• 2009
  • 2008
  • 2007

  • Site Meter

    Pausar ett tag



    I Värmland var det varmt. Här hemma blev det kallt. Det är mycket att göra nu och jag känner mig trött. Jag jobbar på i slottsparken och med boken, och jag rusar runt i Stockholms trädgårdar med kameran under vargtimmarna.

    Det irriterande problemet med blogg.se och Google fortsätter och ingenting av det jag skriver nu blir sökbart på Google och det känns inte kul. Flyttar nog till en annan bloggplats i höst.

    Jag vilar ett tag med bloggen nu och återkommer när jag får kraft och inspiration igen.
    Ha en fortsatt skön försommar kompisar!




    Syréntider på Wudden






    Sköna Värmland

    Fryken

    Min föreställning om att Värmland var ett landskap fyllt av granskog har jag nu lämnat bakom mig. Visst förstår jag att stora delar av landskapet verkligen innehåller stora granskogar, men den delen av Värmland som vi vistades på visade på många ställen upp bländande vacker natur. Som när vi kom till Mangskog som låg så vackert vid sjön Mangen och längs de mindre vägarna var det lika idylliskt vackert på många håll. När vi var på väg hemåt åkte vi på en fantastiskt vacker vägsträcka och passerade där Edebo, jag minns inte vad vägen hette.

    Sunne var en ort som jag sent kommer att glömma. Det var som om man upplevde två olika tidsperioder samtidigt där. Mitt i allt det vanligt moderna så fanns det kvar någon slags raggarkultur med stora, ofta rostiga amerikanare som sakta gled fram längs huvudgatan med dunkande hög musik från stereon. Nu var det fredagseftermiddag och jag antar att de förfestade med lite crusing bland de övriga helghandlande Sunneborna.
    Det var en skön atmosfär överallt och vi åt sallad på en fräsch restaurang och mitt i byn låg Hasses handelsträdgård.

    Att orten upplevt något av en storhetstid tidigare kunde man se på de stora vackra träbyggnaderna som låg lite här och där och kyrkan i nygotisk stil högt där uppe på höjden var stor och mäktig. Vid vårt besök i Sunne låg temperaturen just under trettio grader och det kanske var en av anledningarna till att tempot kändes så långsamt, eller det kanske alltid går lite långsammare här i Sagolika Sunne som ortens slogan är.

    Kvällen på bryggan vid Frykenstrand där vi bodde första natten är något att spara i minnet och ta fram när snöstormarna yr i vinter. Vi besökte också Selma Lagerlöfs Mårbacka där fruktträdgården stod i blom och där pelargonerna på caféborden inte hette Mårbacka...!?
    Sista natten bodde vi vid vackra Hennickehammars herrgård och vi fick ett rum i Bäckgården där vattnet brusade från ett fall utanför och där middagen var mer än god och där vattnet låg mörkt och stilla under kvällsvandringen.

    Det blir helt klart fler besök i Värmland framöver. Mangskog, Sunne. Fryken och Hennikehammar...vi ses igen!


    Sunne



    Samlingsplatsen som senare på kvällen säkert var fylld av raggarna med alla sina bilar.


    Den här ´´skönheten´´ stod parkerad på huvudgatan och jag önskar att jag senare fått fram kameran då samma bil kommer glidande med en ung ljushårig tjej bakom ratten och ur högtalarna hördes...ABBA!



    Hennickehammars herrgård.


    Bäckgården.






    Randomresa 2012 - Resan gick till Mangskog

    Så här i efterhand måste jag nog erkänna att förra årets slumpmässiga semestermål Gonäs inte var någon direkt skönhetsupplevelse även om vistelsen var både kul och spännande.
    När vi nu närmade oss årets resmål Mangskog i Värmland så förstod jag att det skulle bli annorlunda. Trakterna runt sjön Mangen var vackra och när 307:an rullade in mot Mangskog så låg sjön spegelblank och det var värmerekord i Sverige just i det här området i Värmland. Nästan trettio grader visade termometern och inte en vindpust märktes, vilket gjorde att det kändes som att befinna sig utomlands, långt söderut. Mangskog är en ort med ca 500 invånare som ligger i Arvika kommun. Här finns ICA-butik, byggmarknad och en liten handelsträdgård.

