En massa folk och aktiviteter var det på Långholmen idag men jag ville bara passa på att besöka koloniträdgårdarna borta vid Sjötullen.
Kaffe serverades inne bland odlingslotterna, det finns inga stugor här på Långholmens koloniförening. Måste ännu en gång erkänna att gult och orange är höstens färger. Jag har svängt ganska mycket vad gäller den gula färgen som väcker solen och glädje i livet.

Egentligen borde jag inte bry mig om den där tävlingen om Sveriges vackraste park men jag kan inte låta bli att reagera och speciellt i år. Visst är det kul för Sundbyberg och Marabouparken att få den här utnämningen men det är ju fullständigt galet detta och det gör mig förbannad. Idag åkte jag över till grannbyn för att se om de möjligen gjort ett lyft med parken i år eftersom de är med i tävlingen. Icke! 

Det var samma rader av tagetes, lyckliga Lotta, surfinia och begonior. Färgerna är starka och det är stora kontraster hela tiden, gult mot ceriset eller rött, allt detta runt en stor gräsmatta. Visst kanske det kan se lite fint ut på bilderna men jag lovar, man gäspar efter några minuter här inne. Jag kan tycka att entrén med näckrosdammen och statyerna på ovanplanet är riktigt fint...men det är allt!
Vet man sen att Rosendals trädgård på Djurgården var med i tävlingen då tror man att de blandat ihop pappren den där juryn. Undrar vilken park som vinner nästa år?  Tycker att Sveriges parker och trädgårdar ska bojkotta tävlingen.

Igår började de spanska och italienska fotbollsligorna och ikväll spelar Barcelona sin första match i ligan. Man möter nykomlingarna Numancia och något annat än tre poäng är otänkbart. Att Ronaldinho lämnat Barca för Milan kommer att ta lång tid att vänja sig vid. Det var han som fick mitt fotbollsintresse att öka några grader när han kom till Barca och han har gett mig de roligaste fotbollsstunderna framför TV:n och även på plats vid hemmaarenan Camp Nou. Jag önskar Ronaldinho all lycka i Milan och kommer självklart att följa hans spel där.

• 16 september. Barcelona - Sporting Lissabon
• 1 oktober. Shakhtar Donetsk - Barcelona
• 22 oktober. Basel - Barcelona
• 4 november. Barcelona - Basel
• 26 november. Sporting Lissabon - Barcelona
• 9 december. Barcelona - Shakhtar Donetsk - Barcelona

Nu kör vi Barca!

Sturehovs slottstädgård


Läser en artikel i Hemträdgården nr. 4-2008 om Feng shui. Jag lånar lite av  Gudrun H Bengtssons text här.

Chi (ki) är den universella energin. När den får flöda mjukt och stilla skapar den harmoni i omgivningen vilket i sin tur skapar harmoni i människokroppen.

Yin och yang är beteckningen på motpoler, t.ex. det som lugnar ner - sätter fart, ger ljus - skugga, högt - lågt, runt - kantigt.
Allt i universum kan betecknas som yin eller yang.

Trä, eld, jord, metall och vatten är de fem elementen. De representerar energier med olika kvaliteter och de ska alla finnas representerade i våra liv.

Harmoni och balans i trädgården vill väl alla försöka uppnå och jag vet inte om det är lättare i en liten trädgård än i en stor slottspark. För mig känns det som en nästan omöjlig uppgift att skapa balans och harmoni i  hela denna stora park men jag försöker att forma den i både färg och form så att den inte ska bli obalanserad och oharmonisk i alla fall....!



I artikeln kan man läsa att ett hus helst ska ha stöd i ryggen av ett berg eller liknande och om det ligger på den öppen plats så är träd intill huset viktigt.

Entrén
När vi kliver in i trädgården via vår entré ska vi låta den larmande omvärlden lämnas utanför och harmonin i din trädgård ska genast kännas påtaglig. Entré betyder ´´Våra möjligheter i livet´´. En entré får inte blockeras för då stannar livet upp.

Röda växter ska tydligen locka god feng shui till sig och vid entrén skulle de då passa bra, bli välkomnande! Rött är kärlekens och passionens färg och i den röda färgen finns livets gnista. Hm...kanske man skulle ha mer rött i parken då....och inte gå och titta snett på de illröda Ingrid Bergmanrosorna nedanför borggården.

På framsidan av huset ska det vara öppet eftersom det är här som fågel Fenix som vill flyga fritt befinner sig. Fågel Fenix är en symbol för vår intuition, framgång och för att lyckas i livet. Därför är det viktigt att fågel Fenix, som outtröttligt söker efter lyckosamma möjligheter, inte blir blockerad av t.ex. buskar och träd. En öppen framsida bjuder förbipasserande på trädgårdens prakt.

Även om revirtänkande finns med i feng shui, med häckar och rabatter som omfamnar och skyddar huset, råder en viss öppenhet även inne i trädgården. Det handlar om att skapa bra flöden i trädgården så att chi ska kunna komma runt och röra sig. Har vi flöde i trädgården skapar det också flöde och energi i livet.

Vatten står för rikedom och överflöd och placeras bäst på framsidan av huset.

