Jag har för vana att försöka hitta det vackra i trädgårdar och på andra platser jag besöker för att sedan visa bilderna här på bloggen.
I helgen hamnade jag på en plats där jag inte visste om jag skulle skratta eller gråta.

För ungefär fyra år sedan åkte jag buss för första gången till Kalmar och det kändes som ett äventyr för en som alltid färdas i bil. Långt innan bussen skulle gå från centralen i Stockholm var jag på plats och väntade med spänning på resan och när bussen rullade ut från stan kändes det lyxigt att kunna luta sig tillbaka och låta någon annan köra mig dit jag skulle. Ungefär mitt emellan Stockholm och Kalmar rastar man för att chauffören ska få vila och resenärerna ska kunna äta en bit eller ta en kopp kaffe. Som en stor familj gick vi i en lång kö in till restaurangen i Ringarum. Det var som att komma tillbaka in i 60-talet när man såg sig omkring i lunchrestaurangen med sura mat-tanter bakom disken som slevade upp dagens rätt på tallriken. Någon som sett Seinfeldts avsnitt Soup nazi?

När jag i helgen besökte Ölands skördefest flög jag hemifrån Bromma till Kalmar och jag tillbringade längre tid i väntsalen på Bromma än jag gjorde i luften ner till Småland. 50 minuter tar resan och man hinner knappt bli serverad kaffe innan man ska landa.
Av någon märklig anledning tog jag bussen hem på söndagen och som vanligt blev det paus i Ringarum. Och som vanligt...ett led in i restaurangen och dagens rätt uppslevad på tallriken. Jag tog ett fönsterbord och såg ut över en stor plan, längst bort fanns ett bussgarage. Mitt på planen fanns blommor i alla färger planterat i en stor urna och i fönstret stod plastblommor....urblekta med ljusgröna blad och skrikande röda pelargoner...allt i plast.

Som jag tidigare sagt har mitt luktsinne blivit sämre och nu kände jag att alla mina sinnen höll på att löpa amok. Med den utsikten kände jag knappt smaken på dagens rätt (vad det nu var för något) , jag ville blunda för att slippa se allt detta och jag lovade mig själv att aldrig mer stanna här i Ringarum.
Vem har inrett den här byggnaden?  Och vem fan har placerat blomsterurnan mitt ute på den stora asfaltsplanen? Och vem bestämmer dagens rätt? Nästa gång flyger jag i bägge riktningarna!

Någon som känner till platsen? De har faktiskt en hemsida.

Digitalis purpurea

Den här sena höstblomningen i en trädgård uppskattar jag minst lika mycket som den tidiga vårblomningen. Både de tidigaste och de senaste blommorna lever farligt med hot om frostnätter vilket gör dem till tuffa överlevare. Sommarblommande växter kan lita på åtminstone värme och oftast en hel del sol och växer de i min slottsträdgård så kan de vara säkra på att få vatten vid torka. Flera av växterna på bilderna har jag ´´startat om´´  genom att klippa ner dem mitt i sommarblomningen och på något vis har de med sin sena återblomning utvecklat ett skydd mot enstaka frostnätter. Idag plockade jag in en hel del pelargoner som ska övervintras inomhus och även änglatrumpeterna fick sin vinterplats.

I morse när jag kom till parken var det 3 grader varmt men rapporter från boende på ön talar om is på bilrutorna. Det är nu man skulle ta anställning på en vingård eller vid en olivlund i något varmt land söderut. Men som vanligt så stretar man på, plockar fram vinterkängorna och den tjockaste jackan, drar på sig mössan och fogar sig. Idag är det 83 dagar  kvar till vintersolståndet då mörkret har nått sin kulmen och ljuset sakta  börjar återvända. Kanske är det för tidigt att längta till våren....men jag gör det ändå!

Fothergilla major och Stachys byzantina

Stephanandra incisa ´Crispa´ och Anaphalis triplinervis


Aster amellus ´Lady Hindlip´ och ´Vellchenkönigin´

Jag ska börja gröngödsla här tänkte jag. Har börjat lägga gräsklipp där det är färdigodlat. Annars ser det inte mycket ut här just nu...visst blommar sommarblommonra fortfarande men sallad och övriga grönsaker börjat ta slut....men mangolden är som alltid fin långt in på hösten.

Kategori Trädgårdslandet
.

I sommarvärme har jag åter besökt Ölands skördefest i nu helgen och som vanligt började festen med konstnatten då konstnärer över hela ön håller öppet sina ateljéer. Förra året öste regnet ner men i år var det en stjärnklar natt och vid Gråborg var det mycket stämningsfullt med medeltida musik inne bland ruinerna och med marschallupplysta gångar i området.

På lördagen sken solen och det var 20 grader varmt. Vid Eriksöre var det som vanligt mycket folk som skördefestade och här blev det lunch.
Det här är en härlig fest som varje år återkommer på ön och jag tror säkert att jag kommer att göra det här besöken till en tradition.
Förra årets konstnatt

Tack för alla vänlig ord i förra inlägget!

En skön helg önskar jag alla er som tittar in här....




...och bonden han harvar på åkern...


Dagens låt
Höst på min planet med Winnerbäck

En annan höstdag för nästan två år sedan.
.

