Eftersom jag har trasiga knän och känner att jag orkar mindre för varje år, när det gäller de fyskiskt tunga jobben, så har jag nu en tuff tid framför mig.

Men då kom ju min chef på idén att jag kunde bli överslottsträdgårdsmästare i slottsparken och ha en underslottsträdgårdsmästare som gör de tyngsta jobben. Perfekt!

Men jag får helt enkelt lämna mina planer på att resa runt i Europa och fotografera trädgårdar efter det att jag fyllt 65.

De riddarsporrar som vi använder i trädgårdarna är oftast hybrider och brukar delas upp i två grupper, praktriddarsporrar och trädgårdsriddarsporre.

Det är oerhört rörigt bland arter, grupper och hybrider bland riddarsporrarna och de källor jag använder är inte alls överrens om hur grupperna ska indelas. Jag har försökt att reda ut det hela, men hittar hela tiden någon som har en annan åsikt.

Ibland kallas Elatum-hybriderna för praktriddarsporre och ibland för trädgårdsriddarsporre. Delphinium elatum är i varje fall en ren art som är vildväxande i Europa, Kaukasus, Sibirien och i Kina. Däremot så kallas hybriderna i Elatum-gruppen för trädgårdsriddarsporre (Hanssons perennebok) medan Lennart Larsson i Natur & Trädgård kallar dem för praktriddarsporre. Jag blir helt yr i huvudet av det här!

Det kan vara en av anledningarna till att jag inte riktigt gillar riddarsporrar. De är inte ärliga på något sätt, falska helt enkelt och jag kan nog tycka att de är aningen för pråliga för mig också. Visst kan de vara mycket vackra, som de på bilderna som finns hos Antroposoferna i Järna. Kanske Lars Forslin kan reda ut allt det här?

Det finns ett sällskap i USA som kallar sig för The Delphinium Society och jag vågar inte ens tänka på vad det kan vara för människor som finns med i det sällskapet.

• Belladonna-hybrider - 60-150 cm - Praktriddarsporre, är en korsning mellan D. grandiflorum och D. elatum. De har små enkla blommor och är stadiga i sitt växtsätt. De blommar i juli-augusti och kan blomma om senare. Här sorter som den klarblå Völkerfieden, Atlantis, Bellamosum, Casa Blanka, Cliveden Beuty, Oriental Blue och Piccolo.
• Elatum-hybrider - Trädgårdsriddarsporre (D. elatum), 120-200 cm -  här finns de högsta riddarsporrarna. Blommar i juli-augusti och har lätt för att blomma om på hösten. Sorter som Blue Fountain, Coral Sunset, Fanfare, Perlmutterbaum, Sarita, Sandpiper, Sungleam och F.W. Smith.
• Pacific-Giant-hybrider - 100-150cm -  härstammar från USA och är hyfsat motståndskraftiga mot mjöldagg men är kortlivade och används ibland endast som annueller. Inom den här gruppen sorter som Astolat, Black Knight, Blue Bird, Blue Jay, King Arthur, Percival, Summer Skies och Galahad.

En nackdel med riddarsporrar är att de ofta drabbas av mjöldagg men det finns sorter som är mindre mottagliga. Eftersom de är nära släkt med stormhattar så är de också gifitga.

Det kommer fler bilder på olika sorter i sommar.

Perenner av Björn och Marie Hansson

Perenner i din trädgård av Lena Månsson

Lennart Larssons artikel som publicerades i Natur & Trädgård nr.1 2005

Att man gör tändstickor av asp och att man byggde skeppet Wasa av ek, det vet man kanske. Men vilket trädslag passar bäst till slöjdarbeten och av vilket träd gör man blyertspennor, bandyklubbor och träskor?

Av vilket träds kärnved vilar Venedigs byggnader på och vilket träd är bäst om man ska tillverka instrument? Ibland kan det vara svårt att hålla ordning på allt det det där. Vi försöker vi reda ut det där nu! Se även den här länken.

Tallen kan bli upp till 35 meter hög och bli ca 600 år gammalt, den äldsta tallen i Sverige påträffades utanför Hudiksvall och den var 750 år. I skogsbruk brukar avverkning ske när trädet är mellan 90-150 gammalt.

Tall är efter granen det vanligaste trädet i Sverige och står då för nästan hälften av Sveriges barrskogsareal.  Tallen vill ha mycket ljus och har ett djupgående rotsystem och kan därför klara vattenförsörjningen även på torra marker.