Feng Shi-tips för trädgården

• Vatten vid entrén främjar förutsättningarna i livet
• Röda blommor lockar god chi till din entrédörr
• Gult väcker solen och glädjen i ditt liv
• Plantera blå blommor där du vill finna ro
• Slingrande gångar skapar framtidstro
• Låt blå lyktor hänga under trädet, det ger bra feng shui i skuggan

Idag befann jag mig i kolonisternas värld, bland peppar och pumpor. Den första skördefesten för i år var belägen i Tantolunden på Södermalm och här visade odlare från stadens koloniområden upp grönsaker, frukter och blommor. Måste erkänna att jag kände mig lite vilsen ändå, jag ju ingen odlare av köksväxter direkt och jag drogs automatiskt till bordet där det tävlades om vackraste blomsterbuketten. Men visst var det lite trevligt också, det var tävlingar om värsta fågelskrämman, vackraste blombuketten, läckraste kolonikakan och största pumpan. Senare på dagen skulle det bli ´´Kolonisternas galna catwalk´´  där det skulle visas snygga trädgårdskläder!
Jag gjorde ett fynd då jag köpte Lena Israelssons stora bok om Köksträdgården för 50 kr. Det är Lena som ligger bakom hela den här festen vad jag förstår och vi får väl se om det blir en återkommande skördefest här.

Refugium. Ordet betyder tillflykt. Ett ostört rum. En intim plats som föder samtal. Refugium handlar om en stilla plats mitt i stan, en koloniträdgård belägen på sydsluttningen av Södermalm. Det är en hemlighetsfull men samtidigt exponerad trädgård, skapad av den tyske trädgårdsfilosofen och f d landskapsarkitekten Hans Drost. Boken är en resa i ord och bild genom hans universum, både genom den inåtvända trädgård han har skapat och genom hans minnen, som spänner en båge tillbaka till nazitidens Tyskland. Refugium är en annorlunda trädgårdsbok, som manar till eftertanke och stillhet.

Måste berömma hennes bilder i boken också, har några böcker att läsa först men sen ska jag njuta av den här. Se vad Corren skriver om boken här.
.
Vi vandrade bort till Villa Drost och där var det tomt som vanligt. Hans syns sällan här, vistas nog helst på sin lott då det inte är så mycket folk i rörelse.


Se även denna bloggares syn på skördefesten.
.

2008 års entréplanteringar går i blått och rosa. Mina rosor Stanwell Perpetual som finns i mitten växer dåligt och jag kommer att förbättra rosornas jord senare i höst. De behöver lerjord i botten för att de ska kunna sticka fötterna i. Trots den regniga augusti som vi snart lämnar bakom oss så blommar det hyfsat här men pelargonerna har det mycket besvärlig denna eftersommar. De behöver lerjord att sticka fötterna i.
Annars finns här:

Heliotrop och Daggsavia



Trädgårdsbloggen Lotten5 har upphört då Claus köpt en ny lott där i Lund och den nya bloggen heter Koloniet.

På mitt rum, rummet med utsikt, har jag hundratals gamla och nya nummer av Allt om Trädgård och jag har även det allra första nummret av tidningen. Jag har tidigare recenserat tidningen här och jag vet att många har mycket kritik mot vår största trädgårdstidning. Det här inlägget gör jag av två anledningar. För det första bloggade jag under en månad på tidningens hemsida och nu i nummer 11 så har man citerat Slottsträdgårdsmästaren på sid 30. Mer än så behövs inte för att jag ska skriva det här inlägget!
Allt om Trädgård är fantastisk! 
Keep up the good work.....som det brukar stå i spamkommentarerna jag får på bloggen då och då!
Och en speciell hälsning till Malin och Marit!  Om jag smörar?....tycker jag inte!!

Nu önskar jag alla en riktigt skön helg och i morgon går vi på Peppar och pumpa!
Planerar också ett återbesök i den nyss utvalda parken som ska vara Sveriges vackraste.....

Dagens låt
Oblivion med Sara Isaksson och Anders Widmark

För ett år sedan
För två år sedan
För tre år sedan

Ibland händer det att jag blir rörd av människors godhet.  Idag hände det igen. I ett paket från Norrland fick jag tre sticklingar av änglatrumpet och en Hibiskus och det är inga vanliga sorter utan:

Svampar (Fungi) bildar vid sidan om djur, växter och protister ett eget rike bland organismerna. Riket omfattar ungefär 100 000 beskrivna arter; det faktiska antalet arter kan vara så högt som 1 500 000. De skiljer sig från växterna genom att de saknar klorofyll och är heterotrofa, och de skiljer sig från djuren genom att de absorberar sin föda snarare än äter den samt att de har cellväggar (av kitin och glukaner). Svamparna anses vara monofyletiska, det vill säga att det har funnits en ursprunglig art som alla svampar, och enbart svampar, härstammar från.

Här kommer det mer svamp. Jag vet inte om jag tycker svamp är så gott....visst är championer gott och kanske en kantarellmacka...men sen vet jag inte. Har ni någon favoritsvamp?
På bilderna kanske jag skulle fått med foten tydligare....svampens fot alltså. Men jag är glad om jag kan få några identifierade. Den finns risk att några av svamparna kommer i repris....

Idag gav jag mig ut på svampsafari i parken. Jag ser mig själv som en naturmänniska som värnar om allt levande i naturen och jag tycker att jag kan en del växter, fåglar mm. men vad gäller svamp så är jag helt borta. Jag tänkte ändra på det genom att lära känna de svampar som finns i parken i alla fall. Jag har ingen svampbok så jag tänkte att ni som läser bloggen skulle få hjälpa mig att identifiera dessa mer eller mindre slemmiga pjäser. Jag gör en numrerad lista och fyller på den när eller om jag får några svar.

