Tidigare i veckan träffade jag min dotter på stan och vi gick in i den nya butiken Folkhemmet på Regeringsgatan. Folkhemmet är tydligen en ny möbelkedja som etablerat sig i Stockholmsområdet.
I butiken tyckte jag att de hade bra möbler till hyfsade priser. Min dotter såg en tavla som skulle passa på en tom vägg i mitt vardagsrum där jag förändrar en hel del just nu. Jag tyckte att den var riktigt snygg och min dotter ville ge den som julklapp till mig.
När betalningen var klar frågade jag expediten (som varit ordentligt nonchalant då vi frågade om pris mm) om jag kunde få den inslagen på något vis eftersom jag skulle åka tunnelbana hem och tavlan var en och en halv meter hög.
- Vi har inget att slå in den med, sa han.
- Men det går bra med bara wellpapp så att den inte blir förstörd om det skulle börja regna eller snöa.
- Vi har ingenting att slå in den med, fortsatte han.
- Men om jag köper en ganska dyr tavla i en butik så måste jag väl kunna få den inslagen, försökte jag.
- Jag har ju sagt att vi inte har något att slå in den med, säger han irriterat.
- Ok, då får vi gå till en annan butik och fråga efter papper, sa jag surt och gick mot utgången.
- God Jul och Gott Nytt År, ropar han hånfullt efter oss.
Då vänder sig min dotter om och ser att han ruskar på huvudet och säger något åt nästa kund i butiken. Då reagerar vi och undrar varför han ruskar på huvudet? För att vi vill ha tavlan vi köpt inslagen??
Då kommer han mot oss och börjar om igen förklara läget. Det ska också sägas att det handlade inte om något stressläge då det bara var vi och en kund till i butiken.

Alldeles intill i det här lilla inomhuscentrumet eller vad man ska kalla det ligger järnhandeln John Wall och utanför står en stor rulle wellpapp. Där frågar jag om jag kunde få en bit wellpapp att slå in tavlan med och det var inga problem alls.
Kunde inte den fruktansvärt otrevliga och nonchalanta expediten har försökt lösa det här lilla problemet genom att själv låna en bit där.....han är ju för helvete en expedit som ska serva sina kunder. Hela hans attityd i butiken är mycket märklig och till saken hör att vi inte på något sätt var jobbiga eller otrevliga mot honom, jag tycker bara inte om att bli behandlad så här och jag begär inte att exediter ska krypa för kunderna men ett vanligt vänligt bemötande är väl inte för mycket begärt.
Problemet kan tyckas litet men jag retade mig ordentligt på hans attityd och när jag kom hem skrev jag ett mail till Folkhemmet och tyckte att om de ville vara rädda om sitt rykte nu när möbelkedjan håller på att etablera sig så borde de ta ett allvarligt samtal med mannen på Regeringsgatan som verkar ha missuppfattat sin uppgift fullständigt där.

Det är nu två dagar sedan jag mailade Folkhemmet och varför är jag inte förvånad att de inte svarat?
Ett fall för Sverker....

Att butikerna sedan kallar sig för Folkhemmet gör ju det här till ett ännu större skämt och så här står det på Folkhemmets hemsida:
I våra butiker kommer Du inte heller att råka ut för efterhängsna säljare. Här får du hjälp när Du vill ha den.

Säg att jag inte gnäller i onödan......!!??