    Värmen var tryckande och vi började med ett besök vid kyrkan innan vi åkte bort mot ICA-butiken som visade sig vara ett sådant där litet varuhus som ofta lanthandlar är. Här fanns det mesta man behöver och butiken är ju också ombud för Systembolaget. Vi handlade frukt och Wermlandstidningen och pratade en stund med expediten. Jag berättade varför vi hamnat just här i Mangskog och expediten sa att hon rös vid tanken att just hennes lilla by i Värmland, bland alla ställen i Sverige, hade blivit mitt slumpmässigt utvalda resmål.

    Det kom in en kund i butiken och just när hon stod vid kassan för att betala varorna så ringde det på butikens telefon och det var någon som sökte...kunden. Jag försökte tänka mig tanken att någon ringde till ICA-butiken på Alviks torg och ville ha tag i mig.
    De båda kvinnorna berättade sedan att vi borde åka den vackra vägen runt Mangen där en gång Gustav Fröding vandrat på 1880-talet när han en kort tid bodde i Mangskog och där han bl.a. skrev ´´Det var dans bort i vägen´´. Vägsträckan var verkligen vacker och att sjön låg helt stilla gjorde att det blev lite av magi den här fredagen i slutet av maj, i Mangskog.
    Vi besökte handelsträdgården Gylterudsviken innan vi lämnade vackra Mangskog och det kändes fint att pennspetsen hamnade just här när jag med slutna ögon pekade ut årets resmål. Undrar just var jag hamnar nästa år...















    Rottneros









    Äntligen på väg...


    God morgon alla ni som hittat hit!

    Så blev det då fredag och äntligen dags för randomresan till Mangskog i Värmland.
    Nu rullar 307:an västerut i näktergalens och syrenblomningens tid, med kaffe i termos och förväntningar som är skyhöga!
    Rottneros kommer att besökas och även Fryken och Fräken, och en rad andra coola ställen i Värmland. Men det är givetvis Mangskog som är resans huvudmål!

    Ack Värmeland du sköna...nu kommer vi!


    En majdag i en slottspark


    Nu börjar en av de allra vackraste buskar att blomma och just nu förstår man varför den på svenska heter pärlbuske.


    En drömhörna.


    Liljetulpanen Sapporo.





    Kaos och kärlek - går hand i hand.


    Jag vet inte vad det är med Rosenhill som gör mig så avslappnad och lugn. Hela den här platsen är egentligen ett fullkomligt kaos, men ändå ett genomtänkt och ett mycket kärleksfullt kaos. Förra året besökte jag Rosenhill för första gången och jag föll fullständig för i stort sett allting. Då var det äppelmust-tider och feststäming - se inlägget här. Idag var det mer ett behagligt lugn som rådde över platsen, nu när päronträden blommade som bäst.

    Tänk att den här charmiga röran kan skapa ett sådant lugn. I en allför välordnad och finstädad miljö kan jag tvärtom bli orolig och känna mig obekväm. I mitt hem är det en hyfsad ordning även om det ligger boktravar här och där och det är inte alltid så dammfritt som man skulle önska. Men det är ändå ganska undarplockat.
    Det är nog så med Rosenhill att man där släpper alla tankar på ordning och bara andas djupt, lutar sig bakåt, dricket sitt kaffe och sin äppelmust och bara njuter av den fantastiska platsen. Det här får blir Dagens låt!


    Det finns en allé...


    Det finns en päronträdsallé ute på Färingsö som fastnat i mina drömmar. När jag förra våren vandrade runt Eldgarnsö där ute på Färingsö fick jag syn på en fantastiskt allé som var vildvuxen, halvt förfallen och helt underbar.

    En vänlig boende på ön lovade att maila mig när träden blommade så att jag kunde komma ut och fotografera dem. Tyvärr så blommade päronträden väldigt dåligt förra året, men i år skummar det av härlig  päronblomning överallt. Det kändes som om det idag skulle vara en perfekt tid att fånga den här gamla alléns blomning och även om träden börjat blomma så skulle jag ha kommit tre-fyra dagar senare för att få se dem blomma fullt ut.
    Eftersom jag fullständigt älskar den här allén så kanske att jag åker ut en sen eftermiddag/kväll i veckan för att komma mer rätt i tid.