Bokhandeln svämmar över av trädgårdsböcker numer. Vet inte hur många nya vackra trädgårdsböcker som kommer varje år, för min del så tycker jag att man kunde skala bort stora delar av flödet. De flesta är inspirationsböcker, inte mycket att läsa i.
På skördefesten i Tanto tidigare träffade jag författarinnan Ingela Bendt och vi pratade ett tag. Jag köpte hennes bok Refugium och hon fick adressen till min blogg, vet inte om hon kommer ihåg adressen och tittar in här. Det var ett trevligt möte. Ska jag vara ärlig så kände jag inte till henne då och hade inte hört talas om boken och inte heller om den speciella mannen i den gröna stugan borta vid Erikdalslunden som boken handlar om. Nu har jag sett platsen och jag har även läst boken.



På något vis kände jag på mig att den här boken var något extra. Hur kan man inte få de aningarna när man läser i bokens början om vad Refugium står för, hör här:

Refugium. Ordet betyder tillflykt. Ett ostört rum. En intim plats som föder samtal. Refugium handlar om en stilla plats mitt i stan, en koloniträdgård belägen på sydsluttningen av Södermalm. Det är en hemlighetsfull men samtidigt exponerad trädgård, skapad av den tyske trädgårdsfilosofen och f d landskapsarkitekten Hans Drost. Boken är en resa i ord och bild genom hans universum, både genom den inåtvända trädgård han har skapat och genom hans minnen, som spänner en båge tillbaka till nazitidens Tyskland. Refugium är en annorlunda trädgårdsbok, som manar till eftertanke och stillhet.

Boken handlar om ett möte mellan en författarinna (eller säger man författare om båda könen?) och en äldre man som i sitt arbetsliv var landskapsarkitekt och som skaffat sig en kolonistuga vid Eriksdalslunden i Stockholm och om hur hon fick en egen nyckel dit, både bokstavligt och till ett livsöde.
Det här är inte en trädgårdsbok i vanlig bemärkelse utan en berättelse om en man och hans trädgård på 237 kvm. och om hans tankar om trädgård och livet. Berättat vackert och stilla.



När jag läser böcker som intresserar mig extra mycket brukar jag sätt lappar vid sidor där det står något klokt. I den här boken blev det många lappar. Ingela Bendt skriver mycket vackert och jag tycker om hennes sätt att skriva korta meningar, det blir ett flyt i läsandet och inte uppstoppande som man skulle kunna tro. Det är en konst att förmedla något med en kort mening. Hennes egna bilder i boken är också mycket fina.
Hur som helst är boken uppbyggd på ett bra sätt. Här växlas Hans Drosts historia från hans dramatiska uppväxt i andra världskrigets Tyskland med stilla dagar vid hans lott på Södermalm i Stockholm.
Ingelas och Hans samtal innehåller allt från växter, tankar om vad en trädgård betyder och om livet.

Hans trädgård är uppbyggd som en harmonisk plats där ordning och det mer vilda samsas. Mossan är hans vän och han tycker inte att det är så hemskt att det har varit par som haft sex i hans skyddade trädgård när han kommit dit.
Hans försök att låta bli att gödsla växter var intressant. Han kom fram till att ogödslade växter blir lägre och stadigare men klarar sig utmärkt utan gödsel. Han gör också försök att inte vattna i sin trädgård och bestämmer sig för att det som inte klarar sig byter han ut mot t.ex. sedum.

Han talar om att det inte behöver vara negativt att vara en enstöring. Man kan vara enstöring på ett kreativt sätt säger han.
I trädgården bredvid är det för ovanligheten skull kaffekalas och då och då höjs glada röster och skratt, vilket får Hans att reflektera över människans gruppmentalitet. Detta att så många människor värderar socialt umgänge så högt. Men det är inte säkert att man blir lyckligare av många vänner eller att livet blir bättre av att umgås med andra hela tiden. Det är ju helt beroende på samtalets art.

Epilogen
- Jag skulle vilja ha tillbaka min nyckel, säger Hans. Hantverkare ska komma hit och jag behöver den. Nu är väl ändå det här projektet avslutat.
Jag blev lite överrumplad. Nyckeln i det röda läderfodralet har hängt vid min hallspegel i tre år.
- Får du separationsångest? frågar Hans.
Sätta punkt. Han har sett bilderna. Nu har han också läst manus och godkänt. Nu vill han vara ifred.
- Det är bara en sekund i mitt liv.

Just nu har jag två idoler...Ingela Bendt och Hans Drost. Det här var mycket skön läsning!

Så här skriver Corren om boken.

Register för Dagens trädgårdsbok
.

Ibland undrar jag varför jag drar mig till koloniområden allt mer. Till de små trädgårdarna med begränsade ytor och avsaknad av stora gräsmattor. Men det kanske inte är så konstigt ändå. Vissa dagar känns slottsparken så stor att jag har svårt att greppa hela denna trädgård. Idéer kommer och går. Det är så mycket man skulle vilja göra men platsen i sig hindar många av idéerna. Ibland kan jag sakna de där hemliga rummen, dit man tar sig genom gångar i någon vildvuxen del av trädgården. Vår slottspark är mycket vacker och har en fantastisk utsikt över vattnet men den är väldigt öppen och man kan överskåda stora ytor.....som ju är vanligt i stora slottsparker.

Nu ser inte hela slottsparken så öppen som på bilden, det kan man väl se på bloggens bilder hoppas jag.