Tallens ved är fastare än granens och virket är mycket användbart där kärnvirket är speciellt varaktigt. De grövsta tallarna används inom möbel- och byggnadsindustrin, t.ex. fönster dörrar och panel. Högsta kvalitet går till Faner och playwood.

Man tillverkar träfiberplattor av tallens spån, av kådan tillverkas tjära, terpentin, ättiksyra, aceton och träsprit. Av tallbarren framställs eterisk olja.

Rekordgrova tallar beskrivs i jätteträdlistor från 1939 och 1999.
1939 mättes omkretsen (1,3 meter från marken) på Segersjötallen i Lennäs socken i Närke till 590 cm.

1974 var tallen invid E6:an i Strängsered, två mil norr om Ulricehamn 449 cm.

1999 var det tallen i Ullebo, Bottnaryd i Västergötland som var grövst med 465 cm.

_________________________

Gran - Picea ábies

Granen är det vanligaste trädet i Sverige. Den kan bli över 40 meter hög och ca 400 år gammal. Men nu har man ju hittat granar i Dalarna vars rotsystem är daterat till ofattbara 9550 år, men då  menar man rotsystemet och inte det lilla trädet man ser växa på platsen. Granen är skuggtålig, vill ha god mark och jämn vattentillgång. Den har ett grunt rotsystem som har svårt att nå vatten på djupet. Barren fälls efter 8-10 år

Den gulvita veden som är ganska mjuk står inte emot röta lika bra som tallen. Granen är det träslag som används mest till pappers- och massaindustrin då den inte innehåller så mycket kåda, men man använder även trädet till bl.a. byggnadsvirke, telefonstolpar, master mm.

På kemisk väg framställer man från granen bl.a. terpentin, tjära och plast.

Lärk - Larix decídua

Lärkträdet har införts i Sverige av människan och har alltså inte av egen kraft vandrat in. På 1800-talet var det populärt att plantera lärk i Sverige och då speciellt i Mälardalen. Virket som är innehåller mycket hartser är användbart inom olika områden. Kärnveden har bra motståndskraft mot röta används för tillverkning av båtar, fönster och väggpanel. Stora delar av Venedig lär vila på pålar av kärnvirke från lärk men även al.

När nu tryckimpregnerat virke börjar ifrågasättas så har lärk blivit mer efterfrågad då lärkens hartser, olja och terpentin fungerar som naturlig impregnering.

Lärkträd kan bli 600 år gamla och avverkas normalt i skogsbruk när de är 60-150 år. Det lär finnas lärkträd i Sverige som är ca 40 meter höga.

Rekordgrova lärkträd beskrivs i jätteträdlistan från 1999 och då fanns det grövsta lärkträdet vid Krongården i Östra Tollstad i Östergötland med 431 cm i omkrets.
_________________________

Asp - Pópulus trémula

Aspen som är ett av våra mest snabbväxande träd tillhör samma släkte som popplarna och kan bli 30 meter högt. Aspen blir inte så gammal och brukar sällan överstiga 100 år.

Aspens ved är mycket mjuk och är mest känt som tändsticksträdet, men används även till bastuinredningar eftersom det inte innehåller kåda och har dålig värmeledningsförmåga. Asp används även till pappersmassa, leksaker, träskor och möbler.
_________________________

Avenbok - Carpinus betulus

Avenbokens är vårt hårdaste träslag. Innan metallerna blev vanliga så använde man avenbok till maskindelar som kuggar, axlar, ekrar och hjul. Idag används den hårda veden till pianohammare, verktygsskaft, hyvelbänkar, nötknäppare och skärbräden. Avenboken växer vild i Skåne, Blekinge, Halland, Öland och delar av Småland. Trädet har det högsta bränslevärdet av svenska träslag.

Trädet kan bli över 20 meter högt och 1968 var avenboken vid Listonhill på Djurgården i Stockholm 24 meter högt. Avenbok kan bli ungefär 150 år gammalt.
_________________________

Björk - Bétulus verrucósa

Björken är vårt tredje vanligaste efter granen och tallen. Den kan bli ca 300 år gammal och nå en höjd av 25 meter.
Björk är ju som bekant perfekt som bränsle och den bästa brasveden. Björkveden är användbar till mycket, bl.a. plywood, faner, golv, möbler, snickerier och även pappersmassa.

