• 2009
  • 2008
  • 2007

  • Site Meter

    Stockholms broar

    Stockholm ligger på ett antal öar vilket har gjort att man alltid varit tvungen att bygga broar.
    På Vädersolstavlan från 1535 som finns i Storkyrkan ser man en bro (Norrbro) mellan Gamla Stan, Helgeandsholmen och Norrmalm, en bro från Gamla Stan till Södermalm samt en bro mellan Gamla Stan och Riddarholmen. På 1500-talet fanns enligt en samtida karta broar till Kungsholmen, Skeppsholmen och Djurgården.
    Även färjor och roddbåtar har använts som transportmedel över Stockholms vatten.

    Roddarmadamer som drev ´´sjötaxi´´ har funnits i Stockholm sedan medeltiden och fram till mitten av 1800-talet utgjorde de en yrkesgrupp i staden.


    Djurgårdsbron byggdes 1896 av Bergsunds mekaniska verkstad på Södermalm. Konstruktörer var B Stafsing, C. Franell och arkitekt Erik Josephson. Gjutjärnsräcket kommer från Brevens bruk i Närke. Nordiska museet i bakgrunden.



    Djurgårdsbrunnsbron uppfördes 1884 i samband med att kanalen breddades. Bron är endast 20 meter lång.



    Skeppsholmsbron byggdes av Motala vekstad 1859-60 och konstruktörer var G de Geer och O E Carlslund. Bron är 165 meter lång. Stockholms slott i bakgrunden.



    Den nuvarande Kastellholmsbron byggdes 1880 men det nuvarande utseendet fick den 1961.
    Tegelpaviljongen byggdes 1882 för den kungliga skridskobanan som låg nedanför Kastellholmen. Snyggt omklädningsrum!



    Riksbron mellan Helgeandsholmen och Norrmalm byggdes 1931 och arkitekt var Ragnar Östberg som också var arkitekt till stadshuset. Konstruktör var K A Wickert. Bron är 44 meter lång och graniten kommer från Vätö i Roslagen.



    Norrbro går mellan Helgeandsholmen och Norrnalm. Här har det funnits en bro sedan 1200-talet och är Stockholms äldsta broplats. Nuvarande Norrbro är även det äldsta brobygget i Stockholm då den här bron byggdes 1787-1807. Arkitekter var C.F Adelcrantz och Erik Palmstedet. Bron är 190 meter lång från Gustav Adolfs torg till Slottskajen. Norrbro renoverades mellan 2007-2010 och återinvigdes den 23 januari 2010. Grand hotell i bakgrunden.



    Centralbrons södra brodelen är 189 meter lång öppnades 1959. Den norra delen vars längd är 246 meter öppnade 1967.



    Vasabron mellan Gamla Stan och Norrmalm byggdes 1875-1878. Bron som är 200 meter lång utfördes av Atlas mekaniska verkstad.



    Strömbron mellan Gamla Stan och Norrmalm invigdes 1946 och är 140 meter lång.



    Tranebergsbron mellan Bromma och Kungsholmen invigdes 1934 och är 450 meter lång och var på sin tid världens längst bågbro i betong. Arkiteketer var Paul Hedqvist och David Dahl.
    Se mitt inlägg om min bro.




    Från ett vykort

    Västerbron som går mellan Kungsholmen och Södermalm invigdes 1935. Arkiteketer var Paul Hedqvist och David Dahl. Bron är 600 meter lång. Landskapsgränsen mellan Södermanland och Uppland korsar bron cirka 140 meter norr om Långholmens strand, eller 12 lyktstolpar räknat från trappan till Långholmsparken när man går på den östra sidan. (Wikipedia)



    Långholmsbron över Pålsundet kallades suckarnas bro då fängelset låg på Långholmen. Troligen fanns en bro här redan på 1600-talet men den här bron uppfördes 1931 och är 56 meter lång.


    Vackra Årstabron byggdes 1924 och arkitekt var Cyrillus Johansson. Konstruktör Ernst Nilsson. Den är byggd som en klassisk akvedukt där järnvägen går.

    Vädersolstavlan från 1535. (Klickbild)

    Källa:
    Wikipedia och bilderna har jag tagit själv.

    Dagens låt


    Traneberg - Minneberg - Svartvik

    Det blir lite hembygdshistoria igen....i väntan på trädgårdssäsongen.




    Svartviks fabriksområde i Traneberg, som jag skrev om i inlägget om Tranebergsbron - ligger - eller låg - just intill min bostad och jag vandrar ofta i det lummiga och natursköna området utefter Ulvsundasjön, där Johannelunds koloniområde nu har ett stort odlingsområde. Floran här är omtalad och under våren är backarna här utanför fyllda av vitsippor och andra vårblommor.
    När alla fabriksbyggnader revs sparades många andra byggnader i området, som flera arbetarbostäder, direktörs- och disponentsvillan...vilka jag ser från mitt fönster.
    Bilderna här ovan visar den kapellbyggnad som Evangeliska fosterlandsstifelsen lät bygga år 1867 vid Johannelund och här utbildades missionärer och predikanter. Arkitekt var Per Ulrik Stenhammar som ritade bygganden i götisk stil. Stockholms stad ägde huset från 1918 fram till 1960-talet. Maranata fanns här sedan en tid. och idag äger Ergonomi Design Gruppen AB fastigheten och de har renoverat den på ett mycket fint sätt.
    Läs mer på Svartvikswebben.

    Paviljongen byggdes 1843 av Carl Kaeding i italiensk nyrenässans. Villan användes som bostad åt hemkomna missionärer.

    Johannelunds gård uppfördes i slutet av 1790-talet som lantställe till stadsmajoren Abraham Keijser. Keijser köpte sedan mark som uppdelades som Traneberg, Minneberg och Johannelund. 1856 köptes fastigheten av en av grundarna till Evangeliska fosterlandsstiftelsen, landshövding Axel Adelcreutz och han överlät sedan gården till stiftelsen.
    Nu har gården tydligen döpts till Norrgården...av någon anledning och här drivs nu ett behandlingshem för barn med adhd.


    Johannelunds gård

    Direktörsvillan byggdes 1850 och var från början sommarbostad å grosshandlare Carl Wilhelm Brink ´´Porter-Brinken´´. Det är troligen hans hustru Wilhelmina som gett området Minneberg dess namn. Mellan åren 1898-1939 bodde chefen för limfabriken i Svartvik, Hjalmar Du Reitz med familj här. Nu finns här Sveriges Sportfiske- och Fiskvårdsförbund. Jag ser huset från mitt fönster.

    Disponentvillan byggdes 1897. Här bodde Sven Wollter några år på 1990-talet. Jag ser huset från mitt fönster.


    Arbetarbostad från slutet av 1800-talet i amerikansk ´´stick-style´´.
     

    Bebyggelsen ovanför Minnebergs bostadsområde byggdes som bostäder till benmjölsfabrikens arbetare.

    På Tempelbacken finns f.d. Terapiskolan, som byggdes 1928 som barnhem för först ”vanartiga” flickor sedan pojkar. Den renoverades 1981. I dag rymmer de hörselklasserna från Alviksskolans lågstadium. (hämtat från Bromma hembygdsförening)


    Margretelunds gård uppfördes 1830 av kakelugnsåldermannen Anders Westman. Marken arrenderade han av Ulvsunda. På platsen hade tidigare legat Ulfsunda Fajans och Porcelain fabrique. Fabriken
    Huset är uppfört i empirestil och var ursprungligen gulmålat. Det användes under missionstiden på Johannelund som bostad åt eleverna. Margretelund förvärvades 1918 av Stockholms stad och har använts bl.a. som sommarläger av KFUM. Efter ett långtgående förfall renoverades det 1984-85 och målades rosa. (Hämtat från HSB:s kulturstig)



    Ulvsunda slott


    Tranebergs gård i empirestil fick sitt nuvarande utseende i slutet av 1800-talet. Då ägde regementsläkaren Carl Sandahl fastigheten. 1904 köpte Stockholms stad Tranebergs gård. Jag ser den här byggnaden från mitt fönster.


    Invid Tranebergs gård låg tidigare ett torp som inrymde ett värdshus som på 1700-talet ägdes av Bengt Trana (han som gett namn åt Traneberg). Torpet revs när nya Traneberg började byggas på 1930-talet. Det sägs att Bellman besökte värdhuset. Bilden tillhör Stockholms stadsmuseum.


    Guldsmedstorpet från 1700-talet som låg på andra sidan vägen från Tranebergs gård revs också på 1930-talet. Kvar blev en mangelbod och en vedbod som fortfarande finns kvar.


    Minnebergs bostadsområde till höger byggdes 1987, på platsen där industriområdet låg. Traneberg till vänster och under pilen bor jag. Bilden är tagen från Kristineberg på Kungsholmen.

    Benmjölsfabriken. Bild från 1965. 1987 byggdes bostadsområdet Minneberg på platsen. I bakgrunden ser man hur Huvudstad (Solna) höga hus nu byggts.