Men som sagt....jag skulle vilja göra någon hemlig plats dit gäster kunde dra sig tillbaka från konfererandet och känna sig omsluten av det gröna, en berså eller ett refugium som hos Hans Drots i Erikdalslunden. En bit trädgård där slingrande gångar kantat med höga träd och buskar leder till en annan del av trädgården. Olika rum helt enkelt.
I Hans Drots trädgård på 237 kvm finns många små rum som han har döpt och det ger en fin känsla och intimitet.
Jag har 8 hektar trädgård som ska vara vacker överallt egentligen, den ska blomma och planteringar ska dra blickarna till sig. Jag vill visa och prestera. Visserligen har jag ingen press på mig, det är jag själv som skapar pressen ibland.
Jag kan känna mig stressad och vill dra tiden framåt. Till nästa år...då ska jag så eller plantera det som verkligen ska bli bra. Nästa år!
Visst måste man ju planera framåt, det är en del av arbetet men ibland måste man också stanna upp och njuta av det som är just nu, det som blev av förra årets plan och längtan.



Men det här med en liten trädgård......jag kanske ska ha en liten trädgård på 300 kvm en gång i tiden. Där man kan ha kontroll över ytorna och där man som Hans Drost skulle ha sparsamt med blommor och i stället bygga sig ett lummigt paradis att gömma sig i.
Problemet är att jag nog inte vill ha en kolonilott eftersom jag behöver mer frihet. Att gå på led och ha gemensamma städdagar eller att sitta i möten och bestämma vilken höjd det ska vara på häckarna....nä, då spricker paradiset! Rätta mig om jag har fel Katarina, Claus och ni andra som har koloni., är det så det går till eller vad har man för plikter? (antagligen är jag bara avundsjuk). Ska jag ställa mig i kö i något av områdena Tanto eller Erikdalslunden? Nej visst ja...man fick inte vara äldre än 40 år som sökande.

 

 

 

Jag kände doften av äpplena på Södermalmstorg....


Min lediga onsdag den här veckan blev också en gråmulen dag i huvudstaden men det gjorde inte så mycket. Lunch med dottern börjar bli onsdagstradition och efter lunch i Gallerian så vandrade jag upp mot söder och gick den vackra Monteliusvägen där utsikten över Stockholm är .....helt ok. Lite besviken blev jag ändå på allt klotter som ökar även här. Kan inte de där munkhuvade arga unga männen måla på de fula betongytorna i förorten i stället? 
Det kanske är jag som är gnällig bara, en storstad kanske ska ha klotter. Men jag mår i alla fall dåligt av det.

 

 

Den branta backen till vänster är början på Brännkyrkagatan och den är galet brant. Går man uppför backen så har man nästan näsan i gatstenen, gatan kallades förr Bevärsbacken. Här testkörde man bilar en gång i tiden,  jag tror att det var på 1920-talet.

 

Monteliusvägen

 

 

Till sist såg jag Mariatorgets sommarblomstema i år och här fanns inga glada gul/orange planteringar som nere i stan utan här var det svalt, lugnt och stilfullt.

Kontrasten mellan det tuktade och det vilda gör en trädgård både spännande och lugn.

Det finns inget vackrare än spelet och spänningen mellan tutktat och friväxande, enligt honom. Det är väldigt tilltalande. Det går inte att göra ett sofistikerat arbete i en trädgård om den inte också tuktas. Det är fascinerande med denna konstart. Om allt är friväxande finns ingen kontrast. Om man inte har något tuktat blir det lätt ett virrvarr. Det går lätt att överföra till hur mänskligt liv levs. Precis som i trädgården behövs både ordning och lekfullhet.

Skånegårdens trädgård på Skansen

Vår egen slottspark med måbärsbollar.


Nu pratar vi alltså inte om att ta fram häcksaxen och göra bollar av alla prydnadsbuskar i trädgården som många gör utan att ha välklippta häckar (och några bollar då...) någonstans inne i trädgården....inte bara runt tomtgränsen. Jag tycker att det är mycket effektfullt med en nyklippt liguster- eller buxbomhäck mitt i en lite vildvuxen trädgård och som bildar spännande rum. För att få den där riktiga kontrasten bör man ha småbladiga häckar som just liguster, buxbom eller kanske måbär.

Men det är ju med trädgård som med allt annat som ska vara vackert för ögat, vi har olika tycke och smak om hur vi ska utforma våra trädgårdar. Vill man göra bollar av allting i trädgården så ska man göra det och vill man forma buxbomen till tuppar  eller kyrktorn så ska man göra det också.
Nu är inte jag någon ´´gräsmattsmänniska´´ men jag erkänner att man får fram lite av den där kontrasten mellan tuktat och det vilda när gräsmattorna är nyklippta.

Jag minns en gång när vi hade vårt familjeföretag och jag kom till en kund som ville att jag skulle klippa bollar av de flesta av hennes buskar i trädgården, bl.a. forsythia. Jag nekade till att göra det jobbet och åkte därifrån, jag ville inte förstöra mitt rykte.

Nu har bonden plöjt åkern och nu är det bara att hoppas att han odlar ett gyllne rapsfält här nästa år så att min utsikt blir än mer storslagen. Tänkte på det här med utsikt. Tidigare har jag alltid velat ha vatten i utsikten, hav, fjärdar eller insjöar men jag har ändrat mig, ett landskap utan vatten kan både vara storslaget, vackert och lugnanade.
Nu har vi också börjat med hallonlandet och på bilden så grävs de gamla vinbärsbuskarna bort. Se mer om hallonlandet här.
Följ kategorin Ett rum med utsikt.