Mjölkklockan  (Campanula lactiflora ´Loddon Anne´) och Rosenflockel (Eupatorium maculatum ´Atropurpureum´)

Nu äts det kräftor vid sjön på kvällarna och igår kväll var det 19 grader varmt helt plötsligt. Men eftersom det regnade nästan hela kvällen igår så blev jag kvar på rummet. Annars är kvällsvandringar i augustikvällar något bra.
Nu görs kanter mellan gräs och grus fina igen och det gör väldigt mycket till helheten i parken. Det blommar på många platser fortfarande och under hela september räknar jag med att både sommarblommor, perenner och några sorter av rosor ska förgylla vår park.

Nävan till vänster är Mongolisk näva (Geranium wlassowianum) och till höger Geranium ´Jolly Bee´

Portlandrosen ´Jacques Cartier´


En idé som jag haft en tid finns nu på planeringsstadiet. Det handlar om parken alltså. Mer senare!

Fick just ett mail att Marabouparken i Sundbyberg (grannbyn) fick priset som Sveriges vackraste park 2008 och det var inte ett skämt. Herregud...lägg ner denna tävling. Rosendal var en annan trädgård i tävlingen

.....en dimmig tidig morgon i slutet av augusti...



....och i planteringarna har nävan Brookside börjat blomma om...


.....och i rummet med utsikt sitter en slottsträdgårdsmästare och skriver sitt 1175:e inlägg på lill-datorn och som handlar om....ingenting!


Dagens låt

Jätteverbenan har jag använt i parken i många år nu och den kommer att fortsätta att växa i parken vare sig jag vill eller inte. Den självsår sig nämligen villigt och gror gärna i gruset utanför planteringarna. Men visst vill jag.....vill har massor av jätteverbena i slottsparken. Jag gillar den eftersom den svävar ovanför de flesta andra växter, är stadig och kan kombineras men väldigt många olika växter och färger.

Den härstammar från Argentina och Brasilien, blir en meter hög ungefär och färgen är blåviolett.
Numer behöver jag inte förkultivera den som man gör i februari utan jag litar helt på att den självsår sig ute i parken och jag tar reda på de små plantor som gror i gruset vid planteringarna och flyttar dem vidare dit där de ska växa under sensommar och höst.

Den börjar blomma i juli och blommar till fram till frosten, en av de sista blommorna som ger upp innan vintern tar över.
Där den växer vild i Sydamerika är den en perenn växt men här använder vi den som ettåring. Jag har provat att övervintra den inomhus där det är svalt och ljust. Det gick bra och de flesta av plantorna kunde jag plantera ut på sommaren. Men jag tycker att det är enklare att ta reda på de självsådda små plantorna i gruset.

Jätteverbenan har blivit så populär att det snart inte är ´´fint´´ att odla den. Den syns ju även i kommunens urnor och planteringar och det brukar vara en bra värdemätare på växter....man vill ju inte ha sånt som finns i kommunens simpla blomsterarrangemang. Jag kanske ska tillägga att jag inte bryr mig så mycket om det utan sneglar på planteringar var de än befinner sig för att bli inspirerad och hitta nya idéer till parken om jag så skulle hitta något fint på Rinkeby eller  på en soptipp.

Samma sak håller på att hända med Sommarljuset som också syns överallt ute i stans blomsterurnor. Musik, böcker och film som blir alltför populära är ju inte heller intressant enligt kritiker och de finkulturella (nu kanske jag kom utanför ämnet ´´Dagens växt´´).

Plantera den med 25-35 cm avstånd i soligt och vindskyddat läge (mina verbenor på borggården står dock ganska blåsigt och klarar sig utmärkt där). Jorden bör vara näringsrik och väldränerad. Min favoritgranne till jätteverbenan är vit blomstertobak (Nicotiana alata ´Grandiflora´)

Sådd och förökning
Om man nu ska förkultivera jätteverbenan så krävs lite pyssel för att allt ska funka och jag har ju berättat några gånger om den ´´kupp´´  jag råkade ut för tidigare.
Man sår den inomhus i februari och fröet måste utsättas för växlande temperaturer för sådden. Man kan då lägga fröet i frysen några dagar och ta ut de ett dygn före sådd. Den metod jag använder var dock att bredså dem i en sålåda och sedan placera dem i kylen i en vecka för att sedan ta ut dem och låta dem gro tillsammans med övriga sommarblommor. Den är ganska svår att lyckas med och jag är glad att slippa det här på våren nu när jag får plantor gratis genom självsådden ute.

Dagens låt

Det är mitt rum med utsikt där bakom fönstret.

Körsbärsträd ska man beskära varsamt eller inte alls för att de ska få behålla sitt naturliga utseende. 

Läs forstsättningen på min nya blogg - Slottsträdgårdsmästaen på Engsholm

När vi fick TV någongång i tidernas begynnelse så var Humle och Dumle höjdpunkten. Det fanns en kanal och det var svartvitt och alla tittade på samma program.  Det här avsnittet är från 1959.
Att det var så fruktansvärt dåligt kommer man ju såklart inte ihåg, man älskade de här figurerna. Detta barnprogram har alltså format mig och min generation.....! Innan vi hade egen TV gick jag in till tant Aronsson och tittade.
Och så klagar man på Staffan Westerberg-generationen ....!
Astrid Lindgren har ju spelat en stor roll som barnboksförfattare och alla TV-produktioner och filmer som blivit till av böckerna lever ju vidare från generation till generation. Men det finns ju massor av andra barnprogram. Vilka barnprogram ser barnen idag?
Vilka barnprogam såg ni på? Rösta gärna uppe till höger.

Vid Sjötullsgatan i Norrtälje, intill ån byggs nu det hotell som ska få det fyndiga namnet Åtellet. I vår ska Norrtäljes nya hotell vara färdigt och arkitekturen ser mycket bra ut. Här kan man följa bygget.

