin blick för blomsterkompositioner där hennes favorit gaura ofta svävade över de andra växterna. Thomas är både VD och vaktmästare och sköter förutom hotellet, grönytorna och gångarna i trädgården, även golfbanans gräsytor. Här trivdes vi och vid frukostbuffén hade vi kunnat stanna hela förmiddagen...! De ville ha några tips i trädgården av slottsträdgårdsmästaren och nästa gång jag kommer till Båsenberga så får vi se om de lydde mina råd!
Kvällen var vacker vid Båsenberga!
Maria och Thomas...hoppas vi ses igen!
Ett av mina vackraste favoritmusikstycken spelades när vi kom in till frukostbuffén på morgonen!
Vinön
Gäst- och fiskehamnen på norra sidan av ön.
För många år sedan såg jag en Tv-dokumentär om en fiskare på Vinön i Hjälmaren och blev fascinerad av platsen. När vi planerade en kortresa i Sverige, så skulle det bli lagom med en tur till Sveriges fjärde största insjö. Vägverkets lilla bilfärja från Hampetorp över till Vinön tog 25 minuter och gled sakta fram på lugna vatten där här semesterfredagen i augusti. Färjeleden mellan Hampetorp och Vinön är med sina 5 km en av Sveriges längsta insjöleder och är Vinöns enda allmänna förbindelse med fastlandet. På Vinön går en ca fyra kilometer lång asfalterad väg tvärs över ön och eftersom vi lämnade bilen på fastlandet, vandrade vi. Det var inte läge för mat på värdshuset så i stället blev det fika vid Nya Caféet som ligger i den gamla nedlagda skolan, där vi drack kaffe och åt räkmackor tillsammans med ivriga getingar. Innan fiskehamnen i norr ligger fina gamla hus inbäddade av gamla syrenbuskar.
Väl framme vid gäst- och fiskehamnen vilade vi en stund innan vi tog vandringsstigen längs västra stranden tillbaka till färjan. Invid den lilla hamnen finns en fin badstrand och plats för husbilar/vagnar och tält. Fyra timmar på ön var ganska lagom och vi upplevde olika naturtyper, allt från öppet jordbrukslandskap till djungelliknande lövskog med bland annat höga hasselbuskar, hägg och al.
På Vinöns hemsida får man bra information om vad man kan sysselsätta sig med på ön.
- Vandringsstig utmed västra ön
- Örtboden, gårdsbutik och cykeluthyrning
- Vinöns Värdshus, mat, pub, underhållning, konferenser
- Fiskare Brynolf, rökt och färsk fisk
- Vinöns Nya Cafe, sommarcafé i skolhuset och bersån
- Skolhuset, konst, hantverk, museum, turistinfo, toalett
- Missionshuset, bröllop, gudstjänst
- Nilssons Hjälmargös, rökt och färsk fisk
- Gästhamn
- Norra badet, badplats, grillplats, toa, soptunnor
Badstranden...det är inte vi som syns på bilden!
Man vandrar i en djup lummig grönska längs västra stranden.
På värdshuset skulle Lisa Miskovsky uppträda på kvällen och sedan stänger värdshuset för den här säsongen.
Vinöns Nya Café i den gamla nedlagda skolan.
Semestervecka 2 - Solblandat regn!
Min andra semestervecka började med ett besök i min barndomsstad Norrtälje som jag lämnade 1975. En fin stund med min mor innan färden tillbaka mot Stockholm, som gick längs kustvägen med ett stopp vid Penningby slott. Temperaturen blev mer normal till skillnad från förra veckans hetta och jag är glad att vi lämnat 30-33 graders värme bakom oss. Det var ömsom sol och ömsom vatten - solblandat regn helt enkelt!
Veckan avslutades med ett besök på Vinön i Hjälmaren. Vi bodde fint i Båsenberga och besökte även Julita gård - mer om det i andra blogginlägg.
Puffade lite för boken på Facebook och Ingela modellade fint!
Ett blomstrande besök på Djurgårdens lejonslätt framför Nordiska museet.
Spökparken på Drottninggatan vid Observatorielunden, känner inte alla stockholmare till!
Stadsbibliotekets trädgård vid Sveavägen.
Ellen Keys park/Jarlaparken på Östermalm.
Mysiga Gysinge café och butik, på Storgatan/Östermalm.
Vilt vildvin på Grev Magnigatan på Östermalm.
Vi gick med på en intressant stockholmsguidning från Gustav Adolfs torg till Nybroplan!
Guiden i stadens parker och trädgårdar!
Stockholms gröna rum - guiden i stadens parker och trädgårdar!
Boken finns att köpa här!
Besök gärna bokens Facebooksida här!
Semestervecka 1
Det tar ungefär en vecka att varva ner från jobbet när man inleder sin efterlängtade semester och i en hängmatta någonstans i Roslagen, hittade jag till slut lugnet. Plötsligt glömde jag jobbet och hamnade i den stilla lediga lunken, då man inte har så bråttom med det som ska göras. Nu har jag tid att stanna upp och slipper planera all tid. Undrar om den här sköna känslan infinner sig när man en gång framöver går i pension?