Nu har vi börjat med hallonlandet. Det blir inget stort land men vår konditor  (sockerbagaren) kommer i alla fall att få ett och annat bär att jobba med nästa höst och blir det succé så kan vi alltid göra landet större, det finns hur mycket plats som helst. De gamla vinbärsbuskarna har grävts bort, rotsystemet var så föråldrat att det inte var någon idé att plantera om dem på annan plats. Jorden här är sandblandad så vi körde hit  kogödsel och kompostjord för att jorden ska blir mer fukthållande. Hallon behöver fukthållande jord.

Här grävs de gamla vinbärsbuskarna bort.


Som jag tidigare sagt så många gånger är jag en prydnadsträdgårdsodlare men jag har lärt sig en del om grönsaktsodling sedan jag kom till slottsparken. Hallon har jag däremot inte odlat tidigare....jag har underhållit hallonland med beskärning och gödsling men jag har aldrig odlat de goda bären själv. Därför tänkte jag att Lena Israelsson och Karin Berglund skulle få hjälpa mig. Karins Bonnies stora bok om din trädgård och Lenas Handbok för köksträdgården var de böcker jag hade här på rummet med utsikt.
Här läser jag att hallon som sagt vill ha fuktighetshållande jord och att de vantrivs i lera.  Man bör gödsla med stallgödsel och att lägga på träaska ska göra bären sötare och hålla sjukdomar borta. Jorden bör vara något kemisk sur, pH värdet ca 5,5 - 6,5.
Barrotade plantor skärs ner till en tredjedel vid plantering och man kan plantera både vår och höst. Avstånd mellan plantorna vid plantering bör vara ca 50 cm och 1,5 meter mellan raderna.

Bär bär
Nu tänkte vi odla hösthallon eftersom vi inte vill ha bären mogna mitt i sommaren. Höstahallon klipper man ner  helt och hållet varje år, de bär bär .....på årsskotten. Vanliga hallon klipper man bort de grenar som gett bär  samma år och sparar 5-8 av de nya årsgrenarna som ska ge bär året därpå. Hösthallonen blir inte lika utsatta för sjukdomar eftersom alla grenar klipps bort. De är däremot inte lika härdiga som vanliga trädgårdshallon men det finns sorter som i alla fall klarar zon 3. Någon som kan rekommendera någon bra sort av hösthallon i zon 3?
Mer om hallonodling och olika sorter här.

Underbar kompostjord.

Det glamorösa jobbet att kliva omkring i koskit och fräsa den samman med  jord och kompost.

Så...färdigt för i år, i vår planterar jag hösthallonen.

I trädgårdslandet hämtar köket fortfarande in sallad, mangold mm och sommarblommorna blommar på. Astrarna har kommit igång ordentligt nu och pryder slottets vaser tillsammans med sommarmalva, lövkoja mm. Idag när jag beskar vinbärsbuskarna här så plöjde bonden sin åker intill och den riktiga hösten närmar sig allt mer. Gässern flög i v:n ovanför mig och all förväntan om en sista värmebölja är som bortblåst.

Den här sensommaren och förhösten har inte varit vänlig mot oss nordbor. Nu ska vi kasta oss huvudstupa in i mörker och kyla utan att ha fått sol och värme på mycket länge. Nu krävs det mycket stearinljus, öppna brasor, bra böcker och ett helvetes massa tålamod innan de första vårtecknen visar sig i mars eller så.

Här i trädgårdslandet blir det nog en del förändringar till nästa år och det ska bli kul att kanske odla något nytt. Alla salladsorter däremot har blivit bra och kockarna vill gärna ha samma sorter till nästa år. 
Härinne i trädgårdslandet lyder jag order....andra önskar och föreslår - jag odlar. Sommarblommorna har också funkat riktigt bra trots allt regnande så det blir nog något liknande nästa år.
Jo....det ser lite glest ut i vissa salladslådor....men det har sin förklaring...alla sorter som sensåddes grodde inte. Nu vet jag till nästa år.

Lollo Rossa och  Red Salad Bowl

Sommarastrar



Som vanligt....kolla kategorin Trädgårdslandet för att följa utvecklingen genom säsongen.
.

Håkan Lahger är en av Sveriges ledande musikskribenter kan man läsa på omslaget till boken ´´Den vassa eggen - Ulf Lundells kreativa kaos´´  och jag förstår varför han är en av de ledande. Det här är det bästa jag läst om Ulf Lundell och då har det skrivits mycket om honom allt från recensioner, artiklar i tidningar till böcker, nu senast Måns Ivarssons biografi´´Vill du ha din frihet får du ta den´´ som framstår som rena skallerjournalistiken jämfört med Lahgers vassa egg.

Nu kommer man riktigt nära Lundell och mycket av skandaler och sensationer kring honom är bortskalat. Här får man i stället bl.a. följa inspelningar i studion och ibland känns det som om man befinner sig mitt i skapandet av en skiva. Boken är mycket välskriven och Lahger har verkligen ett bra språk och driv  i skrivandet som gör boken svår att lägga ifrån sig.