    Öppet!


    Slån i maj!


    Nu skummar markerna kring slottet när slånsnåren blommar och det är vansinnigt vackert tillsammans med gullvivor och förgätmigej. Vi närmar oss hänryckningens tid men jag rycks redan hän...

    Surkörsbärsträdet Fanal blommar nu i slottsparken.


    Nu börjar Drömhörnan vakna till liv efter vintervilan. Liljetulpanerna heter Sapporo och är ljust gul i början av blomningen för att sedan bli gräddvit. I bakgrunden blommar Lunaria annua som jag fick av Marina på Waldemarsudde förra året.



    The Secret Garden



    Det finns en hemlig trädgård vid Malmgårdsvägen på Södermalm. Groens malmgård är en ganska stängt plats nu och man kan inte ens se in över det höga planket runt tomten. Jag har jobbat här inne vid flera tillfällen en gång i tiden då vi hade vårt familjeföretag igång. Vid ett tillfälle 1983 skulle det riggas för en filminspelning här och vi fick till uppgift att ruffa till trädgården en aning.
    Det skulle se ut som om den rika kvinnan som bodde här, hade låtit trädgården förfalla av någon anledning och vi krattade bl.a. ut lite löv och trädårdsavfall till gångarna i trädgården. Det kändes mycket märkligt, vår uppgift var annars att göra snyggt i trädgårdar. Raskenstam med Gunnar Hellström, Agneta Fältskog, Lena Nyman m.fl. blev väl ingen storfilm direkt.

    Idag sträckte jag ut hela min längd och höll upp kameran över staket och lyckades fånga några bilder av den här fantastiska trädgården. Det är ju på pricken min drömträdgård! Lummig, vildvuxen, mystisk och hemlig. Det är ju här jag vill bo!


    På andra sidan Vitabergsparken mot Skånegatan, blommade hägg och körsbärsträd och marken runt Sofia kyrka var fylld av tulpaner.


    Gästbloggare på Bergianska

    Idag följde min dotter med mig till Bergianska trädgården och tog dessa vackra majbilder!


    Häggblomning och bokbeslut

    Skansens trädgårdar...och vad vore jag utan Djurgården?

    Häggblomning vid Waldemarsudde.

    Ängsbräsma.

    Centralbadets trädgård.



    Snubbelkonst

    Konstfigurerna som jag snubblade på när jag fotograferade magnolian i stora trappan vid Waldemarsudde. Hoppas att de hade liknande placering efter det att jag varit där...



    Stockholm blommar - del 2

    Grönsta koloniområde på Lidingö.



    Millesgården.






    Murreva (Cymbalaria)



    Bergianska trädgården.


    Stort treblad - Trillium grandiflorum


    Fingertandrot - Cardamine pentaphyllos




    På vägen hem såg jag att det var lökparty även på Lindhagensgatan.



    Stockholm blommar - del 1

    Sinnenas trädgård.



    Eftersom jag kommer att följa Stockholms trädgårdar speciellt noggrant i år, så begav jag mig ut tidigt i en blommande huvudstad den här söndagen. Det finns en yta i Sinnens trädgård som har blivit en favoritplats för mig och där hade nu både det vita löjtnantshjärtat och den ljusgula hundtandsliljan börjat blomma sedan jag var där senast. Klockan var före sju och jag var ensam i Sinnenas trädgård.

    Nästa stopp blev Humlegården vars lindar, kastanjer, bokar mm. var sådär skirt vackert gröna och jag hittade annat som blommade där inne också.
    Ute på Djurgården var det lika tomt på folk och på Waldemarsudde var det sådär magiskt vackert igen och jag drack mitt kaffe vid stranden. Innan jag fortsatte vandringen ut till Rosendal så kröp jag omkring med kameran och förevigade några vackra tulpaner.