    Det började med att Stockholms bryggeriers buteljglas, startade sin verksamhet här 1856 och stannade till 1877, samma år (1877) kom Nissens choklad, konfekt och karamellfabrik till platsen och spred härliga dofter omkring sig, 90 personer jobbade med att tillverka godis åt folket. Det var landets största godisfabrik och en av storsäljarna var Kungen av Danmark bröstkarameller.

    Karamellfabriken brann och ersattes av Stockholms benmjölsfabrik 1889 och som spred helt andra dofter än godisfabriken. Benmjöl utvinns av krossade djurben och man tillverkade bl.a. lim, fett och tvättmedel. 1968 flyttade den illaluktande fabriken från Traneberg.
    Barnängens fabriker flyttades hit från Södermalm 1930 och även Tången gardinfabrik fanns här fram till 1956. Fram till 1980 låg några små företag i området innan alla byggnader revs och Minnebergs bostadstadsområde byggdes 1987. När jag flyttade till Traneberg 1975 fanns fortfarande fabriksbyggnaderna kvar och jag minns när man rev den höga skorstenen den 7 november 1980.


    Texten nedan från Svartikswebben.

    Fram till 1700-talet ingick den udde där Minneberg nu ligger i Ulfsunda Gård. Då avstyckades Johannelunds gård. En mycket välbärgad man, ”brännvinskungen” L O Smith, som hade sin verksamhet på Reymersholm köpte Svartvik-delen av udden och uppförde här en stilig sommarvilla, Sofielund. Denne Smith var socialt intresserad och startade ett första kooperativ 1883, ”Arbetarringen”. Tiden var dock ännu ej mogen för detta. Han satt också i Första Kammaren i Riksdagen. Han hamnade i en stor skattefejd med den spanska staten efter att ha exporterat stora mängder brännvin dit.

    Smith sålde egendomen 1872 till en färgfabrikör som hette P A Schedin.
    Han byggde Svartviks Stärkelsefabrik på tomten. Stärkelsen härifrån var den finaste och vitaste tänkbara, tillverkad av risgryn som maldes ner till pulver.
    Stärkelse användes bl a till textilier, för att få herrarnas skjortkragar och manschetter att bli alldeles stela enligt tidens mode, och till lim för
    färger och trycksvärta.

    Fabrikör Schedin dog efter några år, men hans änka och barn drev fabriken vidare. Företagsledaren hette J P Rossander. 1880 var 15 man anställda och det tillverkades 42 ton stärkelse, -97 var det 19 man och 8 kvinnor och produktionen var 2 000 ton, plus 300 ton glykos och andra biprodukter. Fabriken brann 1904 och beslut togs att inte bygga upp den igen.

     


    Sandviks stärkelsefabrik med Smithska villa Sofielund i förgrunden, Sandviks Limfrabrik och Tangens Gardinfabrik, fyrvåningshuset till höger. (Hämtat från Svartvikswebben)


    Svartviks industiområde. Foto Oscar Bladh. Bilden tillhör Stockholms stadsmuseum.

    Källor:
    Bromma hembygdsförening.
    Stockholmshems skrift om Traneberg 1998.
    Brommaliv av Åke Eriksson. 1977

    Djurgårdsljus

    Djurgårdsbron smyckad med ljus. Djurgårdsljus

    Gardener´s Delight




    Tomatfröerna är på plats:
    • Gardener´s Delight
    • Moneymaker
    • Bloody Butcher
    • Choklate Cherry
    • Sungold
    • Incas F1
    • Maskotka
    Gillar namnen Gardener´s Delight, Moneymaker och Bloody Butcher.
    Nu är även sommarblomsfröerna beställda - det känns märkligt att börja med dessa ´´vårsysslor´´ nu när det ser ut som istid i slottsparken. Förra året hittades den första Tussilagon detta datum och för två år sedan var det +10 grader den 26 februari. Men idag hade vi äntligen slaskväder...

    Dagens låt



    Min bro - Tranebergsbron

    Jag ser Tranebergsbron varje dag eftersom jag har den utanför mitt fönster och trots att det bara är en bro så känner jag starkt för den. Jag åker bil, cyklar och går över den och utsikten från högsta punkten är mycket vacker. Här är brons historia:

    Året är 1932 och den nya Tranebergsbron har börjat byggas. Mot Kristineberg och Fredhäll. Bilden tillhör Stockholms stadsmuseum.
     
    1932. Mot Kristineberg och Fredhäll. Bilden tillhör Stockholms stadsmuseum.


    1932. Mot Bromma - Traneberg. Bilden tillhör Stockholms stadsmuseum
     
    Längst upp, i mitten av bilden låg då Svartsviks fabriksområde. Det började med att Stockholms bryggeriers buteljglas, startade sin verksamhet här 1856 och stannade till 1877, samma år kom Nissens choklad, konfekt och karamellfabrik till platsen och spred härliga dofter omkring sig, 90 personer jobbade med att tillverka godis åt folket. Det var landets största godisfabrik och en av storsäljarna var Kungen av Danmark bröstkarameller.

    Karamellfabriken brann och ersattes av Stockholms benmjölsfabrik 1889 och som spred helt andra dofter än godisfabriken. Benmjöl utvinns av krossade djurben och man tillverkade bl.a. lim, fett och tvättmedel. 1968 flyttade den illaluktande fabriken från Traneberg.
    Barnängens fabriker flyttades hit från Södermalm 1930 och även Tången gardinfabrik fanns här fram till 1956. Fram till 1980 låg några små företag i området innan alla byggnader revs och Minnebergs bostadstadsområde byggdes 1987.
    Mitt hus i gamla Traneberg har ännu inte börjat byggas på platsen till vänster i bild.

    1933 - Bilden tillhör Stockholms stadsmuseum


    Den snörika och kalla vintern 2010. Bilden tillhör...mig!


    2010


    1934. Tranebergsbron invigs av kronprins Gustav Adolf. Bilden tillhör Stockholms stadsmuseum


    Tranebergsbron vid invigningen den 31 augusti 1934. Bilden från Bromma Hembygdsföreings årsskrift 1935.
     

    1934. Mot Fredhäll och Lilla Essingen. Bilden tillhör Stockholms stadsmuseum.
     
    1938. Traneberg till vänster och Kungsholmen med Kristineberg och Fredhäll till höger. Överst i bild Huvudsta och Solna som inte var så mycket bebyggt på 30-talet. Bilden tillhör Stockholms stadsmuseum
    Nu har man börjat bygga mitt hus som var färdigt för inflyttning 1939 i Traneberg. 48 år senare flyttade jag in och efter ytterligare 23 år har jag börjat fundera på att lämna Bromma...bara funderat alltså. Det lär bli en lång process.

    Fakta om Tranebergsbron
    • Den första flottbron över Tranebergssund byggdes 1787. Rester av denna bro användes fram till 1930-talet som båtbrygga.
    • En pontonbro byggdes 1914.
    • Den nuvarande bron byggdes 1931-1934 och invigdes den 31 augusti 1934 och var då världens längsta bågbro av betong.
    • 1952 byttes spårvagnarna ut mot tunnelbanetåg.
    • 1979 upptäcktes allvarliga problem med bron. Balkar hade stora saltfrost-skador.
    • Den 22 februari 1999 började Tranebergsbron renoveras och en ny bågbro intill den gamla byggdes.
    • Den 31 augusti 2005 invigdes den nya Tranebergsbron. Kostnad 800 miljoner. Från mitt fönster kunde jag följa ombyggnaden av bron under det 5 år långa arbetet.
    • Tranebergsbron är 450 meter lång, 27 meter bred och 32 meter hög. Den segelfria höjden är 25,2 meter.
    • 75 000 fordon passerar över bron varje dag och 300 tunnelbanetåg rullar dagligen över bron.
    • Tranebergsbron (öppnades 31 augusti 1934) och Västerbron (öppnades 20 november 1935) ritades av samma arkitekter, P Hedqvist och D Dahl.
    • Bromma flygplats invigdes den 23 maj 1936.

    Från mitt fönster i februari 2010



    Holger Blom - stadsträdgårdsmästare i Stockholm 1938-1971

    Holger Blom född 1906, död 1996 i Stockholm, var en svensk arkitekt och landskapsarkitekt. Från 1938 till 1971 var han stadsträdgårdsmästare i Stockholm. Holger Blom formulerade och omsatte sociala riktlinjer för Stockholms parker och tillsammans med sin medarbetare Erik Glemme upplevde Stockholms parker en internationellt uppmärksammad storhetstid med det som skulle kallas Stockholmsstilen. (Wikipedia)

    Han var född i Stockholm och hans fullständiga namn var Holger Edvard Maria..! Blom. Vid sin död bodde han på Odengatan 15 i Stockholm.

    Holger Blom ville skapa stora parker i Stockholm där stadens invånare kunde vistas på ett enkelt sätt. För picknick, lek, teater och olika evenemang. Han var även med att stara Parkteatern 1942.

    Han ville att de stora parkerna skulle kopplas ihop genom parkstråk och inte bara vara gröna inslag i staden.

     

     

    Holger Blom (bättre efternamn kan man väl inte ha som trädgårdsmästare) var 32 år då han tillträdde som stadsträdgårdsmästare och den näst yngsta parkchefen, Stockholms första stadsträdgårdsmästare Alfred Medin var endast 28 år då han tillträdde tjänsten som stadsträdgårsmästare.


