Syrenerna väntar på sydlig vind
Syrenblomningen på Kvastmakarbacken är en av årets höjdpunkter i Stockholm, bilderna är från 2009.
Det var en afton i början av maj. Den lilla trädgården på Mosebacke hade ännu icke blivit öppnad för allmänheten och rabatterna voro ej uppgrävda; snödropparne hade arbetat sig upp genom fjolårets lövsamlingar och höllo just på att sluta sin korta verksamhet för att lämna plats åt de ömtåligare saffransblommorna, vilka tagit skydd under ett ofruktsamt päronträd; syrenerna väntade på sydlig vind för att få gå i blom, men lindarne bjödo ännu kärleksfilter i sina obrustna knoppar åt bofinkarne, som börjat bygga sina lavklädda bon mellan stam och gren; ännu hade ingen mänskofot trampat sandgångarne sedan sista vinterns snö gått bort och därför levdes ett obesvärat liv därinne av både djur och blommor.
Gråsparvarne höllo på att samla upp skräp, som de sedan gömde under takpannorna på navigationsskolans hus; de drogos om spillror av rakethylsor från sista höstfyrverkeriet, de plockade halmen från unga träd som året förut sluppit ur skolan på Rosendal - och allting sågo de! De hittade barège-lappar i bersåer och kunde mellan stickorna på en bänkfot draga fram hårtappar efter hundar, som icke slagits där sedan Josefinadagen i fjor. Där var ett liv och ett kiv.
Nä... det var inte jag som beskrev våren på Mosebacke. Det var Strindberg. Mina poetiska ord blir i stället - vad är det med den här våren? Nu räcker det med kalla vindar. Mitt tålamod är helt slut nu. Inte ens de gudomliga vitsippsbackarna runt slottsparken kan rädda mig. Den här breddgraden är för svår helt enkelt.
Björken är det träd som vi uppskattar mest under våra besök i skogen. 31 procent har valt björken som favoritträd, därefter följer ek (19 procent), bok och tall (7 procent) samt gran (5 procent).
Märkligt. Var är lönnen? Och jag är inte så förtjust i björkar...och granar!
Tragisk händelse i Göteborgs botaniska trädgård.
Jag är benägen att hålla med dig, vinterjackans tid är alldeles för lång. Ikväll när vi gick ut från badhuset konstaterade vi att man skulle kunna tro att det var november månad, eller midsommar. Det säger väl allt!
Oj, oj, oj, det låter som om väntan på sydlig vind är lång i år.
Ja, björken är helt klart min favorit. Barken är en anledning, minnen från barndom och landet en annan.
Do you löv me? -Näver! (inte så kul längre, men för 30 år sen var den det)
Men, som du påpekar, var är lönnen... och aspen?
Var kommer den här undersökningen ifrån?
Den här våren tror jag inte södra sverige har bättre än vi det verkar blåsa och vara kallt där med, likaså längre ner i europa.
Mariana
Här nere i syd är det iskallt, vitsipporna hukar i iskalla vindar. Håller med var är våren, det känns nästan som att bli tillbaka puttad till snöstormarna i vintras när det blir så här kallt i maj!
Lönn och kastanj!/Sophia
Dette har vært en utrolig kald vår. Alt er seint - også tulipanene. Når syrinene kommer, kan jeg ikke en gang tenke på.
Herlig med litt Strindberg, forresten. :)
Det ar lika kallt i sodra England dar jag bor. Syrenerna har borjat att knoppas, men det ar kallt som tusan. Har vi kusten blaser det dessutom hela tiden...
Jag kan inte sätta björken högst upp på min lista. Rackaren ger mig betydande allergibesvär varje år. Men lönnen, den är favoriten.
"Den här breddgraden är för svår helt enkelt." Ärligt talat, skulle någon erbjuda X-kronor för huset skulle jag nappa. Så har jag tänkt flera gånger denna vår. Skulle istället köpa eller hyra en lägenhet på marknivå, ha några utomhus krukväxter och resa oftare till varmare, grönare ställen utomlands. Jösses, snart är det midsommar och fortförande huttrar vi och trädgården. Usch, brukar inte vara så negativ.....
Trevlig helg!
Åsa: Tänkte besöka någon trädgård med Lundakompisen idag...vi får se va det blir. Liiiite sol tränger igenom de täta molnen just nu.
Annelie: Undersökningen kommer från LRF.
Mariana: Maldiverna då?
Sophia Callmer: Ja, jag vill sitta på balkongen och fika på helgmorgnarna.
Anita K: Vi får vänta ett bra tag på syrenfesten.
Julia: Aha...lika illa där.
Ramona K: Jasså? Flyttplaner?
Vilka ljuva minnen du väcker hos mig nu. Denna trappan brukade jag gå varje dag till och från bussen vid Londonviadukten när jag bodde på Ploggatan på 90-talet. Trappan var jobbig (särskilt uppför) men omgivningarna fantastiska och doften när syrenerna blommade gjorde det till en dröm att gå till och från bussen till jobbet i Nacka:-) På den tiden hade jag ingen trädgård (inte ens en balkong) så dom underbara trädgårdarna kring alla gamla fina kåkar i Sofia fick bli "mina" i fantasin. Där kunde jag gå och kika över staketen och häckarna och drömma mig bort och fantisera om att ha en egen trädgård.....det var tider det:-)
Jag längtar också - och väntar på varma vindar.
Jag har nog aldrig tänkt på att Röda rummet-inledningen är så poetisk!
Med de nordostliga isvindar vi har haft de senaste dagarna lär det dröja ett tag med syrenblomningen till och med här i Skåne. Men häggen är faktiskt på gång...
Nora: Tänk att du hittade din buss-väg här. Visst är de charmiga dessa södergårdar.
Lillebeth: Mm...nu måste de snart komma.
Eva: Ja häggen har knoppar här också. Vi får glädja oss åt det.
Boken är min favorit, skåning som jag är.
Men syrenerna blommar väl runt skolavslutningen alltså slutet av maj, början av juni. Så än så länge är de väl inte så sena.
Jag har däremot påsk-, pingstliljor och tulpaner samtidigt nu, och det brukar jag inte ha. Dessutom tycker jag tulpanerna är väldigt stora och rejäla detta året.