Huvudtemat i boken är tillkomsten av skivan ´´Den vassa eggen´´  som anses som ett av det bästa svenska album som gjorts. Det här är Ulf Lundells skiljmässoalbum och det  är på samma gång smärtsamt som vackert att lyssna på. Självklart hamnar ´´eggen´´ på min fem-topplista över Lundell-album. Det är mycket spännande att höra hur inspelningar av olika låtar diskuteras, låtar som man själv levt med länge. Hur Rialto och Isabella (Måne över Haväng) ändras fullständigt från demo till färdig skiva.

Man får också ingående följa med i de konflikter som hela tiden fanns mellan Ulf och producenten Kjell Andersson som varit med under större delen av Lundells skivinspelningar genom åren...i alla fall fram till ´´Måne över Haväng´´  som Ulf producerade själv. Det var rent krig många gånger och de stackars musikerna visste inte från en dag till en annan vad som gällde.
Varken Ulf eller Kjell var några myskompisar bland musikerna och stämningen var oftast spänd under inspelningarna. Boken handlar som sagt mest om tillkomsten av ´´Den vassa eggen´´ men för min egen del så lyfter boken många steg då Lahger börjar beskriva tiden efter plattan och speciellt vid tillkomsten av ´´Evangeline´´  som är min favoritplatta. Jag tycker att Ulf Lundell som låtskrivare och romanförfattare lyfte stort när han blev nykter alkoholist och börjar vandringen mot ett nytt liv och det blir intressant att följa hans väg att  hitta ett bra sätt att leva genom att läsa hans texter efter ´´Den vassa eggen´´ och fram till idag.
Ett långt personligt brev till Kjell Andersson från Ulf publiceras i boken och det handlar om konflikten inför Evangeline och hur den ska utformas. Det brevet är en av bokens höjdpunkter.

Genom åren har många av Ulfs musiker kommit och gått, ingen gick säkert och det blev nästan en regel att någon sparkades inför varje ny platta eller ny konsertsäsong. Janne Bark som funnits med länge är den enda musiker som verkar fungera ihop med Lundell någon längre tid och det märks att Ulf beundrar Barks musikalitet men förra året skrev han ett brev till Janne Bark att det var dags att gå skilda vägar efter alla år. Nu spelar Lundell in en ny platta och Janne Bark är tillbaka som gitarrist igen.....

I slutet av boken presenteras alla album som kom ut efter Den vassa eggen och det är riktigt bra analyser av skivorna.
Det här kan man läsa om min absoluta favoritlåt av Uffe:
´´Jag saknar dig´´ från I ett vinterland är en av Lundells mest gripande sånger och den skulle finna sin plats oavsett albumets bakomliggande idéer och tankar. ´´När jag känner doften av äpplena/på Södermalmstorg/När jag tyngs av en börda/pressas av en sorg/som viskar i mitt öra/att jag varken kan eller vill/älska igen, att min kärlek/inte räcker till/Att jag är död för livet/att det är över och förbi/När jag inte hittar någonting/som jag finner glädje i/då saknar jag dig´´.

Om Måns Ivarssons biografi kändes lite för lång så kunde i stället den här boken ha haft hundra sidor till.
Det är bara att handla boken och man kan t.ex. göra det här.

Ni som hängt med ett tag kanske minns att vårt Magnolia kobus blev ringbarkat av harar förra året. Se här och  här.
Jag gjorde då en bryggymp genom att ta bark från en gren bygga över ringbarkningen och som man kan se på högra bilden så har det lyckats.

Jag har studerat trädet från första knopparna i våras men har inte vågat tro att det lyckats förrän hela säsongen gått. Det är egentligen mycket märkligt att trädet inte dog eftersom det stod ringbarkat ganska länge innan jag gjorde ympen.
Den japanska magnolian har grönskat fint hela sommaren men den har inte haft så stor tillväxt i år. Jag är glad att trädet klarat sig och till nästa säsong blir nog tillväxten normal. Jag hade fördelen att vintern som var blev mild.

Tänkte att jag skulle hitta en tecknad bild eller så på bryggymp och googlade. Då frågade Google om jag menade ryggympa....!

Jag har ju berättat tidigare att jag kapitulerat inför de gula och orangea färgerna i höst....att de lyser upp i höstmörkret och när jag körde förbi rondellen vid Djurgårdsbron idag så håller jag fast vid den åsikten. Tidigare ville jag inte se åt dessa färger men nu tycker jag att de sprider glädje och jag har redan en plan att lysa upp delar av slottsparken med liknande växter till nästa år. Det gulbladiga penningbladet avslutar snyggt planteringen mot gatan, annars finns här tagetes, bidens mm.
Man kan se liknande färger på Gustav Adolfs torg och även på Sergels torg. Det varkar vara innefärgerna just nu i stadens rabatter och urnor. Undrar hur det ser ut nästa år?

Senast jag frös så här var tidigt i våras. De kalla vindarna var nog anledningen till att det var glest med människor vid Rosendals trädgård idag. Nu hänger jag in de tunna sommarjackorna och tar fram vinterjackor i stället. I ett av växthusen var det försäljning av tulpanlök mm.

De stora kål-landen var mycket vackra med raderna av tagetes mellan kålen och som lyser upp de stora fälten. Man planterar tagetes för att hindra nematoder som finns i jorden ska skada kålen. Det ska tydligen vara Tagetes erecta och Tagetes patula som ska hålla nematoderna borta. Jag har aldrig odlat kål eftersom jag ju inte är någon köksträdgårdsodlare, men det vore intressant att höra om någon provat tagetes bland kålplantorna.