Avslutade besöket i min barndomsstad med fika (kaffe och morotskaka) vid Tenniscaféet......och idag kändes det som om jag en dag skulle kunna tänka mig att bo här igen, sitta på Åtellets uteservering på sommarkvällarna, ha en båt och börja fiska igen ute i Roslagens vackra skärgård...hm!

Mellan åkern och vår nya Rosa rugosa-häck hittade jag denna spikklubba,  Datura stramonium. Den är sällsynt och har en oangenäm doft.....vilket inte gör mig något eftersom jag som vanligt inte känner någon doft.  Undrar hur den hamnat  här? 

Den kallas ibland för zombiegurka och är  mycket giftig. Den var förr en viktig medicinalväxt och enligt Wikipedia användes spikklubban troligen också av de kvinnor som blev anklagade att vara häxor och växten innhåller flera hallucinogena substanser.....man kanske kunde få en fin tripp där bakom Rosa rugosa-häcken...

Den här hybriden kallas på svenska ´´Stor höstanemon´´  och är en korsning mellan Anemone hupehensis var. japonica (fylld höstanemon) och Anemone vitifolia, en gammal korsning som gjordes första gången 1898.  Den blir ganska mycket högre än den vanliga höstanemonen som blir upp till 1 meter hög. Königin Charlotte kan bli 1.50 hög. Det blir den absolut inte hos oss men här står den i skugga hela dagen fram till att eftermiddagssolen når den.
Andra sortnamn från samma korsning är den otroligt vackra vita ´Honorine Jobert´, ´Montrose´, ´Pamida´ och ´Whirlwind´.
Jag skulle absolut vilja prova ´Honorine Jobert´ men de är lite känsligare. Vi får se vad som kommer till parken under nästa år.

Jag har ungefär samma kluvna förhållande till de rosa höstanemonerna som jag har till luktpioner. De gränsar att bli lite för ´´söta´´.  Jag tycker däremot att de runda ludna knopparna är fina.
Fördelen med den här perennen är att de blommar sent, till september och ibland längre. Anemone hupehensis (den vanliga höstanemonen) härstammar från Kina och blommar absolut in i oktober. Höstanemonen är snygg tillsammans med t.ex. prydnadsgräs. Planteringsavstånd c/c 35 cm.

Hararna tycker mycket om de runda knopparna och förra året då jag inte täckte dem hann de aldrig gå i blom. I år fick de nät över sig tills de gått i blom och nu blommar de fint och får vara ifred.

Från CD-skivan Perenner och lökväxter har jag lånat den här texten om förökning:

Förökning

Register för Dagens växt
.

Trots allt regn och alldeles för lite sol så har flera av mina nedklippta perenner börja blomma om igen. Mjölkklockan (Campanula lactiflora ´Loddon Anne´) blommar alltid om och likaså nepetan som dock inte mår så bra av allt regn, jättedaggkåpan (Alchemilla mollis) däremot kan man misslyckas med men den har även i år börjat blomma om nu.
Om nävorna ska blomma om så måste september bli solig och varm. Den spanska nävan blommar dock oavbrutet.

Matchen mellan de två nepetasorterna går vidare...ska fota dem i morgon och lägga in bilderna här. Matchen som svängde och där ´Six Hills Giants´ vinner i längden. Om det är en regnig sommar så faller ´Walker´s Low´ platt till marken medan den glesare ´Six Hills Giants´ står stadigt. I morgon utser jag vinnaren.....

Walkers Low är för tät och blomrik för att stå emot våra regnperioder och faller då till marken men om somrarna skulle vara lagom soliga och lagom regniga skulle de vinna.


Min gamla favorit...Six Hills Giants vinner på grund av att de växer glesare och på så vis står emot regnperioderna.

Man får inte fotografera inne i Zetas trädgård och jag har aldrig förstått varför?  Därför fotograferade jag inne i Zetas trädgård och hoppas att ingen som jobbar där läser bloggen. Undrar vad straffet är?
Den här japanska gyllenlönnen vill jag ha i slottsparken. Vilken fantastisk blickpunkt med de gyllne bladen mitt bland vår djupa grönska! Se kontrasten mot blodboken! Under växtsäsongen har lönnen sina gyllne blad och på hösten går färgen i rödorange. Det får bli ett snack med chefen igen.....

Vilsamma färger
Ibland händer det att någon gäst kommer fram till mig och tycker till om parken. Nu i veckan har det hänt flera gånger och genom åren så har 99% av de som kommit fram och pratat om parken varit.....kvinnor. Jag gillar kvinnor!
Den vänliga kvinnan som i morse berömde parken gav det bästa beröm jag kunde tänka mig. Hon sa ´´Parken har så vilsamma färger´´.  Den japanska gyllenlönnen tycker jag har en vilsam färg! Jag gillar uttrycket ´´Vilsamma färger´´.
Tack ....min dag blev extra bra idag!

Den här kärleksörten planterade jag idag och är en hybrid som heter Sedum ´Xenox´ och har bruna blad, höjd 25 cm. J tyckte att jag fått dåliga exemplar på grund av bladens färg.



Från rummet med utsikt här i parken ser jag bara regn nu ikväll, det smattrar mot rutan och ute i TV-rummet står TV:n på. Känner att jag börjar längta efter våren....

Sommarmalva i trädgårdslandet


Gräset växer så fort att man borde klippa varje dag, planteringar rensas och hela parken putsas för att bli skinande fin.
Igår svävade fyra havsörnar över parken.....en mäktig syn!
OS i öronen och igår mötte Ronaldinhos Brasilien Messis Argentina och de sistnämnda gick till final mot Nigeria och idag sprang han igen....Bolt från Jamaica...som ingen annan sprungit tidigare. Så stort!