    På Rosendal beredde man jorden där sommarblommor senare ska finnas för självplock och uppe vid växthusen så hade grönsaker fått komma ut från sitt växthus och ut i verkligheten. Inga flera frostnätter nu tack!

    Humlegården




    Karlavägen


    Djurgårdsbron


    Waldemarsudde







    Rosendal





    Jag skriver en bok nu...



    Odengatan


    Säckbuske - Ceanothus

    Ceanothus x deliliantus - Lövfällande
    Ceanothus dentatus och C. impressus - Städesgröna


    Det är något speciellt med blåblommande buskar och träd och säckbusken måste vara en av de finaste blå buskarna. Den här städesgröna säckbusken blommade så här vackert när jag besökte London den 22 mars 2012. Man drogs automatiskt fram till den här blå skönheten som växte på en plats som hette Hans Place...!

    I Sverige klarar sig säckbusken endast på skyddade platser i zon 1 och knappt där. Om man känner för att försöka använda den i sin trädgård så bör man skydda växten ordentligt under vintern, men den fryser oftast ner trots bra skydd. Då får man helt enkelt klippa ner den till marknivå, ungefär som jag gör med mina buddlejabuskar i slottsparken. Men den tål hård beskärning så nedklippningen gör ingen skada åt busken. Om frosten skadar de unga skotten så klipper man ner dem till grön ved i april. Den sort av lövfällande säckbuskar som man kan prova i södra Sverige är ´Glorie de Versailles´som har djupblå blommor. I England där den här busken är vanlig blir den upp till fyra meter hög och lika bred.

    Det finns flera arter och många sorter av säckbuske och alla härstammar från Kalifornien där alla är städsegröna. I Europa däremot så delas säckbusken upp i två grupper. De städsegröna som har små tättsittande blad och som är känsligare och kräver en mer skyddad plats, de blommar i maj-juli beroende på sort, men de blommar ofta en gång till på hösten. De lövfällande buskarna har större blad och blommar från juli-oktober. I t.ex. England kan man alltså ha blommande säckbuskar i sin trädgård under hela växtsäsongen.

    Det vore intressant att höra från er i Sverige som har eller har haft någon säckbuske.



    Källa: Trädgårdens buskar av Peter Seabrook (1974)
     
    Google

    Vila



    Nu är det så vackert i naturen att det blir svårt att ta in all skönhet. En tidig morgon i slottsparken är paradisiskt vackert nu när markena är täckta av vårblommor och körsbärsträden blommar som bäst. Och så dessa fantastiska fågelkonserter. I veckan kom näktergalen och svartvita flugsnapparen och svalorna flyttade in under bryggan. J hörde västergöken och jag hörde rosenfinken. Vår kock Mattias fyllde år idag och jag plockade blommor åt honom...!

    Det är mycket som händer nu i trädgården. Sommarblommor och tomater kämpar på med hjälp av växtbelysning i ett litet rum inne i slottet och alla plantorna längtar ut i trädgården.
    Senblommande perenner delas och flyttas ute i trädgården och ogräset har efter regnet och värmen börjat konkurrera med perennerna i planteringarna. Gräsmattorna växer och ogräset på gångarna börjar visa sig. Min uppgift är att hålla parken fin. Den ska vara välskött och det ska blomma så mycket som möjligt och jag vet att jag behöver förbättra vårblomningen i planteringarna till nästa år.

    Oftast har jag kontroll över mina uppgifter men ibland känner jag att jag borde göra mer, komma med nya idéer.
    Men det är fantastiskt vackert i parken ändå och jag njuter av att se perennerna vakna till liv och för att njuta fullt ut så lägger jag mig bland vitsippor och svalört, sluter ögonen för en stund, lyssnar på näktergalen och drömmer om Mangskog...






    Nej...jag tror att jag vilar lite till! Trevlig helg alla ni som besöker denna blogg!



    Skunkkalla - Lysichiton americanus


    I ett sumpigt kärr i närheten av Tullgarns slott blommar nu skunkkallan (Lysichiton americanus) vilket orsakade stort intresse bland närboende den här veckan och jag var bara tvungen att bege mig dit på vägen hem till helgledigheten.
    Den ser verkligen exotisk, udda och lite vilsen ut i vår svenska natur, men faktum är att den har förvildats både här i Sörmland, Halland och Östergötland på flera platser. Man använder den ibland som dammväxt och hur den hamnat här kan man bara spekulera om. Snygg är den tycker jag!