Det här är nya örtagården och jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Växterna är nyplanterade i år och allt blir nog bra till nästa år då allt har etablerat sig lite bättre. Men den blå färgen - är den inte lite för mycket?

 

Gullris - Solidago `Citronella´

Det gröna fältet till vänster på åkern kommer av att där vek sig säden i regnet och kunde inte tröskas och jag vet inte riktigt vad som gjordes där. Jag har inte full koll på hur ett lantbruk fungerar men jag känner att jag vill lära mig.
Vid nästa inlägg i den här kategorin har säkert lindarnas löv börjat gulna.

Till höger om träden mitt i bild står några gamla vinbärsbuskar som lever på övertid. Där ska vi att göra ett hallonland nu under nästa vecka och även flytta dit lådor att odla prydnadspumporna i, de trivs inte under träden i trädgårdslandet där de finns nu i år.

Se kategorin ´´Ett rum med utsikt´´  i menyn till höger för att följa årstiderna.
.

Nu kommer något så ovanligt som ett matrecept här på bloggen, eller i alla fall ett salladsrecept. Tänkte bara visa några blommor som man kan ha i sallad men det är väl lika bra att skriva av hela salladsreceptet då. Bilden och receptet är hämtat från boken ´´Sannas köksträdgård´´  av Sanna Töringe och Anette Åberg. Det är egentligen en vårsallad!

Blommig sallad

Jag önskar alla en riktigt skön helg. Låt alla stora stormarknader vara nu i helgen....skit i att storhandla, låt handlarna stå där i sina stora handelspalats med sina varor och undra, handla i kvartersbutiken eller i lanthandeln (om det finns några kvar) i stället den här helgen. Tiden ni vinner på det kan ni vistas i naturen, packa en picknick-korg och sitt vid en strand eller i skogen och njut av lugnet och tystnaden. Plocka svamp eller titta på löv som färgas och andas djupt.....
Hälsningar Doktor H

Dagens låt
Som ett lån - U.L

För ett år sedan
För två år sedan

Plommon - Jubileum

Övriga trädgårdsmässor, marknader och skördefester.


.

1. Dagens växt - Lavendel

2. Europas träd - Olivträd

3. Dagens växt - Blåregn

4. Trädgårdsmässor 2008

5. Vilka är ni?

1. Lavendel

2. Slottsträdgårdsmästaren

3. Olivträd

4. Glad musik

5. Valnötsträd

Några udda sökord
Alf Robertssons turné??
Jag vill se vaktparaden
Riktiga porrbilder!!!  (blev tvungen att kolla Google hur man kan komma till Slottsträdgårdsmästaren vid detta sök. Det visade sig att bloggaren styggalillaloppan hade lämnat en kommentar när jag recenserade Allers trädgård.

Det här är inlägg 1203 sedan starten i juni 2005.
53 % av besöken kommer från sökmotorer
89 % från Windows och 10% från Mac.

Webbläsare
1. Explorer 7,0 - 51 %
2. Firefox - 24 %
3. Explorer 6,0 - 18 %
4. Safari - 5,4 %

Om bloggstatistik
Sitemeter

För ett år sedan
För två år sedan

Jag frågade J hur tystnad ser ut. Hur fotograferar man tystnad? Stilla vatten sa han och det var ju självklart så!


Omgivningar där ljudnivån inte överstiger 20 decibel betraktas som tysta.
På måndagmorgnar klipper vi alltid gräset eftersom inga gäster finns på anläggningen som kan störas då. Det innebär att det är ett fruktansvärt liv här ute i naturen. Två dånande maskiner som åker fram och tillbaka på gräsmattor stora som fotbollsplaner....i alla fall en så stor. I öronen har jag då musik både för att ta bort ljudet från maskinen och dels för att inte somna av leda....gräsklippning är inte min favoritsysselsättning.

När vi var färdiga och stängde av maskinerna blev det helt tyst. Då menar jag verkligen tyst. Vindstilla, inga fåglar som sjöng, inte ett enda ljud hördes just då. Senare hörde man slottets fläktar, en röst någonstans eller ett mullrande ljud av ett fartyg ute på fjärden, annars helt tyst. Jag utförde endast tysta jobb idag. Ingen mer musik i öronen, jag ville ha och behövde verkligen den här helt tysta dagen. Det hördes inte så mycket av regnet som föll heller.

Några tysta bilder

Nu har Stenkyndeln passerat alla nävor som den vackraste perennen för mig....

Bondens traktor hördes senare då han besprutade åkrarna mot ogräs

Efter gårdagens besök i Taxinge så kände jag mig aningen mätt på höstfester och skördefester. Men en liten runda blev det bland glada växtamatörer och växtproffs som visade upp och sålde en del av sina kära växter. Det var alla tänkbara odlingssällskap som var på plats men det enda jag fick med mig hem var tidningen Koloniträdgården nr 4-2008.

Att dessa trädgårdspartyn blir allt vanligare är positivt och eftersom trädgårdsintresset i landet hela tiden ökar så har nog mässor och fester kommit för att stanna. Nästa gång ska jag dock nöja mig med gå på en fest under samma helg.

Det blev ett intressant möte med Lena Israelsson som tänker göra en grej om trädgårdsbloggar...vi får se vad som kommer ut av det efter vårt möte.
Nu blir det allt annat än trädgård ikväll för att komma hungrig till slottsparken i morgon bitti.