Masurbjörk betyder att veden har växt i oregelbundna veck, ibland i stora svulster eller genomgående i hela stammen. Ibland kan masurveden ha inslag av bark och kallas då för brun masur som gör att veden blir vackert flammig. Masurbjörkar växer lite annorlunda än den vanliga vårtbjörken. Grenarna växer mer uppåt, stammen är knölig och krokig och det är ofta ett flerstammigt träd.
_________________________

Klibbal - Alnus glutinósa

Det finns två alarter i Sverige, klibbal och gråal. Alarna har rotknölar med vilka de kan tillgodogöra sig luftens kväve. På hösten fäller alen sina gröna blad fulla med näring, på detta sätt är alen en utmärkt markförbättrare.

1974 var höjdrekordet av en klibbal 29 meter högt och det trädet finns  (fanns?) i Medevi brunnspark i Östergötland. En klibbal brukar inte bli äldre än 120 år.

Veden är mjuk och lätt och när man avverkat den så blir annars vita veden rödaktig. Alen är mycket motståndskraftig mot fukt och röta och tillsammans med lärk så bär den med pålar upp Venedigs hus. Alens ved används också inom möbelindustrin, som slöjdvirke, till träskor, leksaker och massa.
_________________________

Bok - Fagus silvatica

Den vackra boken är det femte vanligaste trädet i Sverige och blir högväxt. 1968 fanns (finns?) en bok i Maltesholm i Skåne som var 41 meter högt. Boken kan bli upp till 400 år gammal. Nu har tyvärr boken i Skåne drabbats av en elak svampsjukdom.

Av bok gör man såklart böcker! Eller inte! Däremot har veden ett mycket högt bränslevärde och innan plaståldern så tillverkade man bakelit av bokens hartser. Bokens rödaktiga ved används idag till parkettgolv, fanér, möbler, träskor, glasspinnar mm.

Rekordgrova bokar beskrivs i jätteträdlistor från 1939 och 1999.
1939 mättes fantastiska 810 cm i omkrets på boken som fanns vid Hagelrums herrgård i Småland.

1968 mätte man omkretsen på boken vid Ingasäter norr om Skövde och resultatet blev 636 cm.

1999 var boken vid Nääs slott i Västergötland 745 cm grovt, 1,3 cm från marken.
_________________________

Ek - Quércus robur

Eken är kraftträdet framför alla i vårt land och det fjärde vanligaste trädet i vår natur. Eken trivs bäst på djup mullrik, lerhaltig mark och kronan behöver mycket ljus. Eken blir som bekant mycket gammal, Kvilleeken är ju tusen år och har en omkrets av över 14 meter. Men som Ingmar Holmåsen skriver i sin bok ´´Träd och buskar´´ så är Sveriges tusenårsekar sällan mer än 500 år gamla och det är ju en svindlande ålder bara det!

Det byggs ju inte så många fartyg i trä nu för tiden men innan fartygen började byggas i stål så var eken det träslag som användes till de flesta örloggsfartygen i landet. Från 1500-talet och in i 1800-talet var eken kronans träd.

Idag används ek till möbler, parkett, paneler, inredningar och stolpar.

Rekordgrova ekar beskrivs i jätteträdlistor från 1939 och 1999.
1939 liksom 1999 var självklart Kvilleekan i Småland den grövsta eken i landet. Jaga vet inte om man använt olika sätt att mäta eller om det verkligen kan skilja så mycket under de olika tiderna som man mätte. 1939 anges det att omkretsen är 1260 cm, 1974 mättes den till 1315 cm och 1999 var måttet 1411 cm. Nästa gång som jag besöker Kvilleeken så tar jag med måttbandet.

_________________________

Skogsalm - Ulmus glabra

Almen är ju svårt drabbad av almsjuka och kommer troligen inte att finnas kvar vare sig som vildväxande eller som parkträd i Sverige framöver.
Almen kan bli över 30 meter högt och nå en ålder av 400 år. Veden är hård och gulvit med brun kärnved.

Den används till möbler, fanér, leksaker och till olika slöjdarbeten.

Rekordgrova almar beskrivs i jätteträdlistor från 1939 och 1999.
1939 fanns en alm i Kvistofta i Skåne som var 667 i omkrets.

1963 växte en alm i Vårdsätra naturreservat söder om Uppsala där omkretsen var 645 cm.

1999 fanns i Svensbo lövskog i Östergötland en alm som hade hela 780 cm i omkrets.
_________________________

Skogslönn - Acer platanoides

Skogslönnen är nog min favorit bland våra vilda träd (tillsammans med ek och lind) eftersom den har så många vackra perioder under växtsäsongen. Från blomningen till de sprakande höstfärgerna.

En skogslönn blir sällan över 150 år gammal och kan bli över 20 meter högt. Lönnens ved används till möbler, parkettgolv, fanér, verktygshandtag, stråkinstrument och leksaker.