Stanwell Perpetual blommar vidare


Blåsalvia, daggsalvia, snökört mm i gravarna.


Rosenflockel


För ett år sedan
För två år sedan
För tre år sedan

´´En trädgård kan ge oss styrka och och ett lugn och hjälpa oss
att tillfriskna när vi är stressade eller sjuka´´
(Jag ber till alla gudar att Gunnebo slottspark kan hjälpa)

När jag kom hem låg den där på hallgolvet igen....den nya IKEA-katalogen. Jag orkar inte längre öppna den!

Jag säger det igen...Söderläge med Maria Arborgh är snart det enda jag ser på TV....ok...fotboll då. Men det hon gör med hopplöst tråkiga trädgårdar är jag djupt imponerad av. Se här.

Dagens låt
En historia - U.L

Dagens länktips
.

Nya Rosa rugosa-häcken blommar vidare och har utvecklats mycket bra i sommar, den har växt ihop som en häck, är mycket frisk och är nu 60-70 cm hög. Hoppas bara att inte vintern blir för tuff på den här utsatta platsen.
Jag är evigt tacksam för att vi inte valde ungersk syren som var mitt första förslag. K tyckte att de skulle bli för höga och skymma sjöutsikten så vi valde Rosa rugaosa i stället. Bra att du tänkte ett steg längre än jag....

Det har regnat 200 mm under de två veckor som jag varit ledig så någon bevattning behövdes inte. Köket har börjat skörda grönsakerna och eftersom det blev en senare sådd av salladen i år så har den inte växt sig lika stor som förra året då jag sådde tidigare. En anledning kan ju också vara att det inte varit någon sol på två veckor.
Eftersom vissa salladsorter inte blir så stora som vanligt så kommer jag att så ännu en rad nästa år så att de fyller ut lådan mer....det stänker upp jord på salladen när det regnar vilket för att det bli mer jobb för köket.
De närmaste sorterna på bilden är Lollo Rossa och Red Salad Bown och de blev inte så stora i år....kanske att de växer till sig om solen kommer tillbaka. Kockarna är dock nöjda att de kan använda salladen under längre tid nu än när den var mogen att plcka mitt i sommaren tidigare....då verksamheten ligger nere hos oss.

Så här såg trädgårdslandet ut i juli 2006....utan Rockdust.


De fem salladsorter som klarade sen sådd kommer vi att använda nästa år också. Dessa sorter är:

De sorter som inte ville gro när jag sådde sent var

I övrigt så har brytbönor och vaxbönor skördats, zucchinin växer lite sämre än vanligt tycker jag, mangolden är alltid bra och pumporna har en dålig plats under träden och får inte ta del av allt regn som kommer.
Sommarblommorna har inte heller haft några bra veckor men sommarmalvan är mycket fin och stod bra mot regnet. Rosenskäran vill inte blomma så mycket här och alla astrar väntar på sol för att kunna slå ut. Lövkojan blommar men borde nog vara större...om det var sol!

I morgon ska trädgårdslandet få en ros som jag länge väntat på att plantera. I många köksland och örtagårdar finns det en apotekarros, Rosa officinalis och nu ska även vår park få den historiska rosen. Handlade på Zetas på hemvägen och köpte även lite perenner till nya delen av planteringen som jag började med i somras.

Under de två veckor som jag haft semester och varit borta från parken har det kommit 200 mm regn här!  Vattnet har gjort att gräsmattan här nedan har börjat grönska igen, vetet är skördat och åkern väntar på att bli plöjd. Jag ska tvinga bonden att odla raps här nästa år....
Allén går i mörkare grönt nu och det dröjer inte länge innan den börjar skifta i gult. Det är höstlikt i parken, man vill helst gå omkring och vrida ur alla blommor efter allt regnande. Luktärterna i trädgårdslandet blev det inget med i år, alla plantorna låg som en hög disktrasor mot den blöta jorden när jag tittade in bland grönsaker och sommarblommor.

Då vill jag passa på att slå ett slag för rosenvialen som flera hade så mycket emot för att den inte doftade, (jag känner ju ingen doft i alla fall...) den blommar rikligt och ser nog bäst ut av alla parkens blommor just nu. Det är en viktig egenskap tycker jag....att en växt kan stå emot 200 mm regn och blomma vidare som om den inte förstått.

Hur som helst så känns det helt ok att vara tillbaka i parken och starta arbetet med att få den så fin  som jag vill igen.  Man får lagad slottsmat igen av mina favoritkockar och man slipper diska.
Självklart skulle jag kunna vara ledig en månad till och åka runt i Sverige och spana i trädgårdar....men det får väl bli en sväng nästa år igen i stället.

Klicka på kategorin för att se förändringar under året från min utsikt.

Provar med en liten undersökning igen. Nu är ju inte Peter LeMarc med så nu kanske det funkar (funderade på om det var han själv som var inne här på bloggen och förstörde undersökningen om bästa manliga artist tidigare....och efter 19 röster ser det ut som om han varit inne och mångklickat på känsel...för inte kan väl känsel vara det viktigaste sinnet?).

Bilderna är lånade från Wikipedia

Ett av dessa sinnen försämras alltmer för mig, det kanske är åldern men jag saknar att fullt ut kunna använda det. Jag får väl börja utveckla det sjätte sinnet mer i stället......
Smaken har jag inga problem med och synen fixar jag med dagslinser. Hör gör jag nästan för bra och känner gör jag en massa men mitt luktsinne är inte vad det varit. Jag har problem att känna dofter om jag  inte sticker näsan väldigt nära. Det här är inte bra och jag får väl söka för det.