Den här Viola hederace hittade jag hos en odlare. Snygg! På svenska heter den Australiensisk viol.

Att Norton fortfarande finns i de flesta nya datorer man köper är för mig en gåta men jag antar att Symantec har ett bra avtal med alla tillverkare. Jag tror säkert att Norton i den senaste versionen blivit mer lättdrivet men något så uppstoppande som de Nortonprogram jag tidigare använt får man leta efter. 

För att bli av med Norton om man vill byta antivirusprogram är det inte bara att gå till kontrollpanelens ´´Lägg till eller ta bort program´´. Nej så lätt blir man inte av med Norton utan man måste skaffa ett speciellt program för att avinstallera...konstigt att man inte måste köpa det programmet av Symantec som säljer Norton. 

I min hemmadator använder jag NOD 32 som jag är mycket nöjd med och i min lilla dator har jag gratisprogrammet AVG-Antivirus som fungerar perfekt. 

Vilket antivirusprogram använder ni?

Känner att inläggen är väldigt gnälliga idag......den här dagen måste avslutas med ett poitivt inlägg!

Eftersom regnet var på väg så åkte jag tidigt till trädgårdsmässan och det hade redan blivit ganska mycket folk när jag kom dit. Innan jag började se mig omkring bland utställarna gick jag raka vägen till Löta trädgårds försäljningsplats där jag visste att bloggkamrat Ronja stod och sålde växter hela helgen. Vi hade inte träffats förr och det är alltid spännande att träffa bloggkompisar ute i det riktiga livet också. Hon var precis så trevlig som jag tänkt och hon passade perfekt bland växterna och med kundkontakten. Riktigt kul var det att träffas!

Jag hade inga större förväntningar på den här mässan och jag hade en ganska trevlig stund där i slottsparken. Jag köpte honungsbröd från Åtvidaberg, provade nya grensågar, pratade almsjuka med arborister och snokade bland tulpanlökar och perenner. Någon föreläsning av Hannu eller Rappne blev det inte för min del, efter en timmas vandring så började det att regna och jag drog mig hemåt igen.

Som vanligt måste jag ju alltid klaga på någonting. När jag gjorde en trädgårdsspaning i Taxinge förra året då parken var med i den berömda tävlingen Sveriges vackraste park så tyckte jag att den italienska trädgården var höjdpunkten här och även idag var den vacker men......innanför de låga buxbomhäckarna såg det för bedrövligt ut (klicka på lilla bilden). Det stod en och annan sjuk ros där och på jordytan låg ett lager grovt täckbark. Det är något av det fulaste jag vet och om man har täckbark i planteringarna måste man tilläggsgödsla ordentligt eftersom nedbrytningen av barken tar all kväve ur jorden. Tänkte på de planteringar i Kungsträdgården som jag såg i veckan....de med rosenskära och jätteverbena. Det valet hade varit perfekt här också.

På midsommarafton gick solen upp 3.35 och ner 22.05 här i Stockholm. Längst upp i norr i vårt land var det midnattsol, hoppas att få uppleva det någon gång, förstår inte riktigt hur det ska kännas när solen skiner mitt i natten, när den varken går upp eller ner. Jag vill dock inte uppleva det midnattsmörker som råder där uppe kring jul, solen går varken upp eller ner då heller, det är bara mörkt hela tiden.

Idag gick solen upp för 12 minuter sedan, 6.00 och går ner ikväll 19.33.

Enligt väderprognoserna ska det bli regn fram på dan...men jag tror att jag chansar och åker till Taxinge trädgårdsmässa ändå. Och ikväll börjar VM-kvalet i fotboll mot Albanien.

Vet inte hur det ser ut hos andra men i min dator dröjer det länge innan min menyrad till höger visar sig....

Dagens länktips
.

 

 

Den här lilla växten i nävafamiljen kallas Pysslingnäva, Bergnäva eller Skatnäva. Det lär vara en hybrid från Erodium corsicum (Randnäva) och Erodium reichardii. När jag köpt den i somras på Plantagen så kallades den för Föränderlig Skatnäva.

 

Den är purpurrosa (i verkligheten är inte färgen lika hysterisk som på bilderna, man blir nästan illamående vid närbilderna) och blommar från juni till september och den blir blir max 5 cm hög. Pysslingnävan (som jag väljer att kalla den)  vill ha ett soligt läge och sprider sig långsamt. Jag har planterat tre stycken och ska följa den här växten som det inte finns så mycket skrivet om. 

Uppdaterat:
Den överlevde inte vintern hos mig.

 

Sommaren har inte varit den bästa för odling av vindruvor. Vår staketdruva Zilga kämpar på och tar vara på alla solstrålar den kommer åt för att hinna mogna i år. Klasarna närmast väggen är snart mogna men det är mycket osäkert om alla andra klasar ska hinna. Läs mer om Zilga här.
Förra året hade vi samma problem....se här.




Nu är det hög tid att dela eller flytta perenner som blommar vår/försommar. Jag brukar aldrig röra växterna när man kommer för långt in i september eftersom de måste hinna rota sig innan vinterkylan kommer. Om inte perennen rotat sig då frosten kommer trycks den upp ur jorden.
Stenkyndeln på bilden kan förökas med delning på våren eller med frö.

 

Sensommar- och höstblommande perenner delar man vår/försommar.