1939 var det lönnen som växte vid Kavelbron i Finnerödja i Västergötland som var grövst med 515 cm och 1968 hade omkretsen ökat till 620 cm

1999 nämns en lönn vid Ungstorp, Djursala socken i Småland vars omkrets var 550 cm.

_________________________

Skogslind - Tilia cordáta

Skogslinden är ett av de träd i Sverige som sällan drabbas av svampsjukdomar eller andra angrepp...peppar peppar! Liksom linden bildar lönnen sällan egna bestånd, utan förekommer spridd, främst i lövblandskogar. Den kräver bördig mullrik mark.
Trädet blir över 20 meter högt och kan bli mycket gammalt - i enstaka fall kan åldern närma sig tusen år.

Veden är mjuk och gulvit och saknar kärnved. Den används till sniderier, faner, musikinstrument, proteser, hushållsartiklar och blyertspennor.

_________________________

Ask - Fraxinus exelcior

Asken är just nu hårt drabbat av askskottsjukan och trädets framtid är oviss.
Det är ett mäktigt träd och Yggdrasil - det heliga världsträdet inom asatron var just en ask. Trädet kan bli 30 meterhögt och nå en ålder av 250 år. Asken är det svenska trädslag som är mest näringskrävande och växer snabbt. Asklöven är mycket näringsrika och har genom hamling utnyttjats som kreaturfoder i gångna tider.

Askens ved är hård och gulaktig med ljusbrun kärna. Av ska har man i alla tider gjort vagnshjul och har även tidigare använts som inredning i järnvägs- och spårvagnar.
Nu för tiden används asken till parkettgolv, möbler, inredningar, träskor, yxskaft och bandyklubbor.

1939 hade Espelunda i Rinkaby socken i Närke en ask vars omkrets var 691 cm, 1972 var omkretsen 730 cm.

1999 mätte man en omkrets med hela 923 cm på en ask på Djursö i S:t Annas skärgård i Östergötland.

Källor:
Träd och buskar av Ingmar Holmåsen (1980)
Wikipedia
Losa.nu

Nu har jag helt snöat in på träd och det är ju trädets tid. Jag hittade en bok på ett antikvariat någonstans i Svergie - Lustgården, Dendrologi och parkvård från 1939 med en jätteträdlista från den tiden, för 73 år sedan.

1939 beslöt man på Naturskyddföreningen att skaffa en översikt över landets största träd.  Uppgifter om jätteträd hade genom åren inkommit till lokaltidningar, hembygdsböcker och andra tidskrifter men det fanns ingen sammanställning av uppgifterna.

För att sammanställa och komplettera materialet så anordnade Naturskyddsföreningen i samarbete med Svenska Dagbladet en pristävling för att få in icke kända jätteträd. Det kom in mängder av uppgifter om träd som slog tidigare rekordträd. Det är oklart om lindarna som anges är skogslind eller parklind.

Stamomkretsen mäts 1,3 meter från marken eller som det kallas - i brösthöjd.

Se även Jätteträdlistan från 1999. Det är endast Kvilleeken som finns med på båda listorna. Vad som hänt med alla dessa träd vet man ju inte. Hur många lever idag? De flesta almarna är väl borta. Meddela mig gärna ni som vet. Det börjar väl bli dags för en ny jätteträdlista. Jag kommer att försöka fotografera så många som möjligt av landets jätteträd framöver. Genom landet med kamera och måttband!