    Jag läser i den Virtuella floran att doften är sötaktig och lite kvalmig och inte alls så obehagligt som namnet antyder.
    Det gick ett rykte i trakten idag att den bara blommar vart tjugonde år. Efter att ha läst kommentarerna här nedan så stämmer det inte att den blommar så sällan, utan ska tydligen visa sina vackra gula blommor varje år.

     
    I maj 2015 fick jag den här underbara kommentaren av Rune Sarnet Östensen

    Att Skunkkallan kommit dit har sin historia. 
    Jag råkade åka förbi platsen 1994, när Tullgarn Biologiska Dammar anlades, med en Skunkkallas frökavel, ursprung från RSS dammarna, 5. steget, i fickan. Hade just städat runt moderplantan, hade flera gånger tittat på platsen med sina Strutbräken nerströms och tyckte att Skunkkalla vore intressant just där. 



     
    Google

    Det är på Facebook som allting händer!


    Konflikten mellan Blogg.se och Google kvarstår och fortfarande är det ungefär hälften av mina blogginlägg som inte är sökbara på Goolge. Blogginläggen är alltså inte borta som några trodde, dom finns kvar i arkivet på min blogg, men om man söker på t.ex. Centralbadets trädgård eller Engsholms slott så finns inte mina inlägg på Googles träfflista längre. Tidigare var Centralbadets trädgård första träff och Engsholms slott fjärde. Och inget av de nya blogginläggen som jag nu skriver blir sökbart, Google har helt enkelt stängt alla bloggar från Blogg.se.

    På Blogg.se säger man att de diskuterar och förhandlar med Google och att allt kommer att lösa sig. De säger också att det finns grupper som försöker få oss bloggare att lämna Blogg.se och Blogg.se menar att det inte finns någon anledning att göra det.
    Jag vet inte hur det blir med min blogg nu, som trots allt fortfarande har runt 1800 unika besökare om dagen. Men om Google har låst mig ute från alla nya inlägg som jag nu skriver, då måste jag ju till slut byta till blogspot eller Wordpress.

    Jag funderar också på hur förändringen skulle gå till. Ibland tänker jag att jag bara skulle lämna den här bloggen och låta den ligga kvar i fred och börja med en helt ny blogg och nytt namn på blogspot. Börja om från början helt enkelt. Att flytta över 3000 inlägg till en ny bloggplats, känns bara konstigt.
    Alla kanske inte förstår hur viktigt det är att finnas med i Googlesökningar. Om jag hade skrivit en vanlig dagboksblogg så spelar det ju inte så stor roll om det man skriver går att googla på, men eftersom jag skriver om växter (där de flesta fortfarande är sökbara, tack och lov) och om olika trädgårdar som jag besökt, så vill jag givetvis att man ska komma till mina inlägg när man söker på platsen. Det är det som är tanken med att skriva om de olika trädgårdarna och som det nu är så finns ingenting från mina trädgårdsbesök på Google.

    Jag avvaktar lite till. Tanken att flytta till en annan bloggplats är oerhört jobbig, men som det ser ut nu så blir det nog så.

    Till något helt annat. Jag länkar ju alla mina blogginlägg till Facebook och det är där som inläggen kommenteras. Jag förstår det eftersom det är mycket lättare att ´´gilla´´ eller kommentera ett inlägg på Facebook. Om man ska kommentera här på bloggen så måste man verifiera kommentaren och det kanske kan vara ett jobbigt hinder. Det spelar egentligen ingen roll vart kommentarerna hamnar tycker jag, men ibland kan det vara bra att få en sparad konversation på bloggen. På Facebook försvinner ju allt man skriver så rasande fort.


    Tid för tanke


    Häggmispel mot kanslihuset.