Jag vill kunna känna vårens dofter när det börjar dofta jord och vårblommor, känna alla sommarens dofter, känna gulmårans starka doft när man cyklar ute på småvägar, känna svaga dofter av parfymer mm.

Wikipedia om sinnet

Larurece Flatman är en riktig överlevare. På den plats den sitter hos oss har den ibland försvunnit och jag har trott att den dött och lämnat oss men så dyker den upp igen och blommar som om inget hänt. Nävor har ju en förmåga att bilda plantor bara av en liten rotbit.
Just nu har jag bara två ynkliga små plantor av den men jag ska ta hand om den ordentligt nu och försöka föröka den för jag tycker om den här nävan.

Register för Dagens växt
.

Även om jag hunnit med mycket under de här två veckorna så har som vanligt tiden gått alldeles för fort. Efter en rapport från slottsparken så har regnet förstört massor av mina planteringar och det blir nog inte så kul att vandra runt där på måndag. Men men....man får göra vad man kan för att få det så fint som möjligt.

Nu är det slut på fria dagar, långa frukostar med OS på TV:n och dagar då man gör vad som faller en in. Man har inte brytt sig om var klockans visare befunnit sig men nu är det rutiner och fasta tider som gäller igen.

Den här gillar jag, inte så vräkig och färgstark som de flesta sommarblommor men passar utmärkt tillsammans med andra annueller men även i perennplanteringar som vävarväxt. På bilden nedan växter de tillsammans med femtunga på en bro vid Årstaviken. Jag har själv aldrig provat den men jag ska absolut så den nästa vår. Man kan ha den både i urnor, lådor och som rabattväxt och är en bra snittblomma till slottets buketter.

Den växer vild i Nordamerika och blir ca en meter hög. Sommarljuset blommar med sina vita/rosa blommor i juli till september och vill ha ganska lätt och väldränerad jord i vindskyddade lägen.  Den är lättskött och vid plantering i rabatter bör planteringsavståndet vara 40-50 cm.
Man kan välja mellan soreterna ´´The Bride´´ som blir 1 meter hög och ´´Summer Breeze´´ som blir något högre och ska även vara härdigare vilket gör att de kan övervintra utomhus och då bli upp till 1,5 meter hög året därpå.
´Ruby Ruby´ är ljust röd och mycket vacker.

Den här lökväxten hade planterats i mängd i Trädgårdsföreningens nya rosplantering i Göteborg. Här växer den tillsammans med vit rosenstav (Liatris spicata). Det var oerhört vackert och jag vill ännu en gång rakt av kopiera detta och placera i min slottspark....om chefen tillåter vill säga...!  Den ser ut lite som en daglilja tycker jag men blommar mycket rikligare. Den tillhör irisfamiljen och sprider sig med rotknölar. Någon som har denna växt i sin trädgård?




Wikipedia
Bilder på Crocosmia här

Efter 136 mil är jag hemma igen (i morgon byter jag japanskan mot en fransyska). Hur bra man än haft det borta så är det alltid skönt att komma hem. Nu har jag inte varit på någon jorden-runt-resa utan vistats på västkusten i fem dagar, men ändå!

Jag har haft tur med vädret, regnet har hållit sig borta varje gång jag besökt någon plats med undantag idag då jag skulle besöka Läckö slotts köksträdgård och himlen öppnade sig men efter att ha väntat ett tag så återvände solen.

Jag stannade även i Örebro stadspark en stund och det kommer utförliga trädgårdsspaningar med alla trädgårdar jag besökt på min andra blogg Trädgårdsspanaren framöver.

Blomstergatan i Örebro stadspark

Tack Strandflickorna för den här vistelsen hos er. Läget var perfekt, rummet likaså och frukostbuffén var som gjord för mig. Tyvärr fick jag inte så mycket kontakt med er flickor som jobbar här.....ni fanns där men jag märkte er knappt.

Nu lämnar jag västkusten för den här gången och jag har haft det mycket bra. Min tid i Göteborg var speciell på många sätt och här uppe i Lysekil har jag vilat och utforskat omgivningarna.

När jag avslutat min frukost i morgon bitti drar jag inåt landet och planerar att se Läckö slottspark och Örebro stadspark på hemvägen....vi får se vad som händer under resan.

Planen var att ta båten ut till Hållö, den ö som jag egentligen skulle bott på under den här vistelsen på västkusten. Tyvärr var inte vandrarhemmet där ute på den ensliga ön öppet i år. Visst kunde jag tagit båten ut till ön här från Smögen för en dagsutflykt men jag kände inte för det idag. Vandrade ganska tidigt på Smögens bryggor och hela den här livliga turistorten var mycket sömnig. Trötta båtmänniskor tittade yrvaket upp från sina båtar som låg efter de långa träkajerna men annars var det knappt några människor ute. Butikerna höll på att öppna och  ´´märkeskläder´´  hängdes ut för att locka bryggvandrarna...dock inte mig.

För några år sedan var jag här mitt i semestertid och mitt på dagen. Då var det kö på de här träkajerna och det var omöjligt att uppleva något annat än trängsel och irritation. Nu kunde jag konstatera att Smögen är en mycket vacker plats här ute på Bohusläns klippor vid havet. Innan jag åkte vidare blev det kaffe och bulle. När jag gick mot bilen hade trängseln redan börjat och snart skulle man inte se kajerna längre för alla människor.