Efter ålandsresan blev det några dagar i skogen/landsbygden i Uppland där vi besökte Linnés Hammarby som är vackert beläget invid uppsalaslätten. Efter guidningen hade vi fått med oss nya kunskaper om Linné - bland annat att Magnus Uggla är ättling till en av Linnés döttrar! Vilken märklig koppling!
Ett hastigt besök vid Rånäs slott, där vi med jobbet hade en konferens 2004.
Spännande byggnad i Rånäs slottspark.
En liten vandring i ´´mina´´ gröna rum hann jag också med i veckan som gick. Kaffe som vanligt inne i Centralbadets vackra trädgård och jag blev ännu en gång imponerad av Kungsträdgårdens blomsterprakt!
När 308:an var inlämnad på verkstad i Upplands Väsby, hittade jag en vacker park vid stationen. Det här är orten som jag tidigare passerat med rynkad näsa och med en övertygelse om att inget vackert kan finnas i denna ytterförort till Stockholm...eller Uppsala. Nu vet jag bättre och på Facebook fick jag veta att det finns flera vackra trädgårdar på orten.
En tidig morgon vandrade jag utefter stränder här hemma i Bromma där jag bor och vattnet lång så stilla innan båttrafiken började röra om Mälarens yta. Strandvägarna här hemma är vackra och sträcker sig ända ut till Tomas Ledins Hässelby slott.
Det obligatoriska stoppet vid Bogesunds slott på väg mot ett besök i Vaxholm. Slottet är nyrenoverat och parken har aldrig varit så fint skött som nu. Sådant gör en slottsträdgårdsmästare glad. Se ett gammalt inlägg från bloggen här.
Inne i underbara Vaxholm var det alldeles för mycket folk den här lördagen i augusti, så mycket att vi vände åter mot stan. Vaxholms blomsterurnor ger jag högsta betyg!
En stund vid Djurgårdsbrunnskanalen bjuder alltid på överraskningar, både i vattnet och längs strandpromenaden...
...och när tändkulebåten kom, värmdes hjärtat!
Åland
Vi följde åskvädret över havet. Från Kapellskär tar det bara två timmar med Viking lines gamla trotjänaren Rosella.
På 60-talet när jag som barn bodde i Norrtälje, gick Siljas färjor Skandia och Nordia från vår lilla stad. Det hände ibland att vi tog oss över till Åland med något av dessa fartyg, viket var ett litet äventyr på den tiden. Man åt köttbullar med potatismos och lingonsylt på båten, köpte godis och framme i Mariehamn gick vi i den enormt långa (tyckte man då) lindallén upp till själva centrum, där varuhuset Varmans lockade...!
Det har inte blivit så många Ålandsresor sedan dess och i Finland har jag ännu inte varit. Nu i sommar fick bilen följa med över och vi såg mer av ön än bara Mariehamn, staden som tillsammans med Flen nog är de tråkigaste städer jag sett (förlåt alla ni som bor där). Staden består av ett rutmönster av gator och planerades av arkitekten Georg Theodor Chiewitz i Åbo, kan man läsa i Wikipedia - herregud Georg, hur tänkte du?
Ute på landsbygden och längs stränderna finns dock många natursköna platser på Åland och Pensionat Solhem där vi bodde ligger fantastiskt vackert bara några stenkast från Mariehamn. Det här var bara en tvådagars vistelse och vi hann självklart inte besöka alla fina platser som säkert finns på ön.
Mer från Wikipedia
Åland är en självstyrande del av republiken Finland där ögruppens svenskspråkiga status samt invånarnas svenska kultur och språk skyddas av internationella garantier. Åland är också demilitariserat, vilket innebär att det inte får finnas någon militär aktivitet på Åland i fredstid.
Genom sin självstyrelse intar landskapet Åland en särställning i Finland. Ålands parlament har rätt att stifta egna landskapslagar och Åland har en egen flagga, egna frimärken, registreringsskyltar och en egen polis, men ingår i samma skattesystem som övriga Finland utom den kommunala beskattningen som ligger under åländsk behörighet. Åland är med i EU och har euro som valuta men Ålands särskilda status i EU gör att tax free-försäljning är tillåtet på resor till och från Åland.
I det gula huset vid stranden bodde vi med havsutsikt.
Det var gratis att låna ekorna.
Utsikten från rummet.
Fikaplatsen
Den här solrosen hade hittat sin plats nere vid bryggan och finns säkert flitigt på Facebook och Instagram hos de som besökt Pensionat Solhem i sommar.
Fruktlunden vid Pensionat Solhem skulle jag vilja se i maj månad.
Pensionat Solhems strand vid dagens slut.
Geta på norra sidan av ön.
Det här var sommarens coolaste café. Den äldre mannen som förestod caféet serverade inifrån båthuset - man kan se hans båt där inne. Gott kaffe och winerbröd på bryggan!
Kastelholm nämns för första gången i riksdrotsen Bo Jonsson Grips bouppteckning 1388. Slottet är Ålands enda medeltida befästningsanläggning. Borgen anlades ursprungligen på en liten holme, men har idag genom landhöjningen vatten endast på en sida. Borgen byggdes ut och om i flera omgångar, senast efter en brand 1619. Det centrala tornet, Kuretornet, är från 1300-talet men har höjts i omgångar. (Wikipedia)
Pensionatet från Rosella.
Hemresa.