    Ledig onsdag och en dag för fotografering. Klockan sex tog jag tunnelbanan in till stan. Det kommer att bli ett evigt rännande i Stockholms trädgårdar den här sommaren och idag försökte jag fånga den tidiga majblomningen trots gråvädret.
    Jag började vid Sinnenas trädgård i Vasaparken och blev lika trädgårdslycklig som alltid där inne. Ulf Nordfjell har anlagt denna vackra trädgård på uppdrag av initiativtagaren Yvonne Westerberg som också skrivit en bok om trädgården som heter Sinnenas trädgård - ett rum för hälsa och livskvalitet. Vårblomningen är så fantastisk vacker i lund-delen där kungsängsliljor, treblad, vitsippor, vita balkansippor, julrosor och tulpaner tävlar om vilken som är vackrast eller kanske i stället samsas i en perfekt kombo. Det var dock aningen för mulet för att växterna skulle visa sin bästa sida. Trädgårdsmästare Christer Fällman sköter den här platsen på bästa sätt.

    Jag vandrade vidare och borta vid Tegnerlunden gräver man och anlägger nytt i parken och jag hoppas att dom blir klara i sommar. Inne i en av mina favoritträdgårdar börjar det grönska, men där väntar jag in blomningen av alla prydnadsaplar, syrener och så häggen vid dammen. Centralbadets trädgård är en av de bästa platser i city om man vill få ner storstadsstressen.
    Sergels torg som i annars är en stel och kall plats, blommar så otroligt vackert nu och jag var nog en trafikfara där under min fotografering. Jag älskar den verkligen tulpanen som man använder på så många plater i stan nu och jag måste ta reda på sortnamnet. Se inlägget om Sergels torg här.
    Jag gick förbi Kungsträdgården där de japanska körsbärsträdens blomning nu slocknat och ingen bryr sig längre om dessa träd. Vid Berzelii park jobbar man vidare med den nya trädgårdsanläggningen. Gräs rullas ut och man fortsätter att plantera alla dessa växter som ska pryda trädgården. Även om jag inte direkt gillar rododendron så tror ja ändå att de kommer att passa bra under träden mot Nybroplan. Trädgården ska vara färdig i juni har man lovat och jag hoppas verkligen att det stämmer.

    Kaffe och nybakad kanelbulle Under kastanjen i Gamla Stan och en vandring upp till Mosebacke torg på söder fick avsluta den här stadsvandringen.


    Centralbadets trädgård


    Plantering vid Berzelii park. Rododendron ´Cunningham´s White´.


    Bokhäckarna vid riksdagshuset byter nu ut sina vinterbruna löv mot skirt gröna.


    Vackra Sinnenas trädgård och det är omöjligt att på bild fånga känslan här inne.










    Strindbergs text på Drottningatan.


    Sergels torg blommar i maj








    På spåret - odla på rälsen!


    Blommande bergskörsbär




    Prunus sargentii är en absolut favorit bland prunusväxterna. De enkla vita blommorna med den mörkröda stjärnan blir en vacker kontrast mot de mörkt röda bladen som under blomningen inte är fullt utvecklade. Jag planterade det här bergskörsbäret i buskform för tolv år sedan och det har tagit tio år innan blomningen blivit så effektfull som jag tänkte. Men den var värd att vänta på. Under de första tio åren har den blommat mycket sparsamt och det är nog inte någon annan än jag som lagt märke till den blyga blomningen.
    Bergskörsbär i trädform behöver man inte vänta så länge på utan de blommar mycket tidigare.

    Just nu är den här växten slottsparkens smycke och jag hoppas att den här kompisen inte stressar fram sin blomning nu. En annan anledning till att jag tycker så mycket om bergskörsbär är att bladens höstfärger är fantastiskt vackra när de lyser rött i oktober.




    Nu blommar också Epimedium rubrum, röd sockblomma och de lite blyga blommorna ser man bäst om man lägger sig ner på marken!




    Förra året fick jag några månvioler av Waldemarsuddes trädgårdsmästare Marina och nu har dessa tvååringar börjat blomma i Drömhörnan. Så kul att de klarade vintern!

    Trädpionens knoppar kämpar vidare.


    Pärlhyacinter.

    Perennen som inte jag klarar att ta närbilder av - ormöga!