Det pratas ofta om vilken kustsida i Sverige som är bäst och egentligen är det en ganska tröttsam fråga som ofta kommer upp nu när jag är här. Det är väl helt enkelt så att man trivs bäst där man växt upp eller dit man flyttat och bor. Sveriges framsida och bästkusten.....det är där jag befinner mig nu men för mig är mitt hem på östra kusten och där trivs jag bäst.

Västkusten är vackert på sitt karga och lite vresiga sätt, just nu har jag ett ilsket hav här utanför som slår mot klipporna och det är riktigt häftigt och vackert, det är också ett riktigt hav och inte ett innanhav som Östersjön är.
Men för mig så är Gotlands och Österlens mjuka stränder och landskap det som får mig lugn och avkopplad.
Eller Roslagens skiftande landskap, allt från lantbruksbygder till kala skär i ytterskärgården och små kuststäder.

Men västkusten är spännande och utsikten från de höga bergen här omkring är storslagen. Jag tycker om hela Sveriges kuststräcka och för mig finns ingen fram- eller baksida av vårt land.

Nu ska jag gå och äta hotellfrukost....

Många tycker nog att Bonica 82 är lite för rosa och lite för romantisk och kanske är det så men jag ser massor av fördelar med den här rosen. Första gången jag såg Bonica 82 var i Visby botaniska men där är de nu utbytta mot en snarlik ros som är döpt till Wisby (klicka på bilden till vänster).

Bonicas blommor är halvfyllda och laxrosa men de skiftar senare till en ljusare rosa färg vilket gör att en plantering med Bonica 82 blir vackert skiftande i olika rosa nyanser. Blommorna doftar tyvärr ingenting men blommar oerhört rikligt, bladen är friskt mörkgröna. Det här är en av  få rosor som jag träffat på som inte får några bladsjukdomar alls...inte hos oss i slottsparken i alla fall. I sällsynta fall kan den dock få angrepp av den besvärliga svartfäckssjukan.1999 planterade jag 42 st. i slottsparken och några få har jag fått byta ut, annars verkar de trivas riktigt bra. De får brunnen kogödsel vår och höst och lite Chrysan eller Algomin ett par gånger under växtsäsongen.

Bonica blommar oavbrutet från juni till november, i slottsparken är det den sista rosen som blommar, den kämpar genom kalla nätter och ofta ser man den med lite snö på sig. Tyvärr så jobbar våra rådjur och harar hårt med att äta upp alla knoppar  av Bonica de kommer åt vilket gör att jag stänger in dem under juli månad då verksamheten är stängd hos oss.

Bonica 82 är framtagen av Rosa sempervirens, ´Mlle Marthe Carron´ och ´Picasso´ och den ska inte förväxlas med ´Bonica´ som 1958 kom från samma plats i Frankrike, nämnligen Meilland. 82:an blir 40-70 cm hög och växer ganska buskigt och brett. Den är mycket härdig och klarar sig långt norrut och växer på egen rot vilket gör att den inte är så ömtålig som okulerade rosor. Egentligen skulle jag kunna ta gräsklipparen och klippa ner allt till marken och de skulle växa upp fint igen. Bonica gör sig bäst om man har dem i grupp i planteringar då den skiftande rosa färgen kommer till sin rätt. Om man klipper ner de överblommade grenarna ner till marken så stimulerar man den att växa till sig igen och blomma vidare.
I Lars-Åke Gustavssons rosenbibel ´´Rosor för Nordiska trädgårdar´´  skriver han om beskärning av Bonica 82. ´´Kan beskäras med häcksax och slåttermaskin´´.
Den säljs också som klätterros under namnet ´Climbing Bonica´ och jag provar den i parken i år.

Användarnas ord om Bonica här.

Register för Dagens växt
.

Semester...äntligen semester, om än bara två veckor men det känns som en evighet just nu.
Visst kan man säga att det vore annorlunda om jag jobbat inomhus och inte fått känna på solen alls denna sommar men att jobba i sol och att vila i sol vid havet...är helt olika lägen. Några dagars regn är bara skönt men meterologerna ser bara regn nu framöver med en mellandag i morgon.
I stället fär att ta bok och brassestol till havet...åker jag idag till IKEA. Suck!

Den här sommarblomman har tydligen gjort dundersucce över hela Europa på senaste tiden enligt artikeln hos Odla.nu. Stjärnöga växer vild i södra Afrika.
Vi provar den i år i slottsparken och jag har planterat den både i två urnor på entrétrappan till slottet och i en plantering på borggården. Tyvärr så fick vi inte med sortnamnet då vi köpte dem i våras. Den ska finnas i 100 olika sorter i alla möjliga och omöjliga färger.

Läser man artikeln så finns det inga nackdelar alls med den här vackra blomman, det ska vara att om man har den i urna så måste det finnas ordentlig plats för rötterna att utvecklas. Tyvärr så har inte våra urnor så stor volym och det krävs då att man vattnar väldigt ofta. De plantor som sitter i rabatten klarar sig bättre.
Eftersom den här växten är så pass ny hade jag inte så stor koll på hur den skulle skötas och hittills har jag bara klippt av de överblommade blommorna men man ska tydligen klippa hela den överblommade blomstängeln enda nere vid jorden.

Det sägs att den inte behöver mycket skötsel och att den ska blomma från maj till frosten kommer på hösten.
Hos oss har den hittills blommat mycket fint men de som sitter i urnorna kräver mycket vatten och att de just nu har en liten paus i blomningen, man ser dock att det hela tiden kommer nya knoppar.