    En mycket känd mötesplats i Stockholm är svampen på Stureplan. Det är ett regnskydd skapat av Holger Blom och som stod färdigt 1937. Stureplan var då en knutpunkt för spårvagnarna. 1988 revs svampen eftersom Stureplan skulle utökas som trafikplats men eftersom det blev så tomt och stor saknad efter svampen så återuppfördes den året därpå.

     

    Stureplan på 1930-talet. Bilden tillhör Stockholms Stadsmuseum.

     

    1935 började man bygget av det fyra kilometer långa parkstråket från Fredhäll till Stadshuset på Kungsholmen. Nu skapades också den stora Rålamshovsparken som med sitt läge vid Riddarfjärden är en populär plats för Stockholmare på sommaren. Något längre västerut ligger det välbesökta Smedsuddsbadet. Det var förra stadsträdgårdsmästare Osvald Almqvists idéer som Holger Blom här förvekligade.


    Norr Mälarstrands parkstråk är 800 meter långt och bara ca. 15 meter brett. Här finns sittplatser, platser att sola på, bryggor, små dammar, lekplatser, ett trädgårdsrum och även strandcaféet som numer heter Mälarpaviljongen. Norr Mälarstrand byggdes under krigsåren 1941-43. Alla växter som planterades utefter parkstråket var av svenskt ursprung. Man anlade miniatyrlandskap av björkhage, hassellund och alkärr.

     

    Norr Mälarstrand 1923. Bilden tillhör Stockholms Stadsmuseum

     

    Rålambshovsparken och Norr Mälarstrand


    Holger Bloms vision var att man genom parkstråk skulle nå ut från staden mot landet, till fots, med cykel eller skidor och han ville att man skulle nå de stora städerna genom dessa naturkorridorer, befriade från bebyggelse och trafik. Hur fel det blev Holger. Nu är det den tunga trafiken som har första prioritet och några naturkorridorer in  eller ut från staden är nog svåra att hitta. Tänk om du hade haft makt att genomför den fantastiska idén!

     

    Holger Blom hävdade att parken i staden var lika viktig som bostaden. Parken skulle vara samlingsplatsen och en plats för rekreation och vila. Han hyllar Stockholms topografi med allt vattnet och de omväxlande höjderna och dalarna. Han berömmer dock även Malmö trots att staden ligger på slätten. Han menar att de på ett skickligt sätt ha anlagt parkerna.

     

    Holger Bloms syn på parkerna:

    Det är fel att tro, att den allmänna parkens uppgift först och främst är att bereda växtplats för träd, gräs och blommor. Dessa äro endast medel. Målet är befolkningens rekreation med allt vad detta innebär av omväxling, nyttig och nöjsam. Härför skola i första hand parkerna draga försorg. Detta fordrar, att i parkerna områden skapas, där stadsbon kan söka lugn och vederkvickelse i en sund och vacker omgivning.

     

    Holger Blom ritade även flera anläggningar på Skansen som elefanthuset, giraffhuset, sjölejon- och pingvinanläggningen m.fl.

    1943 ritade han de regnskydd för busshållplatser som än idag finns kvar på fem stället på Djurgården, nämligen vid Blockhusudden, Djurgårdsbrunn, Edelstams väg, Manillavägen och vid Thielska galleriet. De regnskydden är dock tillverkade efter Bloms ritningar i slutet av 1990-talet.

     

    I slutet av sin karriär var Blom sekreterare i Skönhetsrådet och han engagerade sig mycket i Galärvarvsparken och Vasamuseets placering vid mitten av 1980-talet. Han dog 89 år gammal 1996.


    Till Pia Krensler

    Holger Bloms efterträdare. Nu är det upp till dig Pia Krensler som fått det ärofulla uppdraget att verka som stadsträdgårdsmästare i Stockholm igen. Det är 30 år sedan vi hade en stadsträdgårdsmästare i Stockholm. Kan du inte fortsätta en aning med Holger Bloms vackra tankar. Hans tankar att människor måste må bra trots att de bor i en stor stad. Att vårda våra gröna lungor, parkerna och andra grönområden och ser till att det inte byggs hus på varje liten ledig grön yta. Visst har vi redan bra parker och nära till naturen men byggherrarna fyller hela tiden ut våra gröna platser.

    Du tillträdde förra året och jag vet inte riktigt vad din uppgift är men det är en oerhört viktig tjänst du tillträtt. Kan du inte göra dig hörd lite mer? Jag sökte på Internet och hittade det här och det här, artiklar som skrevs när du tillträdde tjänsten. Vad gör du nu? Hur ser dina dagar ut? Vad är din vision? Jag bor i den här staden och vill veta!

    Men det är kanske som det stod i SVD att du inte får någon egen förvaltning att basa över, att stadsträdgårdsmästaren blir en kung utan eget rike. Stockholms parkfrågor kommer tydligen även framöver att vara utspridda på 17 olika förvaltningar. Finns det någon på dessa förvaltningar som har en vision vad gäller parker och grönområden i huvudstaden eller får ni bara acceptera att man bygger hus på allt fler gröna ytor?

    Jag önskar dig lycka till Pia och jag väntar på att höra något om dig framöver.

     

    Läs Wikipedias fina sammanställning av parker i Stockholm här.

     

     


    Holger Bloms verk i urval Källor:
    Stockholms parker av Bertil Asker 1986.

    Kampen mot stenstaden av Holger Blom. Ur Svenska turistföreningens årsskrift 1947
    Bilder bl.a. från Stockholms stadsmuseum och från boken Stockholms parker
    Wikipedia _____________________________________________________________________________________



    Stockholms stadsträdgårdsmästare

    Kungsträdgårdenpå 1870-talet. Bild ur Ny Illustrerad Tidning 1874.

    Stockholms första parker
    När industrialismen nådde Sverige i mitten av 1800-talet ökade befolkningen i Stockholm kraftigt. Under 50 år ökade befolkningen i huvudstaden från 100 000 till 300 000 invånare. Det byggdes stora stenhuskvarter på malmarna och den tidigare lantliga staden fick mer ett storstadsutseende.  Tidigare låg idylliska gårdar intill de centrala delarna av staden. Se Stockholms befolkningsutveckling från 1900 fram till idag här.

    Någon vid den tiden beskrev utvecklingen så här:
    I stället för grönskande och blomstrande trädgårdar är hela det vida området fyllt av husmassor, som helt och hållet förintat eller utestängt den vidsträckta, vackra utsikten. Stockholm har blivit en stenöken, en Holmia petraea, med ett ord en storstad.

    Humlegården 1897. Bilden tillhör Stockholms Stadsmuseum

    Till slut började människorna längta efter grönska och promenadstråk mitt i stenöknen. Stadsplanerarna började snegla på de stora Europeiska städernas stadsparker. I norra Europa var det nu populärt med bergsparker som liknade den engelska parkstilen med stora naturliga ytor. Kronobergsparken och Tegnérlunden ligger mitt i kvarterssystemens räta linjer som små naturoaser i stenstaden. De tillkom på 1880-talet liksom Vanadislunden, Tantolunden och Vitabergsparken. År 1869 fick Stockholm sin första stadsträdgårdsmästare då Alfred Medin tillträdde tjänsten.  Han hade bl.a. utbildat sig vid Rosendal på Djurgården.

    Men de första parkerna eller trädgårdarna i Stockholm kom innan vi fick en stadsträdgårdsmästare. Kungsträdgården och Humlegården har funnits som trädgård sedan medeltiden och var länge endast till för kungafamiljen, men den första parkanläggningen som var tillgänglig för allmänheten var Strömparterren vid slottet. Platsen var tidigare en skräpig upplagsplats men som på 1830-talet förvandlades till en vacker trädgård med konditoriservering.
    1853 öppnade Berzelii Park och vid samma tid skapades parken vid Mosebacke Torg på söder. På 1870-talet började Mariatorget anläggas, eller som det då hette Adolf Fredriks Torg. Dessa platser var alltså Stockholms allra första parker.


    Strömparterren på 1830-talet.


    Strömparterren i slutet av 1800-talet. Bilden tillhör Stockholms Stadsmuseum


    Carl Johan Billmarks Stockholmspanorama från 1868

    Funktionalismens genombrott i Sverige kom efter Stockholmsutställningen 1930 vilket kom att märkas mest i arkitekturen men även inom trädgårdskonsten och utförandet av parkerna i staden. Nu skulle parkerna inte bara vara vackra att se på utan även fungera som lek- och picknickplatser för folket.

    Stockholms stadsträdgårdsmästare
    • 1869 - 1906. Stockholms första stadsträdgårdsmästare hette Alfred Medin (1841-1910) och innehade tjänsten mellan 1869-1906, en period då stora förändringar i både byggnation och parkanläggningar ägde rum i huvudstaden. Under den här perioden anlades bl.a.  Kronobergsparken, Vanadislunden, Tegnérlunden, Tantolunden och Vitabergsparken. Även flera alléer tillkom under Medins tid som stadsträdgårdsmästare, som Strandvägens lindallé och även alléerna vid Valhallavägen, Karlavägen och Narvavägen. Under Medins tid skapades också de första trädskolorna, växthusen och drivbänkarna för att driva upp växter att smycka stadens nya parker mm. med.
    • 1936-1938 Osvald Almqvist (1884-1950) var arkitekt vid funktionalismens genombrott i slutet av 1920-talet. Han var initiativtagare till de sammanhängande parkstråk som Holger Blom senare utvecklade och genomförde. Fredhällsparken och Rålambshovsparken blev de första parkerna som anlades efter Almqvists tanke. Almqvists noggrannhet och estetiska krav gjorde att hans idéer tog för lång tid att färdigställa och han hamnade i konflikt med uppdragsgivare. Han bad till slut att få lämna sin tjänst.
    • 1938-1971 Holger Blom (1906-1996) verksam under åren 1938-1971  - läs mitt inlägg här - avgick med pension 1971 och då avskaffades tjänsten stadsträdgårdsmästare.
    • 2009 infördes titeln på nytt med en liknande tjänst som de tidigare stadsträdgårdsmästarna haft och dagens stadsträdgårdsmästare i Stockholm heter Pia Krensler och tillträdde tjänsten i september 2009.

    Alfred Medin, Mauritz Hammarberg, Osvald Almqvist och Holger Blom.

    Mosebacke 1896. Bilden tillhör Stockholms Stadsmuseum


    Adolf Fredriks Torg som nu heter Mariatorget.


    Odengatan 1902. Till höger den blivande Vasaparken. Bilden tillhör Stockholms Stadsmuseum


    Tegnérlunden 1903. Bilden tillhör Stockholms Stadsmuseum


    Stureparken 1887-1889. Bilden tillhör Stockholms Stadsmuseum


    Humlegården, vykort från 1915


    Eriksbergsparken. Bilden tillhör Stockholms Stadsmuseum


    Vasaparken 1910. Bilden tillhör Stockholms Stadsmuseum


    Vasaparken 1900 öster ifrån. Bilden tillhör Stockholms Stadsmuseum

    Läs Wikipedias fina sammanställning av parker i Stockholm här.

     

    Källor:
    Stockholms parker av Bertil Asker 1986.

    Bilder bl.a. från Stockholms stadsmuseum och från boken Stockholms parker
    Wikipedia

     


    Trädskolor i Stockholm

    Stockholms första strandgata och paradstråk, Strandvägen anlades på 1860-talet och lindalléerna började planterades i slutet av 1870-talet. Beslutet att börja plantera gatuträd och alléer i Stockholm kom efter influenser från Paris som på 1860-talet utförde stora förändringar i gatunätet.
    Vid slutet av 1800-talet och början av 1900-talet dog många lindar efter Strandvägen på grund av gasläckor och ersattes då av nya träd.
    Där de palatsliknande husen nu står efter Strandvägen låg tidigare trädgårdar.


    Strandvägen 1962. Bilden tillhör Stockholms Stadsmuseum

    På 1880-talet anlades flera allégator i Stockholm, som Karlavägen, Valhallavägen, Narvavägen, Ringsvägen, Birger Jarlsgatan och Karlaplan. I början av 1900-talet byggdes också Odengatan och Sveavägen ut och där träd planterades efter gatorna. Planteringen av lindalléerna på Valhallavägens sista sträcka mot Gärdet utfördes i samband med byggandet av bostadsområdet Gärdet på 1930-talet.


    Karlavägen 1901.Bilden tillhör Stockholms Stadsmuseum


    Karlavägen på 1960-talet. Bilden tillhör Stockholms Stadsmuseum


    Allmänna gränd på Djurgården 1895. På höger sida Gröna Lund som invigdes 1883. Bilden tillhör Stockholms Stadsmuseum

    Stockholms första gatuträd

    Karlbergsvägen hade redan under 1700-talet en ståtlig allé som började vid Norrtullsagatan och stäckte sig fram till Karlsbergs slott. Den försvann då Karlbergsvägen breddades och nya hus byggdes längs gatan i slutet av 1800-talet.
    Även Norrtullsgatan hade en tidig allé som ersattes med nya träd 1850-talet. Även de träden ersattes 1905 mellan Odengatan och Norrtull då 71 lindar och 67 lönnar planterades.

    Stadens trädskolor

    Då nu stadens gator skulle smyckas med gatuträd och alléer behövdes ett stort antal träd och det besämdes att träden skulle drivas upp i trädskolor i staden. Även i de nya stadsparkerna  behövdes många träd. 1877 tillkom Stockholms första trädskola vid f.d. Gyllenborgska trädgården på Döbelsgatan 44. Här fanns då plantskola, växthus och drivbänkar som användes för att driva upp växter till Stockholms stad.
    Så här skriver Bertil Asker i sin bok Stockholms parker:

    Gyllenborgska trädgården hade under frihetstiden (1718-1772) varit en stor och vacker lustgård med blomsterparterrer, alléer och klippta häckar men kom efter den gyllenborgska epoken i odlingens tjänst och disponerades under slutet av 1700-talet och en stor del av 1800-talet omväxlande av handelsträdgårdsmästare och tobaksodlare, tills slutligen stadens reservträdgårdar och trädskola installerades på platsen.



    F.d. Gyllenborgska trädgården på Döbelsgatan 44 på 1880-talet. Bilden tillhör Stockholms Stadsmuseum

    1886 fanns sex växthus vid Döbelsgatan och här övervintrade 70 000 växter och till sommaren drog man upp 220 000 plantor som planterades ut i stadens parker mm. Det tillkom under den här perioden flera nya parker i huvudstaden.
    På 1890-talet drogs Odengatan fram här och trädgården flyttade till Götgatan 109-111 som då var en avlägsen plats långt ut på Södermalm.

    På 1930-talet skulle järnvägsspår dras inom trädgårdsområdet vid Götgatan och trädgårdsdriften flyttades  den här gången ut till Haga år 1937. 100 000 kvadratmeter mark arrenderades av ståthållarämbetet på Haga slott. Några år senare flyttades även perennaodlingarna från Bohusgatan till Linvävartopet i Haga.
    Haga trädgård privatiserades 1991 då Fjärilhuset Haga Trädgård AB köpte mark och växthus av Stockholms stad.

    Trädskolan och trädgården i Enskede som startade 1911 drevs parallellt med Götgatans/Hagas trädgård. Uppdrivningen av växter upphörde 1961 i Enskede. Året innan levererade trädskolan 82 000 träd och buskar.
    Enskede trädgård fortsatte sin verksamhet och sålde bl.a. halvfabrikat av träd.


    Götgatan 109-111 år 1896. Bilden tillhör Stockholms Stadsmuseum


    Götgatan 109-111 år 1896. Bilden tillhör Stockholms Stadsmuseum

    Slutet

    1979 flyttade trädskolan ut från Enskede till Riddersvik i Hässelby som nu tog hand om uppdrivningen av träd till staden. 2008 lades dock trädskolan i Riddersvik ned då de styrande i staden ansåg att det var billigare att köpa träd utifrån än att bedriva egen växtodling. En epok är slut - i 140 år drev Stockholms stad upp egna träd och andra växter.
    Nu beställs växter  till staden vida dator och växterna kommer från andra platser i landet,  men troligen  mestadels från andra länder. En mycket tråkig utveckling. Man kan fråga sig vad det är som är lönsamt idag?

    1946 gjordes en inventering av stadens gatu- och alléträd som visade att linden var vanligast med 4 639 träd, 1948 björkar och 1931 lönnar.


    Trädskolan i Riddersvik 2007

    Trädvård
    När stadens alla dessa gatuträd nått sin naturliga höjd visade det sig att träden skymde ljuset in till fastigheterna utefter gatorna. I slutet av 1950-talet började den stora hamlingen av Stockholms lindar under stora protester från stockholmarna som älskade sina träd. Men trädkronorna föll och hela stadens utseende förändrades. Ljus kom in i lägenheter och kontor men trädens naturliga utseende var förstörda för alltid.


    Hamlade lindar på Strandvägen. 1950-talet.

    Bertil Asker som skrivit den fantastiskt intressanta boken Stockholms parker som är källan till det här inlägget - skriver att träden inte tog skada av hamlingen och att träden bildade nya kronor och att allmänhetens protester då svalnade. Jag har min bestämda uppfattning om hamlade träd och jag gläds åt att man nu fått fram lindar med en lägre och mindre omfångsrik krona, Tilia cordata ´Rancho´ som planterats när man bytte ut de gamla lindarna i Kungsträdgården år 2004. Träden var vid planteringen 5 meter höga och hade ett stamomfång på 30 cm. 285 stycken nya lindar planterades på platsen.
    Idag är många av lindalléerna, som t.ex. vid Strandvägen och utanför stadshuset - arkadbeskurna, dvs. kronorna har fyrkantig form. På så vis krävs inga stora ingrepp och trädens höjd bestäms.


    Arkadbeskärning vid S:t Pauli kyrkogatan i Malmö, se mer här. Skötsel av den här typen av träd är mycket kostsamt då de måste formbeskäras varje år.

    Källor:
    Stockholms parker av Bertil Asker 1986.

    Bilder bl.a. från Stockholms stadsmuseum och från boken Stockholms parker
    Wikipedia


    Ett smultronställe för möten - Engsholms Slott








    Engsholms Slotts personal igen, bilden tagen strax före jul.


    Kock Hasse filosoferar över prinskorvar och Mattias tillverkar godis.

    Om 73 dagar

    Jag har en tradition att alltid besöka Bergianska trädgården den 1 maj. Det vita på det här Prunus cericifera är alltså inte rimfrost utan blommor den 1 maj 2009!


    Jag vet...den här bilden har varit med förr...

    Dagens vackra ord: Dagsmeja, takdropp, plusgrader.

    Slottsparker

    Klicka på bilderna. Titta även in på den mycket bra hemsidan Slottsguiden.

    Engsholms Slott................................Sundbyholms Slott.............................Taxinge Slott

    Rosersbergs Slott.............................Wrams Gunnarstorp..........................Läckö Slott

    Svartsjö Slott.......................................Häringe Slott.......................................Drottningholms Slott

    Bogesunds Slott................................Görvälns Slott.....................................Tullgarns Slott

    Tidö Slott..............................................Strömsholms Slott.............................Ängsö Slott

    Grönsöö Slott.....................................Julita......................................................Kronovalls Slott

    Steninge Slott.....................................Hässelby Slott.....................................Ulvsunda Slott

    Åkeshovs Slott...................................Sturehovs Slott...................................Tyresö Slott

    Gunnebo Slott....................................Sofiero Slott.........................................Tjolöholms Slott




    Vad bloggar Trädgårds-Sverige om just nu?



    André har startat en bra hemsida där man ser uppdateringar av trädgårdsbloggar.
    Så här skriver han om sin plats på Internet:


    Trädgårdsbloggar.nu är en samlingsplats för Sveriges mest vällästa trädgårdsbloggar. Syftet med sidan är just att samla så många bra trädgårdsbloggar som möjligt, så att bloggläsarna lätt kan hitta inspirerande och intressanta blogginlägg. Jag som driver sidan finns i vanliga fall här.


    En februarionsdag i Stockholm 2010


    Statyn av Gustav Vasa som står framför Riddarhuset var den första offentliga staty som restes i Sverige, året var 1773.
    Skapare av statyn var den franske bildhuggaren P H l´Archeveque.



    Det blev lunch i Wrangelska palatset på Riddarholmen där Svea hovrätt håller till. Lunchkompis var syster som jobbar på ön. Bilden är från förra vintern, idag var det betydligt mer snö på platsen.


    Riddarhuset


    Lejonbacken



    Undrar vad det kostade Grand Hotel att byta det här lysröret?



    Bengt Elde. Konstnär? Nej...tavelmålare!


    Under Centralbron mot Vasabron



    Den bleka februarisolen värmde en liten aning...eller så var det bara inbillning.

    Japansk ligustersyren - Syringa reticulata

     
    De här bilderna på den japanska ligustersyrenen tog jag i Uppsala botaniska trädgård 2008. Ligustersyrenen kan man använda upp till zon 5 och trivs som många andra syrener på något lerhaltig jord i sol. Den blir bred och  kan bli upp till 7 meter hög, kan också formas till ett litet träd.
    Den japanska ligustersyrenen blommar och med gräddvita blommor och doftar starkt  i juni-juli. Bilderna här tog jag den 4 juli.

    Den lär finnas i Berzelii park i Stockholm, vilket jag har missat.

    Vanligare i odling är var. mandshurica, som är lägre, 3-4 m, och har en flagande grå/brun bark. Den blommar i juni i vitt och blommorna sitter i klasar. Doftar inte.





    Ljusbärare och vägledare


    ´´En solitär. Stark står den på sin ensliga plats i utkanten av det fasta landet och utstår vädrets makter. Den är en ljusbärare och vägledare, en utpost mot det oändliga och farliga, vilda och oberäkneliga, en räddare av liv men också hemlig med sina linser och speglar´´
    (Vicky Uhlander)

    Blogg.se har startat en ny tjänst. Ni som läser bloggen ska kunna ringa till min moblitelefon - från en widget direkt från bloggen! Vet inte exakt hur det fungerar.
    Vet inte heller om det vore så klokt att installera den här tjänsten. Visst kan jag själv bestämma när jag ska vara tillgänglig, men jag tror helt enkelt att jag aldrig skulle vara tillgänglig. Eftersom jag jobbar med trädgård så kanske jag skulle bli en support online för hur man ska beskära äppelträdet eller hur man ska gödsla clematisen. Det är inte direkt tanken med den här bloggen.

    Inte nog med det. Nu har min mail Gmail startat något som heter Buzz och som ska ge Facebook och Twitter en match.

    ´´Google Buzz gör det möjligt för användare av Gmail att skriva in ett statusmeddelande som sedan visas för alla bekanta i användarens kontaktlista i Gmail. Till skillnad från exempelvis Twitter så går det att lägga in både bilder och videoklipp i statusmeddelanden, något som dock går att göra i Facebook.´´

    Det känns som om det räcker nu, som om jag vill vända om och gå andra vägen - bort från alla möjliga och omöjliga sätt att kommunicera och att berätta för alla vad man gör eller ska göra, eller inte ska göra.
    SMS gör mig bara nervös, Facebook känns inte intressant längre och något twittrande blir det aldrig. Nu ska man också kunna se var vännerna befinner sig med hjälp av mobilens GPS. Jag hänvisar till inlägget om det ostörda rummet.
    Jag vet...man väljer det man själv vill!

    Låten

    Små puffar av lavendeldoft

    Jag lyssnade på radioprogrammet Spanarna där Johan Hakelius berättade att det nu finns doftbroscher att köpa. Broschen fäster man som vanligt på ett klädesplagg och ska sedan känna av pulsen när man blir orolig eller nervös och då utlösa små puffar av lugnande lavendeldoft. Vet inte om någon använder broscher nu för tiden eller om män någonsin har haft broscher, men jag skulle vilja ha en med lavendelpuffar.
    Läs mer om lavendel här.


    Ett ostört rum


    Bilden från Hans Drosts trädgård i Eriksdalslunden. Läs om Ingela Bendts bok Refugium...som betyder Ett ostört rum.

    Ibland undrar jag varför jag dras till koloniträdgårdsområden allt mer. Till de små trädgårdarna med begränsade ytor och avsaknad av stora gräsmattor. Men det kanske inte är så konstigt ändå. Vissa dagar känns slottsparken så stor att jag har svårt att greppa hela denna trädgård. Idéer kommer och går. Det är så mycket man skulle vilja göra, men platsen i sig hindrar att genomföra många av idéerna. Det finns också tekniska och ekonomiska hinder för idéerna såklart.
    Ibland kan jag sakna de där hemliga, ostörda rummen i slottsparken. Dit man tar sig genom gångar i någon vildvuxen del av trädgården.
    Vår slottspark är mycket vacker och har en fantastisk utsikt över vattnet och jag trivs oerhört bra. Det är bara trädgårdsrummen som jag kan sakna.

    Jag skulle vilja göra ett, eller några ostörda rum i trädgården, dit gäster kunde dra sig tillbaka från sina konferenser och möten och känna sig omslutna av grönska, en större berså eller ett refugium som hos Hans Drots i Erikdalslunden. En bit trädgård där slingrande gångar kantat med höga träd och buskar leder till en annan del av trädgården. Olika rum helt enkelt.
    Det är så många som fäller träd och grönska  nu för tiden, för att få in sol i sina trädgårdar och de lummiga trädgårdsrummen blir alltmer ovanliga. Är det inte dags att börja bygga de där hemliga rummen i trädgårdarna igen?

    I Hans Drots trädgård på 237 kvm finns flera små rum som han även har döpt och det ger en fin känsla och intimitet.
    Jag har 8 hektar trädgård i slottsparken, där varje plats bör vara vacker. Det ska blomma och planteringarna ska dra blickarna till sig. Jag vill visa och prestera. Försöka förverkliga de där trädgårdsdrömmarna som finns. Visserligen har jag ingen press på mig att förändra, det är jag själv som skapar pressen ibland.

    Jag kan ibland känna mig stressad och vilja dra tiden framåt. Till nästa år - då ska jag så, eller plantera det som verkligen ska bli bra. Nästa år!
    Visst måste man planera framåt, det är en del av arbetet, men ibland måste man också kunna stanna upp och njuta av det som är just nu, resultatet av förra årets plan och längtan.



    Funderar vidare över det här med den lilla trädgården. Jag kanske ska ha en liten trädgård på 300 kvm någon gång framöver. Där man kan ha kontroll över ytorna och där man liksom Hans Drost skulle ha sparsamt med blommor och i stället bygga sig ett lummigt paradis att gömma sig i. Lite vildvuxet och någon mil från det tätbebyggda. Ett ostört rum. Ett refugium.

    Problemet är att jag nog inte vill ha en kolonilott eftersom jag behöver mer frihet, mycket mer frihet!
    Att gå på led och ha gemensamma städdagar eller att sitta i möten och bestämma vilken höjd det ska vara på häckarna....nä, då spricker paradisdrömmen!
    Men mitt lilla enkla torp eller refugium, kanske finns där ute någonstans i landet och bara väntar på mig? Torpet utan el och med en gammal vattenpump på gården.
    Som av en händelse så har Allt om Trädgård ett reportage om ´´Torp kärlek´´ i senaste nummret 3-2010.

    Grunden till den här texten är en repris från 2008.




    Den inre stillhet man uppnår hjälper en
    att bli en fredsmäklare i sitt lilla hörn av
    världen.
    Susan Humphries

    Dagens låt



    Kronstabilisering av lind i Engsholms slottspark


    Samförstånd.

    Vi har haft arborister i parken igen. Just invid slottet stor en stor vacker lind som är nästan 100 år gammal och med ett stamomfång på 2,80 cm på 1,5 meters höjd från marken.
    Den här linden har felaktigt fått växa upp med dubbla stammar och med spetsig grenvinkel, vilken ofta slutar med att stammarna spricker och kanske fläks.
    Jag har länge förstått att man måste göra något för att rädda trädet...och slottet, som skulle få en ordentlig smäll om trädet föll. Linden är trots de dubbla stammarna ett fantastiskt vackert träd.

    Det har länge varit en övervallad spricka mellan stammarna och nu i vinter öppnade sig sprickan en aning, antagligen på grund av den stränga kylan och det kändes som om det var ett varningstecken att akut göra en insats.

    Det blev alltså dags för en kronstabilisering (förakra stammar och grenar) vilket är en metod man länge använt på gamla träd som riskerar att spricka eller falla. Materialet man anväder och tekniken utvecklas dock hela tiden. På 1970-talet utförde jag själv några stabiliseringar och då använde man stålband eller vajrar som man fäste i stammen med bultar...vilket är helt förkastligt idag.

    Jacksons trädvård använder bl.a. material från ett tyskt företag som heter Cobra. Den statiska stabiliseringen som fästes några meter ovanför sprickan klarar ett tryck av 8 ton. Den dynamiska stabiliseringen som sitter högre upp i kronan har fästs med ett specialrep  som inte är helt spänt och som även har ryckdämpare , kronan ska kunna röra sig någon med vinden. 

    Att göra en kraftig avlastningsbeskärning eller att helt enkelt sänka kronan, kändes inte aktuellt ännu. I parken har vi inga hamlade eller hårt beskurna träd. Jag tror att den här stabiliseringen som utförts kommer att förlänga den här vackra lindens liv betydligt men jag kommer givietvis att hålla uppsikt över trädet och se om det sker några förändingar. Om trädet visar tecken på att trots stabiliseringen, spricka upp så måste man ersätta trädet mot ett nytt.
    Jacksons trädvård gjorde ett mycket bra jobb och när de ändå var uppe i trädet så sågade de bort en hel del torra grenar och tog även bort de grenar i första grenverket som växte in mot terassen och ner mot marken.
    Ägaren av Jacksons trädvård...heter Michael Jackson! Först när jag trodde att det var han själv som skulle utföra arbetet så såg jag redan en färdig rubrik till det här inlägget - Michael Jackson uppträder igen. Nu kom Neil i stället...men hans efternamn var inte Young.


    Neil visar hur materialet från Cobra fungerar.



    Sprickan som fick mig att kontakta arborister.


    Den här gamla bilden som jag tror är från 1920 eller 1930-talet, där finns ännu inte vår lind på plats. Den kommer att stå till höger om de mindre träden framför slottet. Antagligen planterades linden just efter det att den här bilden tagits.





    Den nedre statiska stabiliseringen.


    Den dynamiska stabiliseringen uppe i kronan.


    Tack för ett bra jobb Neil och ...visst var det Daniel?

    Global uppvärmning


    Engsholms Slott den 11 februari 2010

    ´´Växtzonerna i Sverige förflyttar sig nu en meter norrut i timmen som en effekt av klimatuppvärmningen.För jordbruket innebär det problem som måste tacklas redan i dag, enligt en ny rapport från Jordbruksverket.´´
    Ur en artikel i Corren från 2 oktober 2009. Man kan ju undra om det verkligen är norrut som växtzonerna flyttas?  -19 grader i morse.


    Ständigt denna allé...





    Konserverad snöbärsbuske

    Stugan


    Ibland är det lockande att dra sig tillbaka till en liten enkel stuga, inbäddad i vild grönska. Utan el och med en pump på gården.

    Vit gurkört och pionvallmo


    Borago officinalis och Papaver somniferum ´Lilac Pompom´

    Hittade dessa nyheter på Slottsträdgården Ulriksdal. Nyheter hos Weibulls vill säga, de kanske har funnits på annat håll tidigare? Blev förälskad i den vita gurkörten. Någon som provat dessa?

    Jag har börjat med täckodling....

    Tydligen går Eniro-reklamen i TV igen...och mycket oftare än i höstas...typ hela tiden.


    Inlägget om täckodling.

    Uffes paradis



    Nu vet inte jag om man får kalla Ulf Nordfjell för Uffe...det känns inte så. I vilket fall som helst så har vår världsstjärna inom trädgårdsdesign skapat ett litet paradis i Trädgårdsföreningen i Göteborg. Jag har skrivit om det här tidigare men platsen är värd att visas igen. När jag besökte trädgårdsföreningen 2008 var rosenträdgården nyanlagd och även denna fantastiska perennplantering. Att rosorna inte blommade när jag besökte trädgården gjorde ingenting eftersom den här planteringen ändå  hade fått rosorna att blekna.

    I Husqvarnas och Gardenas rapport om trädgårdstrender över världen så nämndes att den vildvuxna trädgården är den starkaste trenden i Sverige och det gläder mig. Det här är ju en ganska vild plantering eller en prärieplantering som man kallar det i USA.
    Färgskalan i blått, lila och vitt kan tyckas lite kylig men den blå nyansen på perovskian, stäppsalvian och nepetan skapar ingen kyla tycker jag. Att sedan vräka på med vit solhatt är ju så bra! Vissa tycker nog att det är tråkigt med så få färger men när det är en så stor yta så blir det helt rätt och mycket harmoniskt. Jag ville knappt lämna platsen...

    Hit vill jag verkligen återvända. När jag såg den här planteringen första gången kastade jag ut ett inlägg som jag kallade Världsklass Ulf Nordfjell och det betyget står kvar. Läs Trädgårdsspaningen om Trädgårdsföreingen här.



    Bra Ulf Lundell-album

    Klicka på bilderna.












    Vintermat år djuren


    Hämtat från Mitt i Bromma högerklicka på tidningen och bläddra.

    En lycklig minut

    En blomma är glädjen, idag slår hon ut
    i morgon förvissnar hon redan.
    Just nu, när du kan, ha en lycklig minut
    och tänk på det kommande sedan.
    (Frans Michael Franzén)


    Tovsippa

    Trädgårdsspanaren har fått ny header



    Min andra blogg Trädgårdsspanaren är en ganska vilande historia så här års. Hoppas få lite fart på den i sommar igen. Hitta nya trädgårdar. Den har i varje fall fräschats upp med en ny header nu. Jag kommer att göra återbesök i flera trädgårdar och ta nya foton nu i sommar.
    Det har nu blivit exakt 100 trädgårdar som jag snokat i.

    Bloggrapport om kommande trädgårdstrender

    Årets globala trädgårdsrapport från Husqvarna® och Gardena® visar att:


    • Individualismen tar steget ut i trädgården

    • Svenskarna spenderar mest i världen på sin trädgård

     

    Att hålla jämna steg med grannens trädgård är inte längre nödvändigt. Nu ska du, ivrigt påhejad av dina trädgårdsvänner på nätet, använda din trädgård för att uttrycka dig själv och din personlighet. Efter de senaste årens likformighet blir nu ledordet individualism. Det visar den årliga globala trädgårdsrapporten, Global Garden Report, från Husqvarna och Gardena som också slår fast att svenskarna spenderar mest i världen på sin trädgård.

     

    Husqvarna och Gardena strävar ständigt efter att lära sig mer om vilka drivkrafter som påverkar trädgårdsentusiaster runt om i världen. Tillsammans med analysföretaget Kairos Future har Husqvarna och Gardena tittat närmare på vad trädgårdsbloggarna har att säga om sin hobby. Hela 1,4 miljoner blogginlägg från 13 länder, varav 46 698 blogginlägg från Sverige, har analyserats inför skapandet av trädgårdsrapporten

    Global Garden Report 2010. Global Garden Report visar att individualismen i trädgården är på stark frammarsch världen över och att den nya trenden tilltar via ökat

    användande av sociala medier. Via bloggar och mikrobloggar kan trädgårdsentusiaster både hämta inspiration, ge uttryck för sin personliga stil och hitta nya vänner som de delar sitt intresse och sin stil med.

     

    – Genom att ha ett öra mot bloggosfären kan vi fortsätta att utveckla innovativa trädgårdsprodukter som gör det möjligt för villaägare världen över att förverkliga sina trädgårdsdrömmar, säger Margaretha Finnstedt Møller, global PR-chef, Husqvarna AB.

     

    Sverige

    Rapporten omfattar 46 698 blogginlägg från Sverige, som också är det land i världen där man spenderar mest pengar per person på sin trädgård. Genomgången visar att svenskarnas vanligtvis så moderna värderingar inte alls återspeglas i trädgårdsskötseln. Istället är det en modern ”mormorsstil” och tradition som gäller där det gärna saftas och syltas med egenodlade bär, frukter och grönsaker. Det är kvinnorna som bestämmer hur det ska se ut i trädgården och vad som ska göras, medan mannen får utföra själva grovarbetet.

     

    Kvinnor är i klar majoritet bland de svenska trädgårdsbloggarna och ämnena kretsar kring familjelivet och kring att skapa ett ombonat hem för hela familjen. För dessa kvinnor är hemmet och trädgården ett glädjeämne som visar att man lever ett gott liv och dessutom något de är mycket stolta över.

     

    De starkaste trädgårdstrenderna i Sverige är:

    1. den vildvuxna trädgården

    2. trädgården som fristad

    3. den stylade trädgården

     

    Globala trender

    Intresset för trädgård är stort bland bloggare i tillväxtmarknaderna Brasilien, Ryssland och Kina och i länder med en snabbt växande medelklass som t ex Sydafrika och Polen utgör trädgården inte sällan en statussymbol. I västvärlden tenderar man att gå från traditionellt odlade trädgårdar till en mer avslappnad attityd där intresset för det naturliga, vilda samt att kunna äta det man odlar blir mer och mer framträdande. Köksträdgården är den hetaste trenden bland bloggarna världen över, en trend som accelererade förra året när Michelle Obama omvandlade en del av Vita Husets gräsmatta till en ekologisk köksträdgård.

     

    De 10 hetaste globala trädgårdstrenderna

    Trots den våg av individualism och personlig stil som drar fram bland trädgårdsbloggarna, kan man urskilja 10 tydliga globala trender bland

    alla blogginlägg som rapporten omfattar.

     

    1. Köksträdgården

    Den överlägset största globala trenden är köksträdgården och det finns en tydlig längtan efter att odla egna köksväxter och grönsaker. Dels vill man spara pengar och skära ner på antalet besök i matbutiken, men framför allt vill man veta var maten kommer från och vad som används för att odla fram produkten.

     

    2. Den ekologiska trädgården

    Den ekologiska trädgården kan ses som en motreaktion mot det utbredda användandet av bekämpningsmedel inom livsmedelsindustrin. Fler och fler odlar egna grödor vilket ger tillgång till hälsosammare och billigare frukter och grönsaker. Precis som köksträdgården förväntas den här trenden fortsätta växa efter 2010 och den ekologiska trädgården återspeglar även den funktionella inställning till trädgårdsarbete vi såg i västvärlden på 50-talet.

     

    3. Trädgården som fristad

    I vår hektiska tillvaro blir hemmets trygga och lugna vrå allt viktigare och allt fler ägnar sig åt trädgårdsskötsel för att varva ner. Under 2010 kommer vi i större utsträckning använda vår trädgård som en fristad för att slappna av efter jobbet, ladda batterierna och framför allt ta tillvara på naturens lugnande kraft.

     

    4. Den stylade trädgården

    Att styla människor, hus, och till och med hunden har länge varit på tapeten – och nu är det trädgårdens tur. Trädgårdsentusiasterna tar tillfället i akt att ge uttryck för sig själva och sin personlighet genom att styla och piffa trädgården till ett litet konstverk.

     

    5. Den vildvuxna trädgården

    I motsats till den stylade trädgården finns det även en ökande trend att vilja skapa en naturligt vacker och vildvuxen trädgård. Istället för en formklippt och strukturerad trädgård låter man naturen ha sin gång och uttrycker på så sätt sin självständighet och sitt oberoende gentemot rådande trädgårdstraditioner.

     

    6. Trädgården som vardagsrum

    Fler och fler väljer att använda sin trädgård som en förlängning av vardagsrummet. Några tecken på denna trend är den ökade populariteten av loungemöbler till trädgården, att matlagning sker utomhus i allt större utsträckning och att ”alla” ska ha en uppvärmd uteplats. Trädgården blir en naturlig samlingspunkt vid festliga tillfällen såsom bröllop och födelsedagar.

     

    7. Cityträdgården

    Som en följd av den nya gröna vågen kan vi under 2010 förvänta oss en explosion av cityträdgårdar. Trots svårigheten att få tillgång till trädgård i städerna låter sig inte den s k gröna gerillan (”guerilla gardners”) stoppas, utan ser till att det dyker upp spontana och inte alltid helt lagliga trädgårdsodlingar på offentliga platser i städerna.

     

    8. Den prunkande trädgården

    Det är ett faktum att hårt trädgårdsarbete som resulterar i en vacker och prunkande trädgård är en sann glädje för trädgårdsägaren. Det gör att traditionell beskärning fortsätter att vara en stark trend även under 2010. Egentligen handlar det inte så mycket om struktur och planering utan mer om en verklig kärlek till trädgården och om den tillfredställelse som hårt trädgårdsarbete ger.

     

    9. Krukträdgården

    Krukträdgårdar poppar upp över hela världen, vilket återspeglar en längtan efter att vara nära naturen trots att man inte har tillräckligt med plats för att anlägga en egen trädgård. 2010 kommer vi att se en ökning av krukträdgårdar, i synnerhet med grönsaksodlingar, allt eftersom trädgårdsentusiasterna försöker dämpa effekterna av den ekonomiska krisen och muntra upp tillvaron.

     

    10. Växthusträdgården

    För trädgårdsbloggarna är växthuset mycket mer än bara en plats där man odlar växter. Den som bygger ett växthus visar att han/hon tar sitt trädgårdsarbete på största allvar. Ett växthus är status i trädgårdsbloggosfären och ju längre norrut du bor, desto viktigare blir det.

     

    Rapporten i sin helhet med bilder finns tillgänglig via:

    www.husqvarna.com/press

     

    För mer information, vänliga kontakta:

    Margaretha Finnstedt Møller, global pr-chef Husqvarna AB

    Tel 070-678 61 58

    Epost: margaretha.finnstedtmoller@husqvarna.se

     

    Pernilla Jonsson, affärsområdeschef Konsument, Marknad & Innovation,

    Kairos Future

    Tel 070-552 25 04

    Epost: pernilla.jonsson@kairosfuture.com

     

    Husqvarnas pressjour

    Tel: +46 8 738 70 80

    Epost: press@husqvarna.se

     

    Om rapporten:

    Global Garden Report publiceras av Husqvarna och Gardena. Studien

    är baserad på internationell research och har utförts av Kairos Future.

    Rapporten i sin helhet kan laddas ner på www.husqvarna.com/press

    eller beställas på press@husqvarna.se.

     

    Högupplösta bilder finns att ladda ner på www.husqvarna.com/press.

     

    * Siffrorna är hämtade från Datamonitor som är ledande leverantör av global företagsinformation.

    Till trädgårdsarbete räknas inköp av växter, blommor, buskar, träd, verktyg, trädgårdsredskap

    gödsel, material till trädgårdsbyggnader så som lusthus, växthus, skjul, staket, trädgårdsslangar,

    vattensprutor, bevattningssystem, utegrillar, möbler och prydnader. Siffrorna är beräknade på

    detaljhandelns rekommenderade försäljningspris och genomsnittliga valutakurer för 2008 har

    används. Totalt ingår 13 länder i undersökningen (Australien, Brasilien, Kina, Danmark, Frankrike,

    Tyskland, Norge, Polen, Ryssland, Sydafrika, Sverige, Storbritannien och USA).

     


    75 trädgårdsklipp från TV4

    Se 75 olika klipp om trädgård som visats på TV 4. Det blir en hel del Victoria Skoglund från Zetas trädgård.
    Allt om Trädgårds bloggfavoriter.



    Bloggare och högmod

    Sissela och dödssynderna som går på SVT, är ett riktigt bra TV-program tycker jag. Programmet handlar om de sju dödssynderna, högmod, girighet, vällust, avund, frosseri, vrede, lättja och där alla sju avhandlas i var sitt avsnitt.
    Se avsnittet om högmod här. Lova att se det...om ni inte redan sett det.
    Senast handlade det alltså om högmod och jag fick mig ett gott skratt. Så här säger Sissela:

    När jag var liten fick jag lära mig att det är fult att läsa andras dagböcker. Det var ingen som berättade att det var urtråkigt.
    Man möter inte något lågmodigt folk på nätet. Bloggarna svämmar över.
    - Titta på mig, här är jag, lyssna på mig, twittra, jag finns på Facebook!
    - Jag är bäst, jag har verkligen något att tillföra i Sverige idag.
    Det har blivit ombytta roller. Vanligt folk tar ledartröjan och formulerar tvärsäkra åsikter, medan de med riktigt rejält inflytande gör allt för att tona ner sin betydelse och försöker framstå som någon sorts vanligt folk.

    Om högmod kan man läsa följande på Wikipedia

    Högmod innebär en alltför stor självuppskattning och självhävdelse, motsatsen till ödmjukhet. Högmod betraktas i många kulturer som någonting klandervärt. I antikens Grekland straffade gudinnan Nemesis sådana självhävdande handlingar som gick över gränsen för det rätta måttet, det passande. Alla de stora abrahamistiska religionerna, det vill säga judendom, kristendom och islam, ser högmodet som ett moraliskt tillkortakommande, en synd mot gudomliga förväntningar på människan. Inom romersk-katolska kyrkan räknas högmod som en av de sju dödssynderna.

    Det kontrasterande idealet, ödmjukheten, är emellertid inte detsamma som självförnekelse. Den vitt spridda moraliska maxim som brukar kallas "den gyllene regeln" ("älska din nästa som dig själv", eller "handla mot andra som du vill bli behandlad av dem" och liknande formuleringar) förutsätter en tillbörlig form av självuppskattning.


    Man får sig en tankeställare faktiskt. Vad är det med oss bloggare, twittrare och facebookare? Vad har hänt med oss människor som hela tiden måste synas och höras på Internet. Jag kan själv sitta i en tunnelbanevagnen och stirra på mobilen för att på Facebook se om någon kommenterat min status som jag skrev när jag gick hemifrån... ´´jag tycker inte om snö och kyla´´.
    Varför måste jag lysa ut det över hela nätet och varför förväntar jag mig att vänner och mer eller mindre främmande människor ska tycka något om varför jag inte gillar vintern.
    Ibland skriver jag - timma för timma - på bloggen (kanske dock med en aning ironi), om vad jag gör under en dag. Som i inlägget ´´Direktsändning på bloggen´´ eller ´´A day in a life´´

    Varför tror jag att någon skulle bry sig om vem jag pratar med i telefon, när jag dricker kaffe eller vilken musik som spelas på radion på väg till jobbet?
    Några tycker att jag borde bli mer personlig på bloggen....efter att ha sett Sissela så går det nog åt andra hållet i stället.


    Bilden är lånad av Wikipedia


    Trädgårdsutbildningar i Sverige

    Nu har jag uppdaterat länklistan (feb 2015)

     
    Sveriges första trädgårdsutbildning startade år 1791, då bröderna Peter Jonas och Bengt Bergius testamenterade sin stora trädgård i Vasastan, ungefär där Vasaparken ligger idag, till Kungliga Vetenskapsakademin. I testamentet hade de lagt in en klausul att det på platsen skulle skulle startas en skola för trädgårdslärlingar. ´´Bergianska Trädgårdsscholan - Trädgårdsskötselns eller horticulturens uphjelpande i Riket.´´  När stora bostadskvarter byggdes i Vasastan för den snabbt ökande befolkningen i industialismens tid i Stockholm, flyttade trädgården ut till Frescati och blev Bergianska trädgården.
     
    Svenska trädgårdsförenigen som hade sin omfattande trädgård vid Drottninggatan och ner mot Klara sjö, startade en skola för trädgårdselever 1840. De flyttade sin verksamhet och trädgård ut till Rosendal på Djurgården 1861 och fram till 1911 hade 700 trädgårdsmästare utbildat sig på Rosendal. Utbildningen var tvåårig och de färska trädgårdsmästarna spreds sedan över landet. Läs mer här.

    Dagens trädgårdsutbildningar i Sverige
    Dagens trädgårdutbildningar hittar man på flera platser runt om i landet. Hjälp mig gärna att fylla på listan med utbildningar och kurser med trädgårdsinriktning. Jag har säkert glömt många platser.

    Det skulle vara intressant att höra synpunkter från er som studerar, eller har studerat inom trädgård, vad ni tycker om utbildningen och om den ledde till det arbete som ni hade förhoppningar om.
    Fler utbildningar här!
     
    Bilderna nedan ur Svenskt Trädgårdslexikon, utgivet av Axel Holzhausen 1938 på Bonniers boktryckeri.
     
     

    Det är tillåtet att fotografera där man får äta glass

    Nu reder vi ut vad och var vi får fotografera och det känns som om man kan bli lite tuffare nu...


    Längtan...

    Vintermusik


    Tänk att få ta ut sin gamla skottkärra en tidig sommarmorgon och gå ut i trädgården och jobba med växter och jord...

    Trädgårdshändelser 2010

    Dagens städskola

    ...och nu har den fantastiska Eniro-reklamen börjat gå igen...och min digitalbox som är trasig.



    Ett år med min trädgård - Februari

    Jag fick en bok i julklapp. Underbara Ett år med min trädgård av Karel Capek från 1934, den här upplagan är från 1955. Teckningarna i boken är gjorda av Josef Capek. Jag tänkte citera några rader varje månad ur boken och börjar just nu när det nya året startat. Platsen är gamla Tjeckoslovakien så klimatet stämmer inte riktigt med det vi har, men jag tror att de flesta förstår och känner igen sig en aning.
    _____________________________________________________________________________________
    Februari
    Trädgårdsodlaren fortsätter i februari sitt januariarbete, särskilt i så måtto, att han framför allt odlar vädret. Det ska ni veta, att februari är en farlig tid, som hotar trädgårdsodlaren med frost, sol, fukt, torka och blåst. Den kortaste månaden, denna krympling bland månader, denna ofullgångna, på allt sätt osolida skottdagsmånad utmärker sig framför alla de andra genom sina baksluga ränker; tag er i akt för den.
    På dagen lockar den fram knoppar på buskarna, på natten sveder den dem, med ena handen smeker den oss och med den andra knäpper den oss på näsan. Gud vet varför skottåret skänker en dag just åt denna vankelmodiga, katarraliska, lömska stackare till månad.

    Se alla månder i kategorin.



    Ett annat säsongsarbete i februari är jakten på de första vårtecknen. Trädgårdsmannen ger inte mycket för den ollonborre eller fjärilen, som vanligen inviger våren i tidningarna. Först och främst intresserar han sig inte för ollonborrar och för det andra är den första fjärilen vanligen den sista från i fjol, som glömt att dö.
    De första vårtecknen trädgårdsmannen söker efter är mera tillförlitliga.
    Det är:
    • Krokusarna - som skjuter fram i hans gräsmattor som uppsvällda, korta spetsar; en vacker dag spricker spetsen (ingen har väl ännu varit med vid detta tillfälle) och bildar en borste av vackert gröna blad, detta är det första vårtecknet.
    • Priskuranterna - som brevbäraren kommer med. Fast trädgårdsodlaren kan dem utantill (liksom Iliaden börjar med orden Menin aeide, thea, så börjar dessa kataloger med orden acaena, acantholimon, acanthus, achillea, aconitum, adenophora, adonis osv, vilket varje trädgårdsodlare kan utantill lika flytande som fadervår), går han dock noggrant igenom dem från acaena till wahlenbergia eller yucca och utkämpar en svår själstrid om vad han ytterligare borde beställa.
    • Snödropparna - är också vårens budbärare. Till en början är det blekgröna nålar, som tittar fram ur jorden; dessa klyvs sedan i två tjocka hjärtblad, och så är det färdigt. Blomningen kommer sedan i början av februari, och jag säger er, att ingen segerpalm, inget Kunskapens träd, ingen ärans lager är vackrare än denna vita, sköra kalk på sin bleka stängel, som sviktar i den råkalla vinden.
    • Grannarna - är likaledes ett osvikligt vårtecken. Så snart de skyndar ut i sin trädgård med spade och hacka, sax och bast, salvor till träden och många sorters gödning till jorden, då märker den erfarne trädgårdsmannen, att våren är i antågande, och han tar på sig ett par gamla byxor och rusar ut i trädgården med spade och hacka, för att även grannarna ska varsna, att våren närmar sig, och över staketet meddela varandra denna glada nyhet.
    Jorden öppnar sig men lämnar ännu inte från sig något grönt blad. Ännu kan man ta den för vad den är, en naken och väntande jord. Ännu är det tid till all gödsling och grävning, planering och reglering, luckring och blandning. Nu är det, som trädgårdsmästaren märker, att hans jord är för tung, för fet eller för sandig, för sur eller för torr; kort sagt, det bryter fram inom honom en passionerad lust att på ett eller annat sätt förbättra den.

    Ni ska veta att man kan förbättra jorden med tusen olika medel. Olyckligtvis har trädgårdsmannen dem vanligen inte till hands. I stan är det tämligen besvärligt att ha hemma just sådana saker som duvspillning, boklöv, ruttnad kogödsel, gammalt murbruk, gammal torvjord, grästorv från träda, luftad mullvadshög, skogsjord, flodsand, myrjord, sjöslam, hedjord, träkol, träaska, finmalet ben, spånor av horn, gammal urin, hästgödsel, kalk, sphagnum, förmultnande stubbar och andra närande, luckrande och välgörande ämnen, för att icke tala om mer än ett dussin gödningsämnen med kvävem magnesium, fosfat och mycket annat.

    Vet ni vad, nu blommar redan snödropparna, nu blommar även hamamelis med små gula stjärnor, och julrosorna har tjocka knoppar. Och när ni ser noga efter (då måste ni hålla andan) så ser ni knoppar och groddar nästan på allting, genom tusentals fina ådror stiger livet ur jorden. Vi trädgårdsmän ger inte tappt, vi går redan den nya vårens safter tillmötes.


    RSS 2.0
    Related Posts with Thumbnails