    Vitabergsparken i maj


    Att jag trivs på Södermalm i Stockholm vet nog de flesta som följt bloggen ett tag och i Sofia församling ligger Vitabergsparken. Sofia är en av mina favoritplatser på söder och en av anledningarna är just att Vitabergsparken ligger här. Det är en stor härlig park med inslag av både lite vildare parkmiljö och kvarter med gamla söderkåkar och i en av dessa röda små hus bodde en gång på 70-talet Ulf Lundell och det var här han bl.a. skrev sin bok Jack.

    Sofia kyrka är söders näst yngsta kyrka efter Högalid och stod färdig 1906. Sofias torn är ett riktmärke i Stockholm och hittar man väl hit så kan man vandra i den vackra och i vissa delar branta parken. Under soliga sommardagar är det tätt mellan solfiltarna och då finns inte jag här. Däremot en vandring tidigt en morgon blir en skön upplevelse, speciellt nu i maj då magnolia, körsbärsträd och tulpaner blommar runt om i parken.


    Groens malmgårds trädgård.

    Långa längan vid Groens malmgård på Malmgårdsvägen.





    Här inne i Vintertullens koloniområde - som tillhör Barnängens koloniförening, träffade jag Mariana som har en odlingslott här och som kallar platsen för sitt förlängda vardagsrum eftersom hon bor i närheten. Hon bjöd in mig bland lotterna eftersom hon kände igen den gamla bloggaren som befann sig utanför staketet och fotograferade in i trädgården. Mariana är en engagerad trädgårdsperson som har ett gediget intresse för trädgårdshistoria och hon berättade att det legat en trädgård på just den här platsen långt tillbaka i tiden.
    Lite mer trädgårdshistoria: När vi en gång i tiden drev vårt familjeföretag så hade vi trädgårdsskötseln på den långa gården nedanför och fastigheten förvaltas av Stadsholmen.
    Här kan man läsa om platsens historia.

    Vi hade även en intressant diskussion med en av de äldre odlarna här och man förstår att det finns många sätt att se på hur en trädgård eller en odlingslott ska skötas. Idag ser man på den goda jorden på ett lite annat sätt än många av de äldre odlarna som är vana vid att finstäda sin plats och avlägsna alla de skräpiga löven eller blasten från förra årets perenner och sedan i stället tillföra näring i form av konstgödsel i små säckar i glada färger. De yngre lyder oftast den mer naturliga skolan där växterna får leva sitt liv ungefär som i naturen och där en del av löven får ligga kvar och återge näring till jorden.

    Det är väldigt charmigt med dessa koloniområden och med alla stilar och tankar om trädgård, men jag själv skulle inte orka med alla olika viljor och uppfattningar om trädgård från odlargrannar. Mitt intresse ligger mer i att betrakta det som sker i Stockholms vackra och spännande koloniområden.




    Svenska Ords stuga i Vitabergsparken. Har inne har Hasse och Tage skrivit många av sina klassiker.

    Längtar ut!



    Här i Rosendals växthus på Djurgården väntar alla plantorna på att få komma ut i trädgården. Inte tomatplantorna då som får fortsätta sitt liv inomhus.




    Här på Rosendal kan man konsten att beskära fruktträd. Jag blir lycklig när jag ser hur man beskurit det här päronträdet.


    På Waldemarsudde har trädgårdsmästare Marina den här vackra tulpanen och jag måste fråga vad den heter.




    Anemone pulsatilla


    9 frågor

    Nina Bergström som är redaktör för Expressen Trädgårds ställde 9 frågor till mig. Perennslänten är 60 meter lång och inget annat. Hon besökte mig tillsammans med Gunborg Mattsson från Zetas den 15 juni förra året.


    En majdag i två slottsparker

    Engsholms slottspark

    Kylig morgon i det sörmländska landskapet men dagen kom att bli varm och vacker. Jag städade ur bilen efter gårdagens utflykt till Södermalm där jag planterade skuggperenner inne på en gård. Det var femton år sedan jag jobbade på Södermalm senast, då hade vårt familjeföretag hand om skötseln i kulturhusens trädgårdar.  Det kändes fint att lämna vår vackra slottspark för en stund och känna på lite stadspuls även på arbetstid men det var aningen svårare att parkera 307:an på Erstagatan än det brukar vara på Engsholm.

    Bland de växter som jag planterade fanns flocknävan ´Snow Sprite´ som ska vara fantastisk vacker och det var nästan så att Zetas trädgård inte ville släppa ifrån sig dem. Jag måste komma ihåg att återvända till södergården lite senare för att se dem blomma.

    I slottsparken har jag klippt rosorna och idag kom en journalist och en fotograf från Länstidningen för att göra ett porträtt av trädgårdsmästaren.
    Det känns fortfarande lite märkligt detta med media, men jag ställer upp på det mesta fast ett tag tyckte jag att det kanske gick lite för långt när jag plötsligt ligger på marken och blir fotograferad bland vårblommor. För en stund tänkte jag...vad f-n är det jag gör egentligen? Och hur manligt är det här? Men i nästa stund så ser jag inget problem alls att ha huvudet bland vitsippor, svalört och balkansippor, det kändes nästan naturligt...!

    På kvällen åkte jag bort till grannslottet Tullgarn där man i vinter har hamlat/stympat två allér med äldre lindar. Jag skrev tidigare om den här ´´beskärningen´´ och det kom olika åsikter från olika håll. Nu kände jag att jag ville se detta på närmare håll och det har jag gjort ikväll.
    Jag är en trädälskare och kan omöjligt tycka om det jag nu ser i Tullgarns slottspark. Däremot kan jag förstå problemet och att de var tvungna till en åtgärd eftersom det föll torra grenar från trädkronorna och att gångarna under alléerna därför var avstängda förra året.

    Vilken beskärningsmetod man än skulle ha använt här så skulle det inte ha blivit bra och vilken metod som hade varit minst dåligt kan inte jag säga, eftersom jag inte vet i vilket skick trädkronorna var innan beskärningen. Det kan man inte avgöra från marken utan då hade jag behövt komma upp i träden.
    Någon tyckte tidigare att man borde ha genomfört en försiktigare beskärning och självklart så skulle det varit det optimala. Nu valde man den här vägen och även om träden om några år fått en ny grön, men ack så tråkig krona...så smärtar det i en trädälskare att se dessa pålar på rad.

    Träd för mig är lika med frihet, att växa vilt och vackert. Men jag är absolut inte motståndare till tuktade träd i miljöer där de passar, men det måste ändå finnas gränser för hur hårt man får gå fram. Ibland kan valet att helt ta bort omöjliga träd och börja om med nya, vara det enda rätta och de här träden som är ungefär tvåhundra år gamla har ju inte direkt något åldervärde om man jämför med många andra lindar på olika platser. Marken här är också starkt komprimerad och det är ett högt vattenstånd som orsakar syrebrist för rötterna.

    Annars är det här en mycket vacker plats med ett perfekt läge och ikväll ljöd fågelsången starkt och grönskan är verkligen på gång nu.



    En dag ska jag berätta...

    ...om min unika fotografering högt ovanför Kungsträdgården, just när de japanska körsbärsträden blommande som bäst och när Gud sände mig skyddande slöjmoln under fem minuter.
    Men de här bilderna är från Bysistorget vid Hornsgatan på Södermalm här i Stockholm. Och jag vet, nu räcker det med rosa prunusblomning. De här bilderna blir de sista för i år. Jag tycker att det är vackert och häftigt men man blir ganska fort mätt. Nu väntar vi in helt annan blomprakt!





    Näckrostulpaner och blodört den första dagen i maj


    Första dagen i maj. Träden har börjat blomma. De tidiga tulpanerna är ljuvligt vackra . Vilat i solen (med hatt på) vid stranden mot brunnsviken med kaffe och mackor. Såg en mink. Dofter från blommande träd och buskar. Den fjärde lediga dagen var lika skön som de andra tre. Nu är det gott att leva!

    Prunus serrulata

    Blodört - Sanguinaria canadense

    Näckrostulpan ´Shakespeare´


    Påfågelstulpan ´Calypso´




    RSS 2.0
    Related Posts with Thumbnails