Jag ska börja prova att klippa av de överblommade stänglarna enda ner till jorden för att se vad skillnaden blir om man endast klipper av den överblommade blomman. Jag har upptäckt att varje enskild blomma blommar väldigt kort tid och man får putsa den ofta för att den ska se snygg ut. I urnan sitter de hos oss tillsammans med helichrysum och bacopa.
Först hade jag lite problem med den här färgen men nu tycker jag om den och hela växten ser mycket frisk och fräsch ut med de ganska mörka bladen mot de ljust lila blommorna. För min del får den gärna bo i parken nästa år också men att den då ska få sitta i större urnor.

Ur boken ´´Perenner i din trädgård´´ av Lena Månsson läser jag att namnet Alchemilla är från 1400-talet och kommer av alkemi. Detta kommer sig av att alkemisterna trodde sig kunna framställa ´´den vises sten´´ ur de vattendroppar som samlas i bladskålen. Släktet har 250 arter och i Sverige finns 24 arter av daggkåpa. Jättedaggkåpan är en ganska sen växt i svenska trädgårdar, den infördes i England från Turkiet 1874 men det dröjde länge innan den blev populär i både England och Sverige.

Jättedaggkåpa är en mycket användbar perenn. Jag vet nog ingen perenn som har så många bra egenskaper, sedan kan man ju tycka vad man vill om blommornas färg mm. Det här måste vara den bästa marktäckare som finns, den ger inte ogräset en chans eftersom bladen så väl fyller ut planteringsytan.

Gult brukar vara svårt att kombinera andra färger med men den här limegrön/gula färgen stör inte bland de andra färgerna i vår stora slänt ...tycker jag i alla fall!
En annan av växtens stora fördelar är att man kan plantera den både i full sol och i nästan helt skuggiga lägen (vet ingen annan perenn med de egenskaperna). Jag har heller aldrig sett någon växtsjukdom på jättedaggkåpan, den ser alltid fräsch ut.

Den härstammar från Östra Karpaterna, Västra Asien och Kaukasus. Den blir 40 cm hög och den trivs i vilken jord som helst men bäst blir den i näringsrik och inte allt för torr jord.

Jättedaggkåpan har på senare år upptäckts av kommuner i landet där de använt den i parker, rondeller mm. just för att den är så tålig och lättodlad. Den vanligaste skötseln är att .....inte sköta den alls, den klarar sig på egen hand. Men om man vill ha en senare blomning så kan man innan den blommat färdigt klippa ner den helt och hållet, med blad och allt och den kommer senare att komma med ännu en blomning. Den här metoden fungerar inte varje år, sommaren måste vara varm med lagom sol och regn. Men för det mesta lyckas det och då blommar den länge på sensommaren också. Att föröka daggkåpa är lätt. Gräv upp en planta som växt något år på platsen och dela den, man får ut mängder av plantor. Görs vår eller tidig höst.

I Blombok av Sune Jonsson läser jag:
Daggkåpan (vår vanliga Alchemilla vulgaris) kallas på flera språk för Jungfru Marie kåpa, men även i dialekter i norra och mellersta Sverige och i Norge.
På tyska heter den Frauenmantel, på engelska bl.a. Lady´s Mantle. Kvinnors använding av daggkåpa ansågs förr ge tillbaka kroppen jungfruliga former! Daggkåpan ansågs också vara ett bra sårmedel.

Dragsjukan (Kalmarsjuka, Västeråssjuka mm.)
Linné berättar att man i Småland beredde ett extrat av örten för att motverka den s.k. dragsjukan (bl.a. kramp i nackens muskler så att huvudet drages bakåt) då den härjade 1754, dvs. mjöldrygeförgiftning som bl.a. yttrade sig i känselnedsättning och muskelkramper, framför allt i nacken.


1800-talets botanister reducerade daggkåpans användning till växtfärgning ´´Det enda hvartill den numera kanske stundom begagnas, är att färga ylle gult (ljus oliv).

Allmänt rekommenderades också daggkåpan som kreatursfoder, eftersom den ansågs ge mer och fetare mjölk än många andra foderväxter. I hushållen gjordes ´´grönkål´´ om våren då bladen ännu var späda.

Register för Dagens växt
.

I Trädbladet nr.2-2008 finns en artikel om ny sort av skogslind Tilia cordata som har fått sortnamnet ´Linn´.
Linn är ett äldre svenskt ord för lind och kom till användning bland annat när Carl von Linnés far tog sig namnet Linnaeus efter en stor skogslind vid Jonsbodagården i Småland.

Man undrar om det behövs fler lindsorter men den här linden ska tydligen inte bli så stor och kan jämföras med den redan etablerade sorten ´Rancho´ (som bl.a. nu finns i Kungsträdgården här i Stockholm). Linn ska få samma mått, 10-12 meter höga och 4-5 meter breda men Linns krona ska tydligen bli mer äggformad och har mindre tendens att bilda genomgående stam. Träd som inte blir så stora efterfrågas säkert på många håll nu. Det finns ju många platser där alltså storväxta träd planterats och följden blir att de ständigt måste beskäras för att reducera kronan.

Bladen är ljust gröna och huvudnerverna på undersidan är håriga medan de hos arten är kala.  Härdigheten är zon 1-4.

Läs mer om lindar här.

 

 

 

 

 

...och strax efter jag kommit hem öppnade sig himlen och regnet föll hårt över huvudstaden igen, ett välbehövligt regn.

 

Den röda skördetröskan längst bort tröskade på åkern intill igår kväll. Jag hade velat haft en bild när den slog åkern här vid mig men tyvärr så hann jag inte med det. Gräsmattan nedanför har gulnat av torkan.

För ett år sedan