• Al (klibbal) - 550 cm i omkrets - Sibbhult, Hjärsås socken i Skåne.
• Al - 543 cm - Tranåsbaden.
• Alm - 667 cm - Kvistofta i Skåne.
• Alm - 664 cm - Wallox-Säby i Uppland.
• Alm - 660 cm - Båstad i Skåne.
• Alm - 655 cm - Göingeholms egendom i Halland.
• Ask - 691 cm - Esplunda i Rinkaby socken i Närke.
• Ask - 650 cm - Ekhammars gård i Grevbäcks socken, Västergötland.
• Ask - 645 cm - Fågelhult i Kråkshults socken i Småland.
• Asp - 480 cm - Valto i Nordingrå, Ångermanland.
• Björk - 481 cm - Vid prostgården i Leksand, Dalarna.
• Björk - 428 cm - Lund.
• Björk - 420 cm - Sulvik i Älgå socken, Värmland.
• Björk - 400 cm - Hjortseryd vid Ronneby, Blekinge.
• Bok - 810 cm - Hagelrums herrgård i Målilla socken, Småland.
• Bok - 678 cm - Värnanäs i Halltorps socken, Småland.
• Bok - 650 cm - Dal i Fjärås socken, Halland.
• Bok - 618 cm - Kulla-Gunnarstorp i Skåne.
• Bok - 559 cm - Maltesholm i Skåne. 40 meter hög.
• Ek - 1260 cm - Kvilleeken i Norra Kvill, Södra Vi socken i Småland. Lever fortfarande.
• Ek - 1050 cm - Bosjöklostereken i Skåne.
• Ek - 1025 cm - Övedskloster i Skåne.
• Ek - 1000 cm - Lilla Rödja i Norra Vi socken, Östergötland.
• Ek - 950 cm - Killeröd i Skåne.
• Ek - 925 cm - Ekebyhovseken på Ekerö, Södermanland. Lever fortfarande.
• Gran - 533 cm - Risbergagården i Risberga, Skåne. Planterad.
• Gran - 442 cm - Öijareds säteri i Skallsjö socken, Västergötland. Grövsta vildväxande.
• Gran - 392 cm - Kattås i Bjurbäcks socken, Västergötland.
• Gran - 392 cm - Noor i Knivsta socken, Uppland.
• Gran - 390 cm - Sandsbro vid Växjö, Småland.
• Gran - 368 cm - Ljusdals socken i Hälsingland.
• Lind - 835 cm - Boo i Närke.
• Lind - 790 cm - Rå i Hammars socken, Närke.
• Lind - 740 cm - Verkö vid Karlskrona, Blekinge.
• Lönn - 515 cm - Vid Kavelbron i Finnerödja socken, Västergötland.
• Lönn - 510 cm - Stjärnviks säteri i  Risinge socken, Östergötland.
• Oxel - 532 cm - Saltskog i Södertälje, Södermanland.
• Oxel - 514 cm - Härröd i Skåne.
• Tall - 590 cm - Segersjötallen i Lennäs socken, Närke.
• Tall - 564 cm - ´´Per Stabbe´´ i Norrbo socken, Hälsingland.
• Tall - 560 cm - Drottningholmstallen i Uppland.
• Tall - 510 cm - Kvillsforstallen i Skirö socken, Småland.

Tjugo i fyra av Maja Qvarnström och Erik Lagerwall. De här rummen gillade jag!

H.K.H. Kronprinsessan Victoria av Anna Kalinitchenko Jalpachik. Vickan måste vara oerhört stolt över den här målningen. Här finns inte ett enda drag av Peter Magnusson utan endast ett vackert ansikte med ett skönt och lugnt uttryck.

En dag på jobbet av Caroline af Ugglas. Snyggt!

I Strömsalen II Nationalmuseum av Johan Patricny.

Barnet av Eva Wilms.

Samhällsproblem av Ruben Wätte.

Förbannade vinter! av Torbjörn Hellberg. Den här skulle jag ha kunnat gjort. Eller jag skulle i varje fall ha kunnat döpt den.

Niklas Elmehed har gjort denna kungatavla. En liten flicka bredvid mig sa till sin mamma - Titta brevbäraren har blivit en ängel!


En vacker vårbukett mötte oss när vi besökte årets vårsalong.


En annan bukett hade Johan Ray Pedersen skapat och jag har ingen aning vad människan menar den buketten?
Det mest intressanta med det här verket var hur besökarna reagerade inför tavlan.

Min syster och jag har börjat en vinter/vår-tradition att alltid se Liljevalchs vårsalong tillsammans. Det blev lunch på Lilla Hasselbacken efteråt, innan jag gav upp på grund att jag inte är frisk ännu.

Vårsalongen 2011
Vårsalongen 2010
Vårsalongen 2008
Vårsalongen 2007

I juni har jag bloggat i sju år och från början handlade det mesta om mitt arbete i Engsholms slottspark. Med åren kände jag att det blev väldigt mycket upprepningar och jag utvidgade mitt bloggande med besök i olika trädgårdar, resor, vandringar mm.

Av den anledningen kan det vara lite svårt att hitta inläggen från Engsholm på bloggen,  om man inte vill söka i mitt arkiv eller ´´sök i bloggen´´. Nu har jag lagt en länk överst i bloggen som heter Engsholms slott och där man kan följa mina inlägg om slottsparken.

Jag har även lagt till en länk som heter ´´Träd´´ här ovanför bland de vågräta länkarna.

Några undrar säkert varför jag inte drar ut länkarna så att de får samma längd som min headbild. Det går tyvärr inte eftersom i Mac-datorer kommer då den sista länken i en egen rad under de andra.