Dagens låt
Rialto med Uffe

För ett år sedan

 

 

 

07.00 - Vaknar och tror att jag försovit mig. Börjar en långfrukost med morgon-TV och försatt lek med nya Google Chrome.
08.00 - Frukost, kaffe och Skogaholmslimpa. Det regnar och blåser i stan....och jag som ska stadsvandra idag!

09.00 - Städar och lyssnar på Simon & Garfunkel.

11.15 - Tar tunnelbanan till stan. Vildvinet vid Alviks station börjar skifta i rött på berget och på tunnelbanan lyssnar jag intresserat på tre missbrukares samtal. En av dem hade varit på Kos i Grekland och köpt valium på ett apotek där utan att behöva recept. Han fyllde en hel Adidasväska med valium och tog hem....morsan ville ju ha också, sa han!

12.00 - Äter lunch med dottern och därefter vandrar vi runt i några butiker. Alltid lika fint att träffa henne!

13.00 - Köper en extra laddare till mobilen på Clas Ohlsson, det är nog en bra butik men jag får lite IKEA-känsla därinne. Fort ut därifrån....

13.15 - Lämnar citys butikpalats och går ner till Berzeli park. Utanför Berns har man planterat daggsalvia och helychrysum tillsammans....det tyckte jag om!

13.30 - Kungsträdgården. Upptäcker att man borta vid almarna har tagit bort alla röda rosor i buxbomsplanteringarna och nu finns här istället låga vita och rosa rosenskära och med jätteverbena svävande över. Skitsnyggt helt enkelt. Hm.....det är inte lätt att vara röd ros idag....även om man vinner tävlingar. Blir imponerad av de två stora perennplanteringarna längst bort i Kungsträdgården där man ser slottet bakom alla blommor.

13.45 - Hamnar i bloggaren Längs kajens revir och försöker hitta ett ställe att dricka kaffe på. För 20 år sedan fanns många fik och kaffestugor här, nu är det svårt att hitta så enkla ställen i Gamla Stan, antar att hyrorna är så höga att det inte lönar sig att sälja kaffe och kanelbullar till sina gäster. Nu finns här i stället restauranger och caféer som är riktade till turister eller till de advokatfirmor och andra företag som har tagit över lokalerna efter små bagerier eller livsmedelsbutiker som tidigare fanns här i Staden mellan broarna. Men jag tycker mycket om de här gränderna ändå. Jag håller mig dock borta från lång-gatorna.

14.00 - När jag nästan gett upp sökandet så hittar jag ett ljuvligt litet café med anor från 1700-talet, sånt gillar jag....tycker om caféer med anor...
Caféet tillhör Hotel Sven Vintappare och huset är från 1600-talet. Här drack jag kaffe och åt äppelkaka med vaniljsås med gammal klassisk musik i högtalarna. Helt perfekt...hit ska jag alltid gå när jag är i Gamla Stan. Platsen ligger på Sven Vintappares gränd 3.
14.30 - Nu vandrar jag Drottninggatan bort mot Hötorget och charmen med Stockholm försvinner allt mer ju närmare city jag kommer men uppe på Hötorget blir jag lite glad av alla färgerna från blommor, grönsaker och frukter. Nu verkar det vara kantarell-tider här....alla kantareller kan man köpa för halva priset....!
15.15 - Tunnelbana hemmåt! Lite trött...som vi alla blir, vi som inte vistas där inne i stan så ofta. Men det här var en lyx-onsdag och väl hemma kastar jag mig i soffan och ser Bob Dylans DVD ännu en gång!

Nu är det tid för skörde- och höstfester i trädgårdar och parker. TilI helgen den 5-7 september är det t.ex. trädgårdsmässa vid Taxinge Slott (som jag kanske ska besöka) och på söndag den 7 september är det höstfest i Bergianska trädgården här i Stockholm.

Vid Taxinge finns Bosse Rappne och Hannu Sarenström som föreläser vid mässan.

Övriga trädgårdmässor och utställningar 2008
.
.

Google Chrome är en oerhört snabb webbläsare både att starta upp och att jobba med, när jag återvänder till min Firefox känns den mycket seg i jämförelse. Eftersom det ännu är en betaversion så finns det lite att putsa på, t.ex i mitt bloggprogram där det är några funktioner som inte fungerar som de ska men om man bara meddelar det så rättas det säkert till,

Campanula lactiflora - Mjölkklocka

Helianthus debilis ´Vanilla Ice´ - Miniatyrsolros (120cm)

Idag fick jag koskit till parken från en gård på ön. Den var ganska färsk så att den får ligga här och brinna en tid.
Det går åt ganska mycket kogödsel till trädgårdslandet och jag använder det även till rosorna.

I morgon är jag hemma i stan. På prov ska jag jobba fyra tiotimmarsdagar i veckan och vara hemma på onsdagar. Så i morgon ska jag äntligen vandra lite i min egen stad.....alltså inne i stan, ni vet där inne där det är så mycket folk. Dit alla utanför Stockholm beger sig när man åker till huvudstaden för att sedan säga att Stockholm är så stressigt och tröttsamt.

Ett tips till alla som besöker Stockholm är att låta city vara....åk till Långholmen, Södermalm, Djurgården, Skeppsholmen och se det vackra Stockholm i stället för en massa klädbutiker och bankpalats. Så!

För ett år sedan
För två år sedan
För tre år sedan

Så har jag då lagt in en liten presentation av mig själv under Om slottsträdgårdsmästaren.

Nu är är det september och